20 vanliga frågor om semester

Går du och undrar om reglerna kring semester? Chansen är stor att någon haft samma fundering. Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna.

Kitesurfare i vattenbrynet. I bakgrunden syns gamla Jaffa i Israel.

Som arbetstagare har du en lagstiftad rätt till ledighet under året: semester. Din rätt till semesterledighet, semesterlön och semesterersättning regleras i semesterlagen, men ditt kollektivavtal och ditt anställningsavtal kan också innehålla bestämmelser om din semester. Finns det kollektivavtal på din arbetsplats kan det ersätta eller komplettera semesterlagens bestämmelser. Det är därför alltid viktigt att kontrollera vad som gäller på din arbetsplats.

1. Kan arbetsgivaren bestämma när jag ska ha semester?

Huvudregeln är att semestern ska förläggas så att den anställde får en ledighetsperiod om minst fyra veckor under perioden juni–augusti. För de återstående semesterdagarna ska arbetsgivaren samråda med den anställde om hur de förläggs.

Kan ni inte komma överens är det arbetsgivaren som i slutändan bestämmer när under perioden som din ledighet förläggs.

2. Hur lång semester har jag rätt till?

Semesterlagen är en skyddslagstiftning som anger vad du minst har rätt till. Du kan ha bättre semestervillkor i ditt kollektivavtal eller anställningsavtal.

Enligt semesterlagen har du rätt till 25 semesterdagar varje semesterår. Om du börjar din anställning efter den 31 augusti under semesteråret, har du bara rätt till fem obetalda semesterdagar under det semesteråret (1 september till 31 mars). 

3. När har jag rätt till betald semesterledighet?

För att få betald semester måste du tjäna in denna. Det gör du året innan du tar semester. Semesteråret är tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid året innan semesteråret är intjänandeåret. 

För att du ska få 25 betalda semesterdagar ett semesterår måste du ha arbetat ett helt intjänandeår. Har du inte arbetat ett helt intjänandeår får du betalda semesterdagar i förhållande till hur många dagar du arbetat under intjänandeåret. Det räknas ut enligt följande formel: antal anställda dagar under intjänandeåret delat med 365 gånger 25 semesterdagar.

Om du har avtalat om fler semesterdagar anger du det antalet istället för 25 dagar. Antal dagar under intjänandeåret räknas även arbetsfria dagar. Vid brutet tal avrundas alltid uppåt. Med 25 dagars semester tjänar du in drygt två betalda semesterdagar per anställningsmånad.

Exempel: Om du anställs den 1 januari arbetar du 90 dagar fram till och med den 31 mars. Du har då rätt till sju betalda semesterdagar nästkommande semesterår som börjar den 1 april. Det räknas ut enligt följande: 90/365 dagar x 25 = ca 6,16 som avrundas uppåt till 7 dagar. Förutom dessa 7 betalda semesterdagar har du rätt till 18 obetalda semesterdagar.

Krångligt? Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan alltid få personlig rådgivning.

4. Vad händer om jag blir sjuk under semestern?

Om du blir sjuk under semesterledigheten ska på din begäran sådana dagar inte räknas som semesterdagar. Du måste omgående begära att sjukdagarna inte ska räknas som semesterdagar. De semesterdagar du har kvar ska förläggas i ett sammanhang vid senare tillfälle, om du inte går med på annat.

5. Kan jag ta semester i halvdagar?

Nej, semester beräknas alltid i hela dagar. 

6. Tjänar jag in semester när jag är sjuk?

Ja, frånvaro på grund av sjukdom är semesterlönegrundande. Max 180 dagars sjukfrånvaro per intjänandeår är semesterlönegrundande. I en frånvaroperiod räknas in även dagar när du inte skulle ha utfört arbete. 

7. Tjänar jag in semester när jag är föräldraledig?

Ja, frånvaro enligt 8§ i föräldraledighetslagen är semesterlönegrundande. Dock gäller begränsningen att maximalt 120 dagars frånvaro under intjänandeåret är semesterlönegrundande och maximalt 180 dagar om du är ensamstående förälder. I en frånvaroperiod räknar man in även dagar när du inte skulle ha utfört arbete. 

8. Hur många semesterdagar kan jag spara?

Du har rätt att spara fem dagar, om du under ett semesterår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar. Sparade dagar ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då dagarna sparades. Du får inte spara semesterdagar under ett semesterår då du får ut sparade dagar.

På tal om semester, du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan hyra våra fritidshus och lägenheter i Jämtland, Frankrike och Spanien.

9. Vad innebär förskottssemester?

Om man på din arbetsplats tillämpar lagens huvudregel med semesteråret som närmaste tolvmånaders period efter intjänandeåret, får du om du anställs i april inte betald semesterledighet följande sommar, utan först under semesteråret som börjar 1 april året därpå.

Du har i sådant fall bara rätt till obetald semesterledighet samma sommar. Du och arbetsgivaren kan dock komma överens om att du ska få full betald semester. Det innebär att ni avtalat om att du utan att du tjänat in det ska få semesterlön i förskott. 

