Angivierilagen - information för dig som jobbar inom staten

Vad gäller idag?

Idag finns det, inte minst i Utlänningsförordningen, skyldigheter för olika myndigheter att lämna ut uppgifter om personer utan tillstånd att vara i landet när de tar kontakt med myndigheten. Ofta handlar det om att myndigheten ska lämna ut uppgifter efter begäran från Polismyndigheten eller Migrationsverket.

I Utlänningslagen regleras bland annat att socialnämnden ska lämna ut uppgifter till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen om de begär det. Uppgifterna skulle kunna behövas för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd, ett ärende om ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning.

Som vi ska försöka förklara innebär införandet av en angiverilag något substantiellt annorlunda än det som gäller idag.

Vad är det nya?

I förslaget till en ny angiverilag sägs att de uppräknade myndigheterna ska på eget initiativ lämna information och uppgifter till Polismyndigheten. De uppgifter som ska lämnas finns uppräknade i förslaget, och de är bland annat:

• namn
• födelsetid
• personnummer
• samordningsnummer
• bostadsadress
• vistelseadress
• telefonnummer
• e-postadress eller annan kontaktuppgift.

Tillsammans med uppgifterna ska det också lämnas en redogörelse för de omständigheter som gör att man antar att någon är papperslös och saknar rätt att vistas i landet.

Själva antagandet ska grunda sig på uppgifter som myndigheten har tillgång till. Att myndigheten har tillgång till uppgifterna betyder inte att de behöver vara dokumenterade.

Även så kallad sidoinformation ska överlämnas. Med sidoinformation menas sådana uppgifter som inte har en direkt koppling till ett ärende eller är dokumenterade, men ändå är sådana uppgifter som en tjänsteman har fått kännedom om i exempelvis samtal, besök, inspektioner eller liknande.

Det är inte tänkt att en myndighet ska göra egna efterforskningar för att utreda om en person har laglig rätt att vistas i landet eller inte. Det myndigheten ska göra är att sådana uppgifter som finns uppräknade i bestämmelsen om myndigheten eller tjänstemannen har anledning att anta att en viss person befinner sig i landet utan tillstånd.

Vad händer om en tjänsteman inte anger?

Utredningen föreslår inga särskilda sanktioner som är kopplade till den nya uppgiftsskyldigheten. I stället hänvisar utredningen till de redan befintliga möjligheterna att ingripa mot tjänstemän med stöd av lagen om offentlig anställning och brottsbalken.

Till detta ska läggas att de för närvarande pågår en utredning som ser över möjligheterna att vidga tjänstemannaansvaret. Det är därför möjligt att det kommer att komma fler sanktionsmöjligheter som omfattar även det här lagförslaget.

Specifik myndighetsinformation

Här nedan har vi beskrivit villkor som gäller på de sex myndigheterna med exempel på situationer som en tjänsteman kan komma i, och där en anmälningsplikt kan bli aktuell.

Arbetsförmedlingen

Som anställd på Arbetsförmedlingen kan man spontant tänka att alla som Arbetsförmedlingen har kontakt med har rätt att vara i landet. Så behöver det dock inte alls vara. Anmälningsplikten kan bli högst relevant i flera olika sammanhang, för till exempel arbetsförmedlare.

Vad krävs för att få hjälp av Arbetsförmedlingen?

Arbetstillstånd, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Man kan inte vara papperslös när man söker stöd av Arbetsförmedlingen, men man kan bli under åtgärdernas gång.

Vad har Arbetsförmedlingen för underrättelseskyldighet idag kopplat till ”utlänningar”?

Arbetsförmedlingen ska lämna uppgifter till Polismyndigheten när ”utlänningen” för första gången anmäler sig hos Arbetsförmedlingen för registrering eller för att på annat sätt ta förmedlingens tjänster i anspråk. Arbetsförmedlingen har även skyldighet att lämna ut vissa uppgifter om Migrationsverket begär det när det rör ärende om arbetstillstånd (se 7 kap. 15 c § UtlF).

