Stoppa inte snabbspår till bristyrken

Istället för att lägga ner snabbspår för akademiker borde politikerna öronmärka mer pengar till satsningar som bygger på snabba vägar till bristyrken med höga utbildningskrav. Det skriver Ursula Berge, Akademikerförbundet SSR, och Susanne Lavemark, Arbetsgivarföreningen KFO.

Läs artikeln på SvD.

I dagarna har vi som tecknat överenskommelser om snabbspår för utlandsutbildade akademiker fått dystra besked. På grund av Arbetsförmedlingens extremt nedskurna budget kommer tre akademikersnabbspår att läggas ner helt eller stoppas rejält.

Snabbspår för akademiker är överenskommelser mellan arbetsgivarorganisationer, fack och Arbetsförmedlingen för att få välutbildade personer från andra länder in i bristyrken. Läraryrkena är extrema sådana, men idag har vi brist i tre av fyra yrken i Sverige, så i stort sett är alla utlandsutbildade som kommer hit välbehövliga på svensk arbetsmarknad.

Snabbspåren för akademiker består av, förutom grundläggande svenskutbildning, en introduktion till svensk arbetsmarknad, en högskoleutbildning på 30 högskolepoäng samt efter det en praktikperiod. Allt sammantaget ska ta ett år. Deras utbildning är sedan jämförbar med en svensk och de kan jobba med det de är utbildade för. Tanken är INTE att de ska jobba som städare, bussförare eller hemvårdspersonal. De jobben behöver andra. 

Inga signaler finns i vårändringsbudgeten att man vill värna snabbspåren. I januariöverenskommelsen står istället bara att ”fler får chansen till ett jobb UTAN utbildningskrav”. De ingående partierna har också i signalerat att de vill ha bort ”dyra och ineffektiva arbetsmarknadsprogram”. Och det ska erkännas. Snabbspåren är dyrare per dag än många andra åtgärder, men de är extremt kostnadseffektiva på lite längre sikt. 

Vi tolkar tyvärr politikens nya inriktning att man lämnar tanken på att välutbildade nyanlända ska komma i ”rätt” jobb. Målet verkar nu återigen vara att de ska tryckas ut i vilket jobb som helst, långt under deras kvalifikationsnivå. Detta trots att beräkningar, bland annat av Riksrevisionen, visar att det är en mångmiljonvinst samhällsekonomiskt att få in utlandsutbildade akademiker i svenska bristyrken. Kostnaden för snabbspåren är nålpengar i det perspektivet.

Snabbspåren kom till 2015 och var ett helt nytt sätt att arbeta för Arbetsförmedlingen och oss arbetsmarknadsparter. Det var trögstartat från början, det ska sägas, men vi har börjat förstå våra roller och det rullar allt bättre. Som företrädare för två av arbetsmarknadens parter tar vi ansvar för en arbetsmarknad som inkluderar och som tryggar kompetensförsörjningen. När så många människor kom till Sverige på kort tid tog vi parallellt med snabbspåren egna initiativ för att arbetsgivarna snabbt skulle kunna erbjuda praktikplats eller anställa. Det är var ett helt nytt sätt att arbeta för oss alla. Nu har totalt flera tusen gått igenom snabbspåren och vid en uppföljning visar det att sex av tio som gått samhällsvetarspåret har fått jobb hos relevant arbetsgivare eller gått vidare studier på mastersnivå. Alla i bristyrken. Till det kommer att det är akademikersnabbspåren som är de mest jämställda med 37 till 64 procent kvinnor i akademikersnabbspåren när de andra snabbspåren i stort bara riktar sig till män (73–100 procent är män).

För oss som har jobbat med att ta fram snabbspårsöverenskommelserna och aktivt, ibland extremt handfast, jagat till exempel praktikplatser är det en otroligt sorglig tid. Istället för att lägga ner snabbspår för akademiker borde politiken öronmärka mer pengar och vidga målgruppen till satsningar som bygger på snabba vägar till bristyrken med höga utbildningskrav.

Men det vi läser från politiken är att pressa ut nyanlända, oavsett utbildningsnivå, snarast möjligt i jobb de är extremt överkvalificerade för. Och detta samtidigt som arbetsgivarna skriker efter välutbildade akademiker.

Det är sorgligt att se att politiken är så kortsiktig att den inte ens kan bejaka den kunskap utlandsutbildade akademiker i bristyrken har och som de, i så stor utsträckning, skulle kunna berika det svenska arbetslivet med.

Ursula Berge
samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR
Susanne Lavemark
förhandlingschef Arbetsgivarföreningen KFO

Läs även

Skärmavbild 2020-11-06 kl. 11.30.01.png

Nya a-kasseförslaget – allt annat än flexicurity

I dagarna ska remissvaren rörande a-kasseutredningen vara inne. I svallvågorna runt Las har den här frågan kommit i skymundan. Det är olyckligt eftersom den i grunden ändrar föreställningen om värdet av kompetens, utbildning och rätt matchning på arbetsmarknaden. Och det i ett arbetsliv som skriker efter hög kompetens.

Läs hela artikeln i Arbetsvärlden.

Läs mer

Stöd parternas förslag för tryggare jobb

Akademikerförbundet SSR ingår i PTK som förhandlat om anställningsskyddet. Vi konstaterar att fack och arbetsgivare på både den kommunala och privata sidan nu har hanterat förslag om anställningsskydd och kompetensutveckling. Därför kräver vi att politikerna kastar statens ensidiga förslag till försämrad LAS i papperskorgen.

Läs mer
sol.jpg

”Mycket känns oförberett i dagens arbetsmarknadspolitik”

Det politiska klimatet och Januariavtalet är nytt i jämförelse med arbetsmarknadspolitiken för tio år sedan. Så även synen på partsmodellen, Las och Arbetsförmedlingen. Samhällsvetarpodden pratar med Sven-Otto Littorin som var moderat arbetsmarknadsminister i Alliansregeringen 2006-2010. Han reflekterar runt dagens arbetsmarknad både i ett decennielångt perspektiv och från utsidan efter att ha bott och arbetat med arbetsmarknadsfrågor i Mellanöstern.

Läs mer
heikeerkers-ursulaberge.png

"En miljard till privatisering mer än för att få ner arbetslösheten"

Idag presenterade regeringen och de övriga Januaripartierna att ytterligare en miljard kronor läggs på arbetsmarknadspolitiska åtgärder för nästa år. Akademikerförbundet SSR välkomnar anslagstillskottet men menar att det i grunden är otillräckligt med tanke på arbetsmarknadsläget. Förbundet kritiserar också att Januaripartierna öronmärker hela summan till enbart upphandlade matchningstjänster, det vill säga privata aktörer.

Läs mer