Jag kommer att hålla örat mot rälsen

Den 1 januari nästa år kan den första anställda på svensk arbetsmarknad ta tjänstledigt och börja studera i upp till ett år på heltid med mellan 65 och 80 procent av sin lön inom ramen för införandet av omställningsstudiestöd. Ett villkor är att man ska ha jobbat minst halvtid i minst åtta år. Hur redo är de olika utbildningsanordnarna är för att erbjuda personer matnyttiga kurser mitt i arbetslivet? Det är allt från Grundvux, Yrkesvux och Komvux, till yrkeshögskola och högre utbildning som kan bli aktuellt för akademiker.

Vad tänker du om den stora reformen på arbetsmarknaden som rör både arbetsrätt, omställning och livslångt lärande?

- Det här är gigantiskt. Omställningsstudiestöd är juvelen i kronan, men som gammal kollektivavtalsfan så tycker jag om helheten också. Jag som i hela mitt yrkesliv har kämpat med olika former av kompetenskonton och åtgärder för livslångt lärande, kan konstatera att vi nu skickar världens bästa omställningsstudiestöd till riksdagen för beslut, inleder Anna Ekström.

Vad är den största utmaningen för Sverige kunskapsmässigt?

- Jag ser två väldigt viktiga områden. Den första är den gröna klimatomställningen. Vi ska leda den utvecklingen. Men vi ska göra det på det svenska sättet och där kommer omställningsstudiestödet in. Den andra utmaningen är att knäcka segregationen. Alla ska vara med på arbetsmarknaden. Här får vi en möjlighet, inte minst för kvinnor, att utmana sin arbetsgivare och söka sig vidare, i sitt eget jobb eller i annat.

Den här reformen är ju resultatet av ett växelspel mellan politik och parter.

- Det här är väldigt likt hur Saltsjöbadsavtalet växte fram på 40-talet. Också då fanns det ett tryck från politiken. Parterna ville gemensamt undvika en viss lagstiftning. Man var inte överens om allt, men man var överens om spelreglerna. Och på samma sätt ser jag det här. Det är ett bevis på att den svenska modellen inte bara har en rik historia utan också en bra framtid,

- Jag är djupt imponerad av arbetsmarknadens parter. Innehållet och kvaliteten i det här partsarbetet är fantastiskt. Parterna på svensk arbetsmarknad klarar verkligen av det här med att avtala, säger Anna Ekström.

Omställningsstudiestödet är ju tänkt att stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Vem kan bedöma det?

- Individen är en viktig nyckel. Men här finns en annan del av den svenska modellen – dvs omställningsorganisationer. Där finns mycket kompetens om vilka utbildningar som leder till jobb.

Vad är arbetsmarknadens behov?

- Det här studiestödet ska inte gå till vad som helst. Det ska gå till att stärka din ställning på arbetsmarknaden. Det ska göras en holistisk bedömning av arbetsmarknaden. Kriterierna är formulerade utifrån en allmän kunskap om arbetsmarknaden, men också utifrån vad individen har med sig och hens förutsättningar.

Har vi inte ont om tid för att utveckla utbildningsutbudet, inte minst inom högre utbildning?

- En hel del av utbildningsplatserna kommer att gå till högre utbildning. Ute på lärosätena funderar man jättemycket på hur man kan använda denna reform på ett bra sätt. Det här kan bli en vitamininjektion för högre utbildning, förklarar Anna Ekström.

Hur ska lärosätena bli flexiblare?

Vi har en del att fundera på, inte minst vad det gäller antagningstidpunkter. Men det är ganska lite som är reglerat i lagar och förordningar. Det är mer att man sitter fast i IT-system och avtal. Jag kommer verkligen att hålla örat till rälsen för att se om det behövs någon regel- eller anslagsförändring för att högre utbildning ska bli så flexibel som behövs för att utbildningsutbudet på våra lärosäten ska anpassas efter de behov som nu växer fram.

Andra saker som diskuteras är finansieringen av reformen, anslagssystemets reformering och mycket mer. Allt i Samhällsvetarpodden. I vanlig ordning ställer förbundets samhällspolitiska chef Ursula Berge frågorna.