När kan du stöta på personer som inte har rätt att vara i landet?

Utredningen beskriver att i situationer när åtgärder som nystartsjobb och lönebidrag erbjuds kan arbetsförmedlare stöta på personer som inte har rätt att vara i landet. Det kan vara personer som erhåller dessa åtgärder och som till exempel blivit av med sitt arbetstillstånd eller uppehållstillstånd.

Vilka uppgifter kan vara aktuella att lämna ut?

Namn, födelsetid, medborgarskap, personnummer, samordningsnummer, dossiernummer eller motsvarande, folkbokförings-, bostads- och vistelseadress, e-postadress, telefonnummer, utländska id-handlingar, uppehållstillstånd utfärdade i andra länder.

Vad blir förändringen mot det som gäller idag?

Den stora förändringen blir att den föreslagna bestämmelsen kommer att bryta den sekretess som många gånger gäller idag. Det betyder exempelvis att myndigheten och du som jobbar där inte ska göra någon prövning om ett utlämnande kan orsaka men eller skada.

Myndigheten ska, kort och gott, på eget initiativ lämna ut uppgifter när det finns anledning att anta en person inte har rätt att vara i landet. Med andra ord så ska myndigheten när den tror att någon vistats i landet olagligt, lämna över uppgifter till polisen om den personens namn, adress, kontaktuppgifter och så vidare för att polisen på så sätt ska kunna omhänderta personen ifråga.

Det blir inte myndighetens eller tjänstemannens sak att ta ställning till hur överlämnandet av uppgifterna kan komma att påverka den papperslöse eller dennes familj. Någon sådan hänsyn kommer inte att kunna tas.

Däremot kommer vissa sekretessbestämmelser att vara tillämpliga. De finns alla uppräknade i slutet av den föreslagna bestämmelsen. Det handlar bland annat om:

• sekretess för inspektioner
• kontroll och annan tillsyn
• förundersökningssekretess
• skyddade folkbokföringsuppgifter
• statistiksekretess
• hälso-och sjukvårdssekretess
• teknisk bearbetning

Exempel på situationer där det finnas anledning att anta att personer inte har rätt vistas i landet:

• Vid arbetsplatsinspektioner kan arbetsförmedlaren stöta på personer som har blivit av med sitt arbets- eller uppehållstillstånd.
• I verksamheten kan det finnas andra personer än den som befinner sig i åtgärd, som visar sig inte ha rätt att vara i landet.
• Det kan vara en kollega till personen med nystartsjobb eller lönebidrag eller kanske en kund eller klient i den verksamheten.
• En person kan också ha haft arbetstillstånd som har upphört. De kan därmed den inte få åtgärder av Arbetsförmedlingen men informationen om personen finns kvar hos Arbetsförmedlingen och myndigheten har därmed en skyldighet att lämna ut informationen, även om klienten inte längre är inskriven på Arbetsförmedlingen.

Skicka gärna in fler exempel på när denna lagstiftning kan bli relevant. Hör av dig till ursula.berge@akademssr.se eller monica.engstrom@akademssr.se

Försäkringskassan

För många bidrag som betalas ut av Försäkringskassan krävs svenskt medborgarskap eller uppehållstillstånd. Dock finns det flera olika typer av bidrag, där så inte är fallet. Därmed exponeras till exempel handläggare på Försäkringskassan för situationer där de möter papperslösa i sin tjänsteutövning.

Vad krävs för att få hjälp av Försäkringskassan?

För att få hjälp av Försäkringskassan krävs att man omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. En förutsättning för att göra det är att personen har laglig rätt att vara i landet. Därmed ingår inte papperslösa. Det finns bland annat olika typer av bosättningsbaserade och arbetsbaserade förmåner.

Vad har Försäkringskassan för underrättelseskyldighet idag kopplat till ”utlänningar”?

Ingen oss veterligen. Dock har Försäkringskassan rätt att, från Migrationsverket, få information om en ”utlänning” (se 7 kap. 15 a § UtlF).

När kan du stöta på personer som inte har rätt att vara i landet?

För vissa typer av ärenden kan Försäkringskassan behöva utreda rätten att vistas i landet. Det sker bland annat i samband med att en förmån söks. Vid sådana utredningar förekommer det att Försäkringskassan uppmärksammar att det saknas rätt att vistas i landet.

Vilka uppgifter kan vara aktuella att lämna ut?

Namn, födelsetid, medborgarskap, personnummer, samordningsnummer, dossiernummer eller motsvarande, folkbokförings-, bostads- och vistelseadress, e-postadress, telefonnummer, utländska id-handlingar, uppehållstillstånd utfärdade i andra länder. Även hyreskontrakt, arbetsplats, förskola och skola för barn samt familjerelationer kan vara information Försäkringskassan har tillgång till.

Vad blir förändringen mot det som gäller idag?

Den stora förändringen blir att den föreslagna bestämmelsen kommer att bryta den sekretess som många gånger gäller idag. Det betyder exempelvis att myndigheten och du som jobbar där inte ska göra någon prövning om ett utlämnande kan orsaka men eller skada.

Myndigheten ska, kort och gott, på eget initiativ lämna ut uppgifter när det finns anledning att anta en person inte har rätt att vara i landet. Med andra ord så ska myndigheten när den tror att någon vistats i landet olagligt, lämna över uppgifter till polisen om den personens namn, adress, kontaktuppgifter och så vidare för att polisen på så sätt ska kunna omhänderta personen ifråga.

Det blir inte myndighetens eller tjänstemannens sak att ta ställning till hur överlämnandet av uppgifterna kan komma att påverka den papperslöse eller dennes familj. Någon sådan hänsyn kommer inte att kunna tas.

Däremot kommer vissa sekretessbestämmelser att vara tillämpliga. De finns alla uppräknade i slutet av den föreslagna bestämmelsen. Det handlar bland annat om:

• sekretess för inspektioner
• kontroll och annan tillsyn
• förundersökningssekretess
• skyddade folkbokföringsuppgifter
• statistiksekretess
• hälso-och sjukvårdssekretess
• teknisk bearbetning

Exempel på situationer där det finna anledning att anta att personer inte har rätt vistas i landet:

• Det kan handla om personer som söker barnbidrag eller föräldrapenning i samband med barns födelse och som inte har vetskap om att rätten till barnbidrag, som av många uppfattas som allmängiltig, inte gäller för papperslösa som har barn.
• Försäkringskassan kan också i samverkan med andra myndigheter och kommuner få uppgifter om personer som inte har rätt att vistas i landet. Även om Försäkringskassan inte har ett ärende på personen i frågan kan den genom samverkan få så kallad sidoinformation som gör att det finns anledning att anta att en viss person inte har rätt att visats i landet.

Skicka gärna in fler exempel på när denna lagstiftning kan bli relevant. Hör av dig till ursula.berge@akademssr.seeller monica.engstrom@akademssr.se

Kriminalvården, Frivården

Kriminalvården är en myndighet som ofta möter personer som är häktade eller dömda och som inte har rätt att vara i landet. På häkten och anstalter finns ofta god kännedom om de intagnas rätt att vara i landet och något som berörda myndigheter känner väl till I Frivården kan dock situationer uppstå där man stöter på information om personers rätt att vara i landet som inte är känd sedan tidigare, och som därmed måste anmälas.

Vilka typer av laglig vistelse i landet krävs för att omfattas av Kriminalvårdens påföljder?

Även den som inte har rätt att vistas i Sverige kan dömas till en frihetsberövande påföljd eller häktas. I många fall har Kriminalvården vetskap om när en person inte har rätt att vistas i Sverige. En papperslös har begränsade möjligheter att, som ett alternativ till fängelse, avtjäna sitt straff genom frivårdspåföljder.

Vad har Kriminalvården för underrättelseskyldighet idag kopplat till ”utlänningar”?