Får du sådan förskottsbetalning av semesterlön har arbetsgivaren rätt att avräkna den från innestående semesterersättning när du slutar din anställning. Avräkning får inte ske om semesterlönen som togs emot i förskott utbetalades mer än fem år före det att anställningen upphörde. Avräkningen får inte heller ske om anställningen upphörde på grund av arbetsbrist, sjukdom eller att arbetsgivaren i väsentlig mån åsidosatt sina åligganden mot dig.

Det finns ett undantag för uppsägningar i samband med konkurs. Om du sägs upp på grund av att arbetsgivaren försatts i konkurs under femårsperioden ska semesterersättningen minskas med i förskott mottagen semesterlön. 

10. Vad menas med intjänandeår och semesterår?

Intjänandeår är det år du kvalificerar dig för att få betald semester och semesterår är det år du tar ut semestern. Intjänandeåret är tiden från den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid året efter är semesteråret. 

Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. För att få betald semester måste du tjäna in denna. Det gör du året innan det år du tar semester. Om du är nyanställd inte hunnit tjäna in betald semester, har du alltid rätt till ledigheten – obetald semesterledighet. 

11. Vad är semesterlön?

Under semestern har du rätt till en viss förhöjd lön – semesterlön. Det finns två beräkningsmodeller enligt semesterlagen – sammalöneregeln eller procentregeln. 

Semesterlönen enligt sammalöneregeln innebär att du behåller din månadslön under semestern och får ett tillägg om 0,43 procent av månadslönen för varje betald semesterdag som ska betalas ut i samband med semesterledigheten. Har du även rörliga lönedelar är semesterlönen 12 procent för dessa av den sammanlagda förfallna rörliga lönen under semesteråret. Semesterlönen för rörliga lönedelar ska betalas senast inom en månad efter semesterårets utgång. 

Semesterlön enligt procentregeln innebär att du får 12 procent av din förfallna lön i anställningen under intjänandeåret. Semesterlönen ska betalas i samband med semesterledigheten.

12. Kan semesterlönen betalas löpande under året?

Nej, arbetsgivaren ska betala ut semesterlönen till dig i samband med semesterledigheten. Undantag gäller för semesterlön på rörliga lönedelar vid tillämpning av sammalöneprincipen – då utbetalning kan ske senast en månad efter semesterårets utgång.

13. Vad är semesterersättning?

Semesterersättning är ersättning för semesterdagar som du tjänat in, men inte hunnit ta ut innan du slutar din anställning. Du har rätt till ersättning för varje betald semesterdag som du inte tagit ut. Semesterersättning ska betalas senast en månad efter att din anställning upphört.

14. Får semesterersättning ingå i lönen och betalas löpande vid kortare tidsbegränsade anställningar?

Utgångspunkten är att semesterersättning inte i något fall ska antas ingå i ersättningen för arbetet. Rätten till semesterersättning kan inte avtalas bort. Det finns dock inget förbud mot att semestersättning ingår i lönen och betalas ut löpande med lönen vid tidsbegränsade anställningar upp till tre månader. Det ska dock öppet och tydligt redovisas vad som utgör lön och vad som avser semesterersättning. Om semesterersättningen inkluderas så måste lönen ökas.

Kolla in alla fördelar med att vara medlem i Akademikerförbundet SSR.

15. Kan arbetsgivaren tvinga mig att ta ut obetald semesterledighet?

Nej, du har rätt att avstå från obetald semesterledighet. När du fått besked om hur många obetalda dagar semesterdagar du har rätt till ska du på begäran lämna besked till arbetsgivaren om dessa ska tas ut eller om du vill avstå från dem. Du har rätt till viss betänketid – skäligt rådrum – för att ta ställning till vilket besked du ska lämna till arbetsgivaren. Ditt besked är bindande för dig.

16. Kan arbetsgivaren lägga ut semesterledighet under min uppsägningstid?

Semesterledighet får inte läggas ut under uppsägningstiden utan ditt medgivande. Detta gäller både om du säger upp dig själv eller blir uppsagd. Detta gäller uppsägning som skett innan semestern lagts ut. Om semestern redan lagts ut vid uppsägningstillfället kan du begära att få förläggningen upphävd, om uppsägningen beror på arbetsbrist. Skyddet mot semesterledighet under uppsägningstiden gäller inte för uppsägningstid som överstiger sex månader. 

17. Kan arbetsgivaren ändra min redan beviljade semester efter att jag sagt upp mig?

Om du säger upp dig har du rätt att ta ut din semesterledighet under uppsägningstiden, om semesterledigheten redan är beviljad och utlagd.

18. När måste arbetsgivaren senast lämna besked om semesterns förläggning?

Om man inte blir överens om förläggningen har arbetsgivaren den slutliga bestämmanderätten. Arbetsgivaren måste då enligt huvudregeln i semesterlagen underrätta den anställde om sitt beslut senast två månader före ledighetens början. Endast om det föreligger särskilda skäl får underrättelsen lämnas senare än två månader före semestern, dock om möjligt senast en månad före ledighetens början.

