8 punkter den 8 mars

Idag är det den internationella kvinnodagen, dagen då vi lyfter de ojämlikheter som fortfarande dominerar vårt samhälle men också dagen då vi hyllar de segrar vi har gjort vad gäller jämställdhet. 

Jämställda löner?

Nätverket Lön hela dagen, som Akademikerförbundet SSR är en del av, fyller 10 år. År 2012 började vi vår sammanställning av skillnaden i lön mellan män och kvinnor. Det vi har gjort inom nätverket Lön hela dagen är att ändra lönevärdet till tid, för det är något vi alla har samma av. Den som får arbeta mer tid obetalt har mindre tid till att arbeta betalt. 

År 2012 fick kvinnor betalt fram till klockan 15:51 på en arbetsdag 8-17 där män fick lön hela dagen. Så här tio år senare kan vi fira framgångar, då löneskillnaden har minskat varje år sedan 2012. Trots det är löneskillnaden fortfarande 9,8 procent och kvinnor får betalt fram till klockan 16:13. På ett år blir skillnaden i inkomst 44 400 kronor. Även om lönerna närmar sig har minskningen avtagit till följd av coronapandemin. Detta, enligt rapporten Minska gapet – åtgärder för jämställda livsinkomster (SOU 2022:4), på grund av att pandemin har lett till att kvinnor förlorat mer i inkomster än män.

Kvinnors arbete värderas lägre

På 90-talet var kvinnor och män högskoleutbildade i lika hög grad. Andelen högutbildade kvinnor uppgår nu till 40 procent medan bara en fjärdedel av männen i samma åldersgrupp är högutbildade. Anledningen till att lönerna har närmat sig varandra är inte för att marknaden gör det på egen hand, utan för att kvinnor själva har kämpat och utbildar sig i högre grad för att få betalt för sina tjänster. 

Arbetsgivare måste ta ansvar och värdera kvinnors arbete lika mycket som mäns.

Det finns ett samband mellan andelen kvinnor i ett akademikeryrke och dess lönespridning. Ju fler kvinnor, desto mindre lönespridning. I många kvinnodominerade akademikeryrken premieras inte erfarenhet och yrkesutveckling. 
I rapporten Mer lönespridning till kvinnorna framkom att i yrken med stor lönespridning har kvinnor lägre andel av männens löner, medan det i yrken med sammanpressad lönestruktur och liten lönespridning också är små löneskillnader mellan könen. Mönstret har inte förändrats sedan rapporten släpptes.

Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare göra lönekartläggningar för att kartlägga och korrigera osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Vi på Akademikerförbundet SSR utbildar våra förtroendevalda och medlemmar i diskrimineringslagen och om lönekartläggningar. För oss är det självklart att kvinnor och män ska ha lika lön för lika och likvärdigt arbete och att kvinnor ska få lön hela dagen. Traditionellt kvinnodominerade yrken måste värderas i enlighet med det ansvar och den kompetens utförandet kräver och lönerna måste höjas. 

Jämställd arbetsmiljö?

Arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer är generellt sett sämre än för övriga arbetsmarknaden. Inom vård- och omsorgsyrken är stress, utmattning och sömnsvårigheter vanligt förekommande. För både män och kvinnor som arbetar inom dessa yrken är såväl den fysiska som den mentala belastningen är hög. Enligt Jämställdhetsmyndigheten är flickor och kvinnor överrepresenterade vad gäller sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa. En förklaring kan, enligt myndigheten, vara att risken för psykisk ohälsa ökar i kvinnodominerade branscher med en sämre arbetsmiljö. 
Redan 2017 skrev Arbetsmiljöverket en vitbok om kvinnors arbetsmiljö om att organisatoriska faktorer i arbetsvillkor och arbetsmiljö skapar ohälsa i kvinnokodat arbete. Kvinnor med funktionsnedsättning är en grupp som skattar sin hälsa sämre jämfört med övriga befolkningen, men även i jämförelse med män med funktionsnedsättning. Även hbtqi-personer och här främst transpersoner har en betydligt sämre upplevd hälsa än majoritetsbefolkningen. När vi uppmärksammar arbetsmiljön under internationella kvinnodagen måste vi också ta ett intersektionellt perspektiv. 

Jämställt krig?

Det är en gammal sanning att barn och kvinnor är de som först drabbas vid krig och väpnade konflikter. Forskning visar att sexuella övergrepp ökar vid krig och väpnade konflikter, detta trots att våldtäkt i krig betraktas som ett internationellt krigsbrott sedan 2008 enligt FN:s resolution 1820. Något som har utvecklats i och med FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.
Syftet med resolutionen är att stärka kvinnors roll i kris- och konfliktområden. Resolutionen slår fast att alla insatser under väpnade konflikter måste ta hänsyn till båda könen.

När Europa nu har ett öppet krig efter att Ryssland har invaderat Ukraina är situationen för alla ukrainare i våra tankar. Dock finns redan uppgifter om kvinnor som med anledning av kriget har tvingats att förlösa sig själva eller med hjälp av familjemedlemmar i skyddsrum, hur svarta ukrainareeller internationella studenter med utomeuropeisk härkomst (alltså icke-vita) hindras att fly genom att de hindras gå ombord på tåg och bussar eller stoppats från att korsa gränsen till grannländerna. Här måste de icke-krigförande länderna stå upp för lika villkor och allas mänskliga rättigheter oavsett kön, hudfärg eller sexuell läggning. 

Akademikerförbundet SSR står upp för ett fritt Ukraina. Vi står bakom våra fackliga kollegor i deras kamp för fred och frihet. Vi kräver ett omedelbart tillbakadragande av de ryska trupperna och vi kräver ett omedelbart stopp för Putins krig i Ukraina. Vi kräver också att mänskliga rättigheter ska respekteras såväl av Ryssland som av övriga europeiska länder. 

8 punkter och 8 mars

Akademikerförbundet SSR verkar för ett jämställt samhälle och för ett jämställt arbetsliv. Vi verkar för jämställdhet och solidaritet, det innebär att vi också måste syna våra egna privilegier och använda oss av dem i arbetet för allas lika villkor i arbetslivet och i privatlivet. Vi fortsätter att utbilda förtroendevalda och medlemmar, genom att påverka arbetsgivare och genom att nätverka med andra experter på lika villkor. Vi har fortfarande en lång väg att gå innan vi har ett samhälle där vi alla kan leva och arbeta på lika villkor, men kampen fortsätter.

Inför den 8 mars vill vi lyfta åtta viktiga punkter för att öka jämställdheten (här kan ni läsa mer om vad punkterna innebär)

1) Inrätta en Ombudsman mot Diskriminering i Arbetslivet (ODA)

2) Stärk samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund i arbetet med aktiva åtgärder

3) Teckna lokala kollektivavtal om sexuella trakasserier

4) Förtydliga lönekartläggningsreglerna

5) Utred hur lönekartläggningsreglerna kan utvidgas till att omfatta diskrimineringsgrunderna funktionsnedsättning och etnicitet.

6) Inför en regel om intersektionalitet i diskrimineringslagen

7) Kartlägga motståndet mot jämställda löner och jämlika rättigheter samt ta fram en strategi för det fortsatta arbetet. 

8) Parterna bör arbeta tillsammans för hållbara arbetsplatser såväl ekonomiskt och socialt som ekologiskt.