Kriminalvården har bland annat skyldighet att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när frigivningen sker av en utlänning som är i förvar och som har fått en dom om utvisning (se 7 kap. 13 § UtlF).

När kan du stöta på personer som inte har rätt att vara i landet?

En papperslös har begränsade möjligheter att, som ett alternativ till fängelse, avtjäna sitt straff genom frivårdspåföljder. Trots detta kan Frivården möta personer i sin tjänsteutövning som är papperslösa, eller få information om personer som är papperslösa (sidoinformation).

I samband med personutredningar för till exempel häktade kan Kriminalvården upptäcka att en person inte har rätt att vistas i landet. Personutredningen leds ofta av Frivården.

Vilka uppgifter kan vara aktuella att lämna ut?

Namn, födelsetid, medborgarskap, personnummer, samordningsnummer, dossiernummer eller motsvarande, folkbokförings-, bostads- och vistelseadress, e-postadress, telefonnummer, utländska id-handlingar, uppehållstillstånd utfärdade i andra länder. Ytterligare uppgifter kan fås via eventuell personutredning. I en sådan utredning kan information komma, tex om psykisk ohälsa som inte kan lämnas ut med stöd av detta lagförslag.

Vad blir förändringen mot det som gäller idag?

Den stora förändringen blir att den föreslagna bestämmelsen kommer att bryta den sekretess som många gånger gäller idag. Det betyder exempelvis att myndigheten och du som jobbar där inte ska göra någon prövning om ett utlämnande kan orsaka men eller skada.

Myndigheten ska, kort och gott, på eget initiativ lämna ut uppgifter när det finns anledning att anta en person inte har rätt att vara i landet. Med andra ord så ska myndigheten när den tror att någon vistats i landet olagligt, lämna över uppgifter till polisen om den personens namn, adress, kontaktuppgifter och så vidare för att polisen på så sätt ska kunna omhänderta personen ifråga.

Det blir inte myndighetens eller tjänstemannens sak att ta ställning till hur överlämnandet av uppgifterna kan komma att påverka den papperslöse eller dennes familj. Någon sådan hänsyn kommer inte att kunna tas.

Däremot kommer vissa sekretessbestämmelser att vara tillämpliga. De finns alla uppräknade i slutet av den föreslagna bestämmelsen. Det handlar bland annat om:

• sekretess för inspektioner
• kontroll och annan tillsyn
• förundersökningssekretess
• skyddade folkbokföringsuppgifter
• statistiksekretess
• hälso-och sjukvårdssekretess
• teknisk bearbetning

Exempel på situationer där det finna anledning att anta att personer inte har rätt vistas i landet:

• En frivårdsinspektör kan i samtal med en klient få information om personer som bor eller umgås med klienten, där det framgår att personen inte har rätt att vistas i landet.
• När en frivårdsinspektör besöker en klient som gör samhällstjänst, exempelvis hos en frivilligorganisation, kan tjänstemannen uppmärksamma personer som kan antas vara papperslösa.
• Det kan handla om personer som får hjälp av organisationen eller som besöker organisationen. Iakttagelserna är typisk så kallad sidoinformation som ska överlämnas till Polismyndigheten om frivårdsinspektören har anledning, utifrån konkreta omständigheter, att anta att personen inte har rätt att vistas i landet.

Skicka gärna in fler exempel på när denna lagstiftning kan bli relevant. Hör av dig till ursula.berge@akademssr.seeller monica.engstrom@akademssr.se

Kronofogdemyndigheten

För Kronofogdemyndigheten spelar individers rätt att vara i landet mindre roll. Skulder ska betalas och det oavsett rätt att vara i landet. Kronofogden har en stor uppsökande del i sina arbetsuppgifter, till exempel vad det gäller utmätningar, vräkningar med mera där de kan träffa på personer som inte har rätt att vistas i landet.

Vad krävs för att omfattas av Kronofogdemyndighetens insatser?

Kronofogdemyndighetens arbete gentemot skuldsatta och de som kräver pengar är inte begränsat om personerna har rätt att vistas i landet. Tvärtom, i Kronofogdemyndighetens uppdrag ingår inte att utreda om de personer som förekommer hos myndigheten har rätt att vistas i Sverige.

Vad har Kronofogdemyndigheten för underrättelseskyldighet idag kopplat till ”utlänningar”?

Ingen oss veterligen.

När kan du stöta på personer som inte har rätt att vara i landet?

Kronofogdemyndigheten har till exempel till uppgift att arbeta med indrivning, verkställighet, betalningsföreläggande och handräckning. I sådana situationer kan myndigheten stöta på personer som inte har rätt att vara i landet. Det kan till exempel röra sig om avhysning av obehörig från någons privata mark eller fastighet.

Vilka uppgifter kan vara aktuella att lämna ut?

Namn, födelsetid, medborgarskap, personnummer, samordningsnummer, dossiernummer eller motsvarande, folkbokförings-, bostads- och vistelseadress, e-postadress, telefonnummer, utländska id-handlingar, uppehållstillstånd utfärdade i andra länder.

Vad blir förändringen mot det som gäller idag?

Den stora förändringen blir att den föreslagna bestämmelsen kommer att bryta den sekretess som många gånger gäller idag. Det betyder exempelvis att myndigheten och du som jobbar där inte ska göra någon prövning om ett utlämnande kan orsaka men eller skada.

Myndigheten ska, kort och gott, på eget initiativ lämna ut uppgifter när det finns anledning att anta en person inte har rätt att vara i landet. Med andra ord så ska myndigheten när den tror att någon vistats i landet olagligt, lämna över uppgifter till polisen om den personens namn, adress, kontaktuppgifter och så vidare för att polisen på så sätt ska kunna omhänderta personen ifråga.

Det blir inte myndighetens eller tjänstemannens sak att ta ställning till hur överlämnandet av uppgifterna kan komma att påverka den papperslöse eller dennes familj. Någon sådan hänsyn kommer inte att kunna tas.

Däremot kommer vissa sekretessbestämmelser att vara tillämpliga. De finns alla uppräknade i slutet av den föreslagna bestämmelsen. Det handlar bland annat om:

• sekretess för inspektioner
• kontroll och annan tillsyn
• förundersökningssekretess
• skyddade folkbokföringsuppgifter
• statistiksekretess
• hälso-och sjukvårdssekretess
• teknisk bearbetning

Exempel på situationer där det finna anledning att anta att personer inte har rätt vistas i landet:

Socialtjänsten och hyresvärdar kan samverka för att förebygga vräkningar. Socialtjänsten och Kronofogdemyndigheten har båda ett vräkningsförebyggande ansvar. Kronofogdemyndigheten har i vräkningsärenden också ett avhysande uppdrag. Genom samverkan kan Kronofogdemyndigheten få tillgång till information om personer som riskerar vräkning och som är papperslösa.

Skicka gärna in fler exempel på när denna lagstiftning kan bli relevant. Hör av dig till ursula.berge@akademssr.seeller monica.engstrom@akademssr.se

Pensionsmyndigheten

Merparten av alla förmåner Pensionsmyndigheten betalar ut bygger på att personer har arbetat i landet och är formellt bosatta här. De kraven uppfyller oftast inte papperslösa. Trots det arbetar många papperslösa här.

Arbetsgivare kan betala in skatt och arbetsgivaravgifter (varav en del är ålderspensionsavgift). Dessutom kan en person ha arbetat och ha haft arbetstillstånd och blivit av med det. Därmed kan det finnas information om papperslösa på Försäkringskassan som handläggare har tillgång till.

Vad krävs för att få hjälp av Pensionsmyndigheten?

En grundläggande del i Pensionsmyndighetens arbete är att bedöma om en individ omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet. En förutsättning för att göra det är att personen har laglig rätt att vara i landet. Därmed ingår inte papperslösa. Det finns bland annat olika typer av bosättningsbaserade förmåner.

