En myt att det inte lönar sig att gå från bidrag till arbete

Arbetsgivarorganisationen Almega skriver på DN Debatt 28/2 att orsaken till att vi inte har fler i arbete är att det inte skulle löna sig att gå från bidrag till arbete. Det är en myt som odlats länge i den politiska debatten. I nästan alla situationer lönar det sig rejält att gå från bidrag till arbete, och så klart i alla om man inte utgår ifrån att alla som får ett arbete alltid kvarstår med ingångslön.

Med grovt tillyxade exempel drar Almega slutsatsen att det är ekonomiskt bistånd som är det största problemet på svensk arbetsmarknad. Inget kunde vara mer fel.

Almega skriver att det finns 33 000 jobb som ”endast kräver kortare introduktion eller utbildning”. Exemplen de lyfter är allt ifrån undersköterska och vårdbiträde till fastighetsskötare och fritidspedagog. De utbildningarna är på mellan två och tre terminer på gymnasie- eller eftergymnasial nivå. Det kan inte kallas kortare eftersom många i gruppen som Almega beskriver saknar gymnasieutbildning. Dessutom behöver en stor andel lära sig bra svenska innan utbildningarna kan bli aktuella.

Få eller inga av Almegas förslag för att få fler i arbete skulle leda till det. Sverige har redan i dag krav för ekonomiskt bistånd att du står till arbetsmarknadens förfogande. Att införa bidragstak för de barnfamiljer som har lägst inkomster löser inget utanförskapsproblem. Det spär bara på det och går ut över barnen.

Det finns flera olika åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken som hjälper arbetssökande in på arbetsmarknaden. Nystartsjobben är en sådan, men det finns andra som är bättre. Slutsatsen att reformeringen av Arbetsförmedlingen eller tjänsten ”Rusta och matcha” skulle varit framgångsrik är direkt felaktig. Det finns inget forskningsstöd för den slutsatsen.

Vi är just nu i en avtalsrörelse. Ett sätt att öka skillnaden mellan bidrag och arbete är så klart att höja lönerna. Almega har alla möjligheter att bejaka fackens krav på lönesatsningar i avtalsrörelsen.

I yrken med utbildningskrav är behörighet viktigt, men många utestängs från jobb på grund av andra informella krav från arbetsgivaren; krav på språk, ”mjuka kompetenser” eller att ingå i rätt nätverk. Almega som arbetsgivarorganisationer borde jobba med att få bort sådana krav som inte har med arbetets kvalitet att göra.

Fackförbund och arbetsgivare måste gemensamt arbeta för att minska trösklarna till utbildning och jobb där språk är en av de största. Det skulle göra att fler arbetssökande fick jobb i stället för att göra det ännu sämre för dem som har det sämst.

Ursula Berge, samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR