En snål budget för välfärden

• Vi ser paniknedskärningar i hela välfärden, det är en riskabel strategi. Antingen kommer kommuner och regioner att behöva höja skatten eller så kommer välfärden bli sämre när regeringen inte täcker upp, säger Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR. 

Regeringen hade chansen att satsa på välfärdssamhället och på förebyggande åtgärder; satsningar som kan minska kostnaderna för just rättsväsendet på sikt och ge samhällsmedborgarna en bättre välfärd. Men regeringen väljer att nedprioritera välfärden. Det är beklämmande och påverkar våra medlemmars förutsättningar att göra sitt jobb. Vi kommer alla att få en sämre välfärd och tvinga fram uppsägningar i kommuner och regioner. Genom att inte kompensera för tillfälliga underskott riskerar samhället att pressa fram den lågkonjunktur vi balanserar på randen till.  

Kriminalvården får mer pengar 
Ett ökat antal intagna och längre straff- och häktestider har inneburit överfulla häkten och fängelser. Läget har varit mycket ansträngt i flera år. Beläggningen fortsätter att öka, vilket innebär att den pågående utbyggnaden inte räcker till. Regeringen skjuter till ytterligare 1,475 miljarder kronor 2024. Akademikerförbundet SSR har länge påpekat att arbetsmiljön vid fängelser och häkten är mycket ansträngd. Det går ut över både medarbetare och kvaliteten i verksamheten. En sämre kriminalvård kommer att leda till fler återfall i brott och därmed ökad, inte minskad, kriminalitet.  

Statens institutionsstyrelse (SiS) får mer pengar 
Anslaget till SiS ökas med 145 miljoner kronor 2024. Satsningen i budgetpropositionen syftar bland annat till att stärka förutsättningarna för att utveckla differentiering och vårdkvalitet vid SiS, säkerställa kompetensförsörjningen och höja nivån på kompetensen hos medarbetarna. Budgetsatsningen är lovvärd men för liten. Flera rapporter och reportage har under året tydligt visat att SiS har stora utvecklingsbehov på flera områden. 

Pengar till socialtjänsten 
Vi är positiva till att regeringen har lyssnat på våra krav och ger riktade pengar till socialtjänsten vad gäller omställningen till den nya socialtjänstlagen och en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Det här ger socialtjänsten bättre förutsättningar, men vi är rädd för att pengarna blir otillräckliga när regeringen inte räddar en välfärd i kris, säger Heike Erkers. 

Omställningsstudiestödet 
Hittills har 47 000 personer ansökt om det nya omställningsstudiestödet. CSN som ansvarig myndighet har bara lyckats behandla 40 procent av dem och bifallit mindre än 4 000 personer. Det är ett avtalsbrott mot arbetsmarknadens parter att den nya reformen vi kommit överens om inte fungerar. Regeringen skjuter till tio miljoner kronor extra i år, men det är alldeles för lite. På en svårt belastad myndighet motsvarar det cirka tio tjänster vilket är helt otillräckligt. Omställningsstudiestödet ska byggas ut år för år, men då måste ansökningarna också kunna hanteras.  

Biståndspolitiken 
Vi är djupt oroade över omsvängningen i biståndspolitiken. Sverige har trots vår storlek haft en betydelsefull uppgift i fattigdomsbekämpning, demokratiutveckling och kampen för alla människors rättigheter. Regeringens fokus på att stoppa invandring, oavsett skäl, är farligt och vi upprepar att biståndet inte ska användas till detta. Vi hade välkomnat ett förslag om en återgång till ett mål om 1 procent av BNI. 

Det är bra att regeringen ökar stödet till Ukraina men det borde ske med utökat anslag i stället för att minska på annat stöd. Utvecklingen i världen går bakåt. Vi ser med oro på att antalet demokratier minskar, antalet klimatflyktingar ökar, flickor och kvinnors ställning har försvagats efter pandemin och fattigdomsbekämpningen är angelägen. Sverige har råd att bidra till att vända den utvecklingen.