Vad har Pensionsmyndigheten för underrättelseskyldighet idag kopplat till ”utlänningar”?

Ingen oss veterligen. Dock har Pensionsmyndigheten rätt att från Migrationsverket ta del av information om en ”utlänning” (se 7 kap. 15 a § UtlF).

När kan du stöta på personer som inte har rätt att vara i landet?

För att kunna utföra sitt uppdrag måste Pensionsmyndigheten alltid utreda en persons rätt att vara i landet. I samband med att en person ansöker om en bosättningsbaserad förmån eller i samband med att Migrationsverket återkallar ett uppehållstillstånd för en person som uppbär bosättningsbaserade förmåner kan Pensionsmyndigheten komma i kontakt med papperslösa.

Vilka uppgifter kan vara aktuella att lämna ut?

Namn, födelsetid, medborgarskap, personnummer, samordningsnummer, dossiernummer eller motsvarande, folkbokförings-, bostads- och vistelseadress, e-postadress, telefonnummer, utländska id-handlingar, uppehållstillstånd utfärdade i andra länder. Även bankuppgifter kan Pensionsmyndigheten ha tillgång till.

Vad blir förändringen mot det som gäller idag?

Den stora förändringen blir att den föreslagna bestämmelsen kommer att bryta den sekretess som många gånger gäller idag. Det betyder exempelvis att myndigheten och du som jobbar där inte ska göra någon prövning om ett utlämnande kan orsaka men eller skada.

Myndigheten ska, kort och gott, på eget initiativ lämna ut uppgifter när det finns anledning att anta en person inte har rätt att vara i landet. Med andra ord så ska myndigheten när den tror att någon vistats i landet olagligt, lämna över uppgifter till polisen om den personens namn, adress, kontaktuppgifter och så vidare för att polisen på så sätt ska kunna omhänderta personen ifråga.

Det blir inte myndighetens eller tjänstemannens sak att ta ställning till hur överlämnandet av uppgifterna kan komma att påverka den papperslöse eller dennes familj. Någon sådan hänsyn kommer inte att kunna tas.

Däremot kommer vissa sekretessbestämmelser att vara tillämpliga. De finns alla uppräknade i slutet av den föreslagna bestämmelsen. Det handlar bland annat om:

• sekretess för inspektioner
• kontroll och annan tillsyn
• förundersökningssekretess
• skyddade folkbokföringsuppgifter
• statistiksekretess
• hälso-och sjukvårdssekretess
• teknisk bearbetning

Exempel på situationer där det finna anledning att anta att personer inte har rätt vistas i landet:

Pensionsmyndigheten behöver alltid utreda en utlännings vistelserätt för att kunna bedöma personens rätt till ersättning från det svenska socialförsäkringssystemet.

En person kan ha haft arbetstillstånd och ett arbete där både skatt och arbetsgivaravgifter, även till pensionssystemet betalats ut. På så sätt har Pensionsmyndigheten ofta kontaktuppgifter eller andra uppgifter som kan användas för att lokalisera personer som inte har rätt att vistas i landet.

Skicka gärna in fler exempel på när denna lagstiftning kan bli relevant. Hör av dig till ursula.berge@akademssr.seeller monica.engstrom@akademssr.se

Skatteverket

Många papperslösa arbetar i Sverige. Det händer också att arbetsgivaren betalar in skatt och arbetsgivaravgifter för det arbetet. Dessutom kan en person ha arbetat och ha haft arbetstillstånd och blivit av med det. Därmed finns det information även om papperslösa hos Skatteverket.

Vad krävs för att få hjälp av Skatteverket?

I Skatteverkets huvudsakliga uppdrag ingår att fastställa och ta ut skatter och andra avgifter. I uppdraget ingår bland annat folkbokföring, personnamn, registrering av bouppteckningar och äktenskapsregistret. Uppdraget omfattar även att bekämpa brott och att utfärda identitetskort för folkbokförda

Inom beskattningsverksamheten krävs i många fall utredning om vilken anknytning till Sverige en person har. Rätten att beskatta en person förutsätter normalt att den skattskyldige har skatterättslig hemvist i Sverige.

