Högskolechefen: ”Högskolan måste göra sig redo”

Podcast

Arbetsmarknaden förbereder sig nu, med partsöverenskommelsen som startskott, för ett stort systemskifte för att vi ska kunna utbilda oss mitt i arbetslivet. På vilket sätt är högre utbildning rustad för att svara emot den efterfrågan som akademiker mitt i livet lär ha på kompletterande högre utbildning? Lyssna på Anders Söderholm som är GD på Universitetskanslersämbetet. I veckans Samhällsvetarpodden. 

Är ni beredda när vuxenutbildningsstormen kommer?

- Jag tror inte att omfattningen och betydelsen av den här större efterfrågan är föremål för aktiv utbildningsplanering idag. Jag är också osäker på hur mycket kontakter det finns idag mellan lärosätena och arbetsmarknaden. Det är en god idé att starta en dialog mellan lärosätena och arbetsmarknaden för att lyckas med det här på bästa sätt, inleder Anders Söderholm.

Vad är det för utbildningar som kommer att behövas?

- Behovet kommer att gälla både fristående kurser och ettårsutbildningar. Det finns något som heter ”Professional Master-utbildningar” som breddar utbildningen mer än fördjupar den. Det kanske finns förutsättningar nu för att utveckla sådana utbildningar, som man som akademiker kan ta? Vården och lärarna har sådana påbyggnadsutbildningar. Det kanske går att utveckla också inom andra branscher?

Styr- och resursutredningen beskrev att fristående kurser är ett bra sätt att svara emot det här behovet. Är det inte ett problem att fristående kurser har minskat så mycket och programutbildningar ökat istället?

- Utbudet av fristående kurser växer till under kriser. 2008 under finanskrisen var det större. Sedan har det minskat. Det blir ett större utbud av fristående kurser under dåliga tider. Kanske kommer den här pandemin, när vi summerar 2020 att visa samma sak, funderar Anders Söderholm.

- Beskrivningen är dålig av vilket behov vi kommer att ha av fristående kurser inom högre utbildning som man tar senare i arbetslivet. Det behöver vi utveckla, förklarar Anders Söderholm.

Vilka utbildningsaktörer kommer att bli viktiga för det livslånga lärandet för akademiker?

- Det vi saknar idag är en samlad analys av hur det postgymnasiala systemet ska se ut. Det är inte minst viktigt just nu. Yrkeshögskolan har en allt större volym. Det är nog så att vissa snabbflyktiga behov bäst svaras emot där och att högskolan mer ska leverera det som behöver vara forskningsnära. Det finns också andra aktörer. Den samlade analysen kan man sakna idag, säger Anders Söderholm.

Anders målar också upp ett utbildningslandskap där det kanske inte är ändamålsenligt att man har en väldigt lång utbildning i början av arbetslivet som ska hålla i 40 år. Han tror samtidigt att det senaste året har inneburit att formerna för högre utbildning har förändrats mycket. Distansutbildning har utvecklats och därmed ett helt nytt sätt att samarbeta. Även utbudet har förändrats kraftigt.

Han förklarar också att om vi ska satsa på kompletterande utbildning mitt i arbetslivet med nuvarande anslag är det något annat vi måste ta bort. Eller också måste vi expandera högre utbildning rejält. Det är ett viktigt politiskt vägval. Det och mycket mer kan du höra i veckans Samhällsvetarpodden. I vanlig ordning ställer förbundets samhällspolitiska chef Ursula Berge frågorna.