De svenska arbetsmarknadslagarna

Ett antal lagar reglerar arbetslivets villkor till exempel vad gäller anställningsskydd, arbetsmiljö och inflytande.

Arbetsrätten på den svenska arbetsmarknaden bygger på lagstiftning som kom till i mitten av 1970-talet. De fackliga centralorganisationerna drev på för att få en lagstiftning vars centrala mål var att stärka anställningsskyddet, förbättra arbetsmiljön och ge de anställda och deras organisationer inflytande i företag och myndigheter.

Lagstiftningsarbetet resulterade i lagarna om anställningsskydd, LAS, Medbestämmandelagen, MBL och Förtroendemannalagen, LFF.

1979 kom jämställdhetslagen som ett viktigt skydd mot diskriminering på grund av kön. I samband med Sveriges inträde i EU kom arbetsmarknaden även att omfattas av ett antal av EGs arbetsrättslagar. EG-rätten har bland annat inneburit ett förstärkt anställningsskydd vid byte av arbetsgivare och ett starkare skydd mot diskriminering. 

Nedan går vi igenom de svenska arbetsmarknadslagarna som påverkar arbetslivets villkor.

De svenska arbetsmarknadslagarna

  • Arbetsmiljölagen är en ramlag. Lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Av lagen framgår att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Det är också viktigt att arbetsförhållanden anpassas till olika människors förutsättningar både i fysiskt och psykiskt avseende. På¨arbetsställen där minst fem anställda arbetar regelbundet ska det finnas ett skyddsombud.

  • För chefer är det särskilt viktigt att känna till de regelverk som reglerar arbetstider, dels för egen del, delsför det arbetsmiljöansvar du har som chef. Syftet med arbetstidslagen är att gränssätta arbetstidens omfattning och ange riktlinjer för dess förläggning så att arbetet inte leder till ohälsa.

  • Sedan 2009 har vi en ny Diskrimineringslag som förbjuder diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, ålder, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning.

  • Alla föräldrar har rätt till olika former av ledighet från sitt arbete för att sköta om sina barn.

  • Lagen om anställningsskydd, LAS, innehåller regler som skyddar den anställde i olika situationer. En hel del av de regler som finns i lagen går att ändra genom kollektivavtal. Huvudregeln är att tillsvidareanställning ska gälla.

  • En anställd har rätt till ledighet från sitt arbete för att själv eller genom juridisk person bedriva näringsverksamhet.

  • Förtroendemannalagen ska skydda fackliga förtroendemän mot trakasserier och omotiverad uppsägning.

  • Semesterlagen reglerar minimiförmåner när det gäller hur mycket semester man har rätt till och hur semesterlönen räknas ut.

  • Studieledighetslagen ger en anställd som vill gå en utbildning rätt till behövlig ledighet från sin anställning.

  • Utöver föräldraskap, studier och näringsverksamhet finns ytterligare skäl som kan ge anställda rätt till tjänstledighet. Detta regleras i flera olika lagar.

De svenska arbetsmarknadslagarna

  • Arbetsmiljölagen är en ramlag. Lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Av lagen framgår att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Det är också viktigt att arbetsförhållanden anpassas till olika människors förutsättningar både i fysiskt och psykiskt avseende. På¨arbetsställen där minst fem anställda arbetar regelbundet ska det finnas ett skyddsombud.

  • För chefer är det särskilt viktigt att känna till de regelverk som reglerar arbetstider, dels för egen del, delsför det arbetsmiljöansvar du har som chef. Syftet med arbetstidslagen är att gränssätta arbetstidens omfattning och ange riktlinjer för dess förläggning så att arbetet inte leder till ohälsa.

  • Sedan 2009 har vi en ny Diskrimineringslag som förbjuder diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, ålder, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning.

  • Alla föräldrar har rätt till olika former av ledighet från sitt arbete för att sköta om sina barn.

  • Lagen om anställningsskydd, LAS, innehåller regler som skyddar den anställde i olika situationer. En hel del av de regler som finns i lagen går att ändra genom kollektivavtal. Huvudregeln är att tillsvidareanställning ska gälla.

  • En anställd har rätt till ledighet från sitt arbete för att själv eller genom juridisk person bedriva näringsverksamhet.

  • Förtroendemannalagen ska skydda fackliga förtroendemän mot trakasserier och omotiverad uppsägning.

  • Semesterlagen reglerar minimiförmåner när det gäller hur mycket semester man har rätt till och hur semesterlönen räknas ut.

  • Studieledighetslagen ger en anställd som vill gå en utbildning rätt till behövlig ledighet från sin anställning.

  • Utöver föräldraskap, studier och näringsverksamhet finns ytterligare skäl som kan ge anställda rätt till tjänstledighet. Detta regleras i flera olika lagar.