Vad har Skatteverket för underrättelseskyldighet idag kopplat till ”utlänningar”?

Idag står det Utlänningsförordningen att Skatteverket ska lämna uppgifter till Polisen när en ”utlänning anmäler sig till folkbokföring eller ska folkbokföras utan egen anmälan”, samt när hen ”ansöker om godkännande för F-skatt” (se 7 kap. 1 §  UtlF).

När kan du stöta på personer som inte har rätt att vara i landet?

Skatteverket har flera olika uppgifter där de kan komma i kontakt med papperslösa. Det rör till exempel skatterevisioner, folkbokföring, ansökan om samordningsnummer, vigsel, barns födelse och dödsfall. Det förekommer att myndigheten i samband med arbetsplatsinspektioner träffar på arbetstagare som inte verkar ha rätt att vistas i landet.

Vilka uppgifter kan vara aktuella att lämna ut?

Namn, födelsetid, medborgarskap, personnummer, samordningsnummer, dossiernummer eller motsvarande, folkbokförings-, bostads- och vistelseadress, e-postadress, telefonnummer, utländska id-handlingar, uppehållstillstånd utfärdade i andra länder. Folkbokföringsverksamheten har även annat underlag med avseende på utlänningens person och familjerättsliga förhållanden såsom civilståndsintyg, utdrag ur civilregister, födelsebevis och äktenskapscertifikat.

Vad blir förändringen mot det som gäller idag?

Den stora förändringen blir att den föreslagna bestämmelsen kommer att bryta den sekretess som många gånger gäller idag. Det betyder exempelvis att myndigheten och du som jobbar där inte ska göra någon prövning om ett utlämnande kan orsaka men eller skada.

Myndigheten ska, kort och gott, på eget initiativ lämna ut uppgifter när det finns anledning att anta en person inte har rätt att vara i landet. Med andra ord så ska myndigheten när den tror att någon vistats i landet olagligt, lämna över uppgifter till polisen om den personens namn, adress, kontaktuppgifter och så vidare för att polisen på så sätt ska kunna omhänderta personen ifråga.

Det blir inte myndighetens eller tjänstemannens sak att ta ställning till hur överlämnandet av uppgifterna kan komma att påverka den papperslöse eller dennes familj. Någon sådan hänsyn kommer inte att kunna tas.

Däremot kommer vissa sekretessbestämmelser att vara tillämpliga. De finns alla uppräknade i slutet av den föreslagna bestämmelsen. Det handlar bland annat om:

• sekretess för inspektioner
• kontroll och annan tillsyn
• förundersökningssekretess
• skyddade folkbokföringsuppgifter
• statistiksekretess
• hälso-och sjukvårdssekretess
• teknisk bearbetning

Exempel på situationer där det finna anledning att anta att personer inte har rätt vistas i landet:

• En tjänsteman vid Skatteverket som i samband med en kontroll av en persons bosättning (kontrollbesök) gör iakttagelser av en annan person i bostaden som medför att det finns anledning att anta att han eller hon är en utlänning som saknar rätt att vistas i landet.
• Skatteverket samverkar också med många andra myndigheter, inte minst kommuner. I samverkan kan det då framkomma uppgifter som ger anledning att anta att någon person inte har rätt att vistas i landet. Skatteverket ska då på eget initiativ lämna över eventuella uppgifter om namn, bostads- eller vistelseadress, kontaktuppgifter till Polismyndigheten om Skatteverket utifrån konkreta omständigheter har anledning att anta att personen inte har rät att vistas i landet.

Skicka gärna in fler exempel på när denna lagstiftning kan bli relevant. Hör av dig till ursula.berge@akademssr.seeller monica.engstrom@akademssr.se