All algoritmkompetens på mässan

Marianne Eliasson och Simon Vinge
Algoritmpolitik

Socionomdagarna är en årligt återkommande och efterlängtad händelse för de flesta som arbetar med socialt arbete. Lika återkommande är förbundets seminarium om algoritmer i offentlig sektor, något vi kommer fortsätta med tills frågan är färdigutredd. 

Därför passade det mycket bra att vi hade regeringens båda utredare på plats för att berätta var vi befinner oss idag. Marianne Eliasson, en av de mest erfarna juristerna i svensk förvaltning, tidigare justitieråd, utredde precis hur automatiserade beslut ska bli lagliga i kommuner och regioner. En riktigt het potatis som förbundet hade rejält med synpunkter kring i vårt remissvar.

Cecilia Magnusson-Sjöberg

Cecilia Magnusson-Sjöberg är professor i juridik på SU och förmodligen den som tänkt mest kring frågan i hela landet, skrev 2018 Digitaliseringsrättsutredningen som är den tidigare stora utredningen på området, i samtal på scen med Simon Vinge, chefsekonom på kansliet.

Den röda tråden är att Mariannes utredning föreslår att det ska bli lagligt att automatisera en del myndighetsbeslut i kommuner och regioner. En av de saker vi kunde konstatera är att algoritmerna är långt ifrån färdigutredda, och de flesta frågor förblir obesvarade.

Hur ska en medborgare få insyn i och förstå ett automatiserat beslut från en algoritm, i synnerhet om ai – artificiell intelligens – är inblandat? 

Läs även

MagnusLänje Akademikerförbundet 2 Web.jpg
Över 60 procent av socialsekreterarna hotade

Som SVT:s Uppdrag Granskning visar har socialtjänstens medarbetares utsatthet ökat till följd av desinformationskampanjen mot socialtjänsten. Sex procent av socialsekreterarna i utsatta områden har varit med om att man, i ärenden de arbetat med, undvikt att ingripa enligt lagen om vård av unga (LVU) på grund av hot eller rädsla. Det kan låta lite, men bakom siffrorna göms utsatta barn som behöver samhällets hjälp.

Akademikerbloggen_simon_1200x628.png
Ska vi förhandla algoritmer?

Det är väldigt lätt att fastna i all den nya tekniken som något svårt och tekniskt. Det gäller för oss som jobbar fackligt, och vi ser det även i politiken både nationellt och lokalt. Men egentligen är det inte alls krångligt: vi har samma rättigheter och ska involveras på samma sätt som inom alla andra områden. De fackliga redskap vi har kring medbestämmande och inflytande över vår arbetsmiljö kan vi använda även gentemot digitala verktyg och algoritmer. Bara så kan vi få en utveckling som leder till bättre jobb med högre kvalitet i verksamheterna.

Akademikerbloggen facebook-posts MALL4_1.png
AI i arbetslivet – risk för diskriminering?

Diskriminering, algoritmernas makt och mänskliga rättigheter har många gemensamma beröringspunkter. Mänskliga rättighetsdagarna i Helsingborg är platsen för dialog och workshops i dagarna tre. Förbundet är sleven i grytan, i år med både en facklig AI-handbok, en egen programpunkt och deltagande i två panelsamtal.  

Din kollega har blivit en algoritm_web.png
Sveriges första fackliga handbok i AI

Välfärden påverkas dramatiskt när AI och algoritmer utvecklas och tar en allt större plats i den offentliga förvaltningen. Nu automatiserar kommuner, regioner, myndigheter och företag mängder av arbetsuppgifter och processer Det kommer att förändra arbetets innehåll i grunden för en stor del av förbundets medlemmar. Hur ska vi som facklig organisation hantera denna förändring, vilka krav ska vi ställa och vilken välfärd vill vi se?