Ett mindre gott nytt år i Region Uppsala

Samtidigt har den politiska ledningen beslutat om att det ska sparas på medarbetarna i Region Uppsala. Våra medlemmar ska springa fortare och förväntas göra lika mycket eller mer med sämre resurser.

Tyvärr är detta en tradition kanske lika återkommande som nyårsfirandet. År ut och år in har regionen lagt sparkrav och nedskärningar för att medarbetarna på golvet ska fylla igen gapande budgethålet. Ofta kallas det för “effektiviseringar” men det är en lögn som skulle få vilken regionpolitiker som helst att strykas från tomtens lista: att ge mindre pengar till samma verksamhet är inte att göra den effektivare. Det är tvärtom att försämra arbetsmiljön genom att pressa in fler arbetsuppgifter på samma tid. Beslutet äventyrar både rättssäkerheten och patientsäkerhet genom att ta bort alla marginaler.

Därför säger vi att det måste räcka nu. Återigen har regionen lagt en enprocentig “generell effektivisering” som dras bort från ersättningen Region Uppsalas verksamheter får för prisutveckling och löner för nästa år. Det kan låta lite men att detta har pågått i mer än trettio år: resultatet är att mer än en tredjedel av verksamheten har “effektiviseras” bort.

Akademikerförbundet SSR och Upplands allmänna läkarförening kommer tillsammans med Psykologförbundet att kräva en så kallad ”paragraf 14”-förhandling. Det låter tekniskt men handlar om att vi inte är överens med arbetsgivaren när de vill genomföra ytterligare en runda besparingar på en redan skör verksamhet. Det är vårt sätt att protestera.

Vi har bara fått några dagar på oss att reagera på den budget och de styrdokument som kommer påverka verksamheten i regionen för flera år framöver. Region Uppsala har helt enkelt inte råd att skära mer på välfärden. Arbetsgivaren kommer förmodligen tycka att vi är ”besvärliga” och att vi inte samarbetar, men vår uppgift som fackliga är inte bara att företräda våra medlemmar utan också försvara själva verksamheten. Det finns en gräns för hur mycket det går att pressa välfärden utan att kvaliteten och därmed medborgarna blir lidande.  

Det här är en politisk fråga. Våra regionpolitiker kan inte fortsätta skära och kalla det effektivisera. De måste tvärtom stå för de nedskärningar som görs. Vi kan tala för de allra flesta som arbetar inom välfärden: vi älskar våra jobb och vi har valt dem därför att vi kan göra skillnad i människors liv. Vi kan däremot inte slita hårdare och springa fortare för varje år. De som drabbas är patienterna som inte får den vård, det psykosociala stöd eller den omvårdnad som de behöver och har rätt till som medborgare och invånare i regionen. Därför kommer vi vara ”besvärliga”.

Andreas Torsman, förtroendevald
Akademikerförbundet SSR Region Uppsala

Anna-Karin Agvald, Uppsala Allmänna Läkarförening

Simon Vinge, chefsekonom
Akademikerförbundet SSR