Internationella kvinnodagen

lön hela dagen

Akademikerförbundet SSR är ett förbund som lägger mycket stor vikt vid likabehandlingsfrågor. Dels handlar det om vår egna värdegrund, att alla är lika mycket värda, men även om de professioner där våra medlemmar verkar samt att en stor andel av våra medlemmar är kvinnor. Här finns ingen tid att förlora och vi jobbar därför ständigt med att driva utvecklingen framåt för ett mer jämställt arbetsliv och samhälle. 

Kvinnor har stått i första ledet i kampen mot coronapandemin inte minst eftersom de dominerar inom sektorer som fått jobba som hårdast. Många har också osäkra och utsatta anställningar och har även av detta skäl drabbats hårt. Anställningar har försvunnit eller förändrats under krisen. Våldet i hemmen har ökat under pandemin och då ofta drabbat kvinnor.  

Kvinnodominerade yrken värderas lägre

Löneskillnaderna minskar men kvinnor tjänar fortfarande mindre än män. Det finns ingen rimlighet i något annat än lika lön för lika arbete men fortfarande är det så att kvinnodominerade yrken värderas lägre. Detta hänger fortfarande kvar trots att Sverige anses vara ett jämställt land.

Jämför man lönerna mellan den genomsnittlige mannen med den genomsnittliga kvinnan får kvinnan lön fram till klockan 16:12 och mannen till klockan 17.00. Detta påverkar inkomsten för hela livet inklusive pensionen som ju till stor del beror på löneskillnaderna. Som bekant ingår vi i 16:12-rörelsen vars krav är en jämställd föräldraförsäkring, samma rätt till heltid och trygga anställningsformer, skärpt tillsyn av diskriminering och årliga lönekartläggningar, att även strukturella löneskillnader synliggörs och åtgärdas samt jämställda pensioner.   

Regeringen tillsätter en kommission för jämställda livsinkomster

Kvinnor tjänar alltså fortfarande mindre än män, tar ut en större del av föräldraledigheten, arbetar deltid i större utsträckning, är mer sjukskrivna och har lägre kapitalinkomster. Jämställdheten brister också i hur offentliga stödåtgärder fördelas och allt detta leder till stora skillnader i livsinkomst mellan kvinnor och män. Av detta skäl tillsattes förra året Kommissionen för jämställda livsinkomster med uppdrag att lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Förbundet är högst involverat i detta uppdrag. I januari kom en delredovisning där en kartläggning av hur offentliga stödåtgärder, i huvudsak statliga, fördelas mellan kvinnor och män och en analys av fördelningens ekonomiska konsekvenser för jämställdheten. Där redovisades även en översyn av hur myndigheter ger information och vägledning till kvinnor och män ur ett jämställdhetsperspektiv. 

I delredovisningen konstateras bland annat en ojämställd fördelning av olika typer av offentliga stödåtgärder till enskilda, såsom sjukersättning och föräldrapenning, ekonomiskt bistånd, stöd till företagande och olika stöd inom arbetsmarknadspolitiken. Detta kan få stora konsekvenser för jämställdheten i samhället och kvinnors respektive mäns ekonomiska makt. 

Redovisningen har ett intersektionellt perspektiv vilket vi ser som mycket positivt och en förutsättning för att kunna dra korrekta slutsatser. Bland annat konstateras ett flertal brister i arbetsmarknadsetableringsprocessen för nyanlända kvinnor. Nyanlända kvinnor skrivs in i etableringsprogrammet i mindre utsträckning än män vilket ju naturligtvis påverkar deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Fler nyanlända kvinnor än nyanlända män bryter etableringsprogrammet utan att ha fått ett arbete eller börjat studera och om de genomgått programmet fortsätter de inte att vara inskrivna på Arbetsförmedlingen trots att de inte har arbete eller studerar. Dessutom ses kvinnor som mindre matchningsbara än män vilket ju minskar deras möjligheter att komma ut i arbete. Utrikes födda kvinnor anvisas i högre grad än utrikes födda män till insatser med syfte att uppfylla aktivitetskraven, snarare än med syfte att insatsen ska leda till jobb. 

Kvinnor med funktionsnedsättning ges mindre adekvat stöd än män med funktionsnedsättning. Män är överrepresenterade i alla typer av lönestöd för personer med funktionsnedsättning, medan kvinnor är underrepresenterade bland de inskrivna med funktionsnedsättningskod. Detta är nedslående uppgifter men väldigt viktigt att lyfta och analysera dem. Uppdraget ska redovisas slutligt den 20 december 2021 och vi ser med spänning fram emot detta och hur sedan de upptäckta bristerna ska åtgärdas. 

Akademikerförbundet SSR anser att kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter som män och vi kommer aldrig att vika oss på den punkten!