19. Kan arbetsgivaren avbryta redan påbörjad semester?

Ja, du som arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns ur verksamhetssynpunkt avbryta semestern och återgå i arbete.

Är arbetsgivaren förhandlingsskyldig?

Förhandling enligt §11 i semesterlagen och §13 i medbestämmandelagen ska ske med berörd facklig organisation innan förlagd eller påbörjad semester återkallas.

Vad innebär synnerliga skäl?

Med synnerliga skäl menas en extraordinär händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren. För att kunna avbryta semestern måste arbetsgivaren ha tungt vägande skäl. Om ett krisläge uppstår som exempelvis en naturkatastrof eller pandemi som ur säkerhetsynpunkt på arbetsplatsen eller viktiga samhällsintressen måste upprätthållas ställer krav på viss bemanning. Om arbetsgivaren försökt att lösa situationen men ändå inte klarar personalförsörjningen kan innebära synnerliga skäl att avbryta semestern.

Har jag rätt till någon extra ersättning om semestern avbryts?

Om du vistas på annan ort, får du ersättning för de extra kostnader som uppkommit i samband med avbrottet.

Arbetstagare som beordrats att avbryta huvudsemestern får en extra semesterdag i kompensation för varje semesterdag som återkallats. Kompensation kan lämnas med högst 5 extra semesterdagar. Dessa extra semesterdagar ska förläggas under semesteråret.

20. Vad händer med min semester om jag slutar anställningen?

Om du slutar din anställning och har betalda semesterdagar kvar att ta ut, ska du ha semesterersättning för dessa dagar. Semesterersättningen beräknas enligt samma grunder som semesterlönen och ska utbetalas senast en månad efter anställningen upphört.

Hittar du inte svaret på just din fråga?

  • Du som är medlem i Akademikerförbundet SSR kan alltid få personlig rådgivning.
  • Om du är medlem i ett annat fackförbund kontaktar du istället ditt förbund. 
  • Om du inte är medlem i ett fackförbund kan du läsa mer om varför det är en bra idé.

Detaljerad information om semester

  • Enligt kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB) ska huvudsemestern eftersträvas att vara en sammanhängande ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni-augusti. AB avviker här från Semesterlagen som anger ett krav på fyra sammanhängande veckors huvudsemester. Enligt AB är det är möjligt att dela upp huvudsemestern i mer än en period, möjligheten ska dock hanteras restriktivt och arbetsgivaren ska eftersträva att kunna lösa frågan på annat sätt.

    För de fall det av verksamhetsskäl inte är möjligt att få en sammanhängande ledighetsperiod på minst fyra veckor under perioden juni-augusti så kan huvudsemestern eller del av den även förläggas till maj och september. Arbetsgivaren ska i så fall MBL förhandla med berörd arbetstagarorganisation. Förläggning av huvudsemestern utanför juni-augusti bör i första hand lösas på frivillig väg.

    Efter överenskommelse med lokal arbetstagarorganisation eller med enskild arbetstagare kan huvudsemester även förläggas utanför perioden maj-september. Överenskommelse med enskild arbetstagare eller facklig organisation förutsätter att parterna är överens. Enligt semesterlagen kan arbetsgivaren förlägga huvudsemestern utan överenskommelse om det föreligger särskilda skäl.

    Särskilda skäl kan exempelvis vara att verksamheten ur säkerhetssynpunkt på arbetsplatsen eller utifrån att viktiga samhällsintressen måste fungera och arbetsgivaren kan visa att de försökt att lösa verksamheten och bemanningsfrågan på annat sätt.

  • En arbetstagare som har uttryckt önskemål om att få sin huvudsemester förlagd under juni–augusti och som på arbetsgivarens begäran får sin semesterledighet helt eller delvis förlagd till annan får enligt Allmänna Bestämmelser, AB extra semesterdagar samt ett engångsbelopp.

    Kompensation med extra semesterdagar beräknas på hur många dagar som kan förläggas under juni-augusti. Om minst 14 dagar förläggs under juni-augusti ger det två extra betalda semesterdagar plus att engångsbelopp om 5 000 kronor. Om minst 15-19 semesterdagar förläggs under juni-augusti ger det en extra betald semesterdag plus ett engångsbelopp om 3 000 kronor. Annan kompensation kan också överenskommas efter genomförd förhandling.

  • I kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser, AB ersätter i huvudsak reglerna om sparade semesterdagar i semesterlagen. Gränsen för sparade semesterdagar är 30 totalt och du kan spara samtliga dagar som överstiger 20 dagar ett semesterår. Förutom att minst 20 dagar ska förläggas varje år finns inte någon begränsning i tid för hur många dagar du kan spara per år eller att sparade semesterdagar måste läggas ut inom fem år.

Bli medlem du också!

Läs om förmånerna här.