Överenskommelse om uppdaterat krislägesavtal

Det är framför allt med utgångspunkt av långvarigt krisläge som förändringar i avtalet gjorts. Betydande delar av krislägesavtalets tidigare form bibehålls. Krislägesavtalet är anpassat och ska fungera i olika kriser och krislägen som kan vara över tid. Tiden en medarbetare kan gå på avtalet begränsas samtidigt som ersättningar och vilotid höjs. Krislägesavtalet med ändringar gäller från den 1 juli 2021.

Fakta om krislägesavtalet

Krislägesavtalet omfattar samtliga 1,2 miljoner medarbetare i kommuner, regioner och kommunala företag, bland annat personal inom sjukvård, omsorg, skola, infrastruktur och räddningstjänst. Krislägesavtalets tillkomst har sitt ursprung från sommaren 2018 då omfattande skogsbränder rasade runt om i landet, där krävdes hjälpinsatser från olika håll.

Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för arbetstagare som arbetar vid krisläge. Exempel på krisartade händelser kan vara olyckshändelser med omfattande påverkan, som naturkatastrofer, bränder och översvämningar, pandemier eller terrordåd.

Varför träffas överenskommelse om ändringar i krislägesavtalet?

Det har under coronapandemins akuta lägen konstaterats att avtalet inte är konstruerat för långa aktiveringsperioder, mer för akuta kortvariga krislägen. Det är framför allt med utgångspunkt av långvarigt krisläge och belastning på den enskilde medarbetaren som förändringar i avtalet gjorts.

Vad är de viktigaste förändringarna i krislägesavtalet?

I stort ska ingen arbetstagare kunna gå på avtalet i mer än 8 veckor. Avtalet har större fokus på individen, vila och återhämtning samt höjd ersättning.

• Utgångspunkten är att avtalet får tillämpas högst fyra veckor men kan vid behov förlängas i ytterligare högst fyra veckor. Vid beslut om förlängning ska föregås av information till berörd arbetstagarorganisation med möjlighet att begära överläggning.
• Vid långvarig aktivering ska arbetstagare som anvisats i sammanlagt 8 veckor ha en karenstid från avtalet under 12 veckor.
• Undantag om bemanningen inte kan säkras på annat sätt och det är ofrånkomligt att lösa situationen – vid en extraordinär extremsituation kan arbetsgivaren påkalla överläggning om undantag från 8 veckors-regeln, vissa kriterier ska vara uppfyllda.
• Vid ny anvisning genom undantag får ske med högst två veckor åt gången.
• Krisersättning höjs från 120 till 130 procent.
• Vilotiden som ska förläggas i omedelbar anslutning till sista arbetspasset eller vid beslut om ny anvisning utökas från 24 till 36 timmar.
• Om vilan på 36 timmar helt eller delvis sammanfaller med annan inplanerad ledighet ska den tid som sammanfaller tas ut i ledighet vid annat tillfälle så snart som möjligt.
• Ersättning för nödfallsövertid höjs från 150 till 180 procent, begränsad tillämpning av nödfallsövertid har tydliggjorts.
• För arbetstagare som anställs särskilt i samband med krisläge tillförs liknande förändringar som ovan nämns. Arbetstagare som kan anställas särskilt är inlånad personal eller redan anställd personal men som inte omfattas av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor (HÖK).
• Det har införts en syftesbeskrivning som framhåller att det är att krislägesavtalet som ska användas i en krislägessituation, andra avtal ska undvikas.
• I samma syftesbeskrivning understryks vikten att arbetsbelastningen ska fördelas jämnt mellan all personal för att undvika hård belastning på enskilda medarbetare.
• Om beslut om aktivering av krislägesavtalet fattats för en kommun/region och det gått sju kalenderdagar utan att någon anvisning skett eller om inga nya anvisningar skett med samma tidsintervall efter sista arbetspassets slut upphör beslutet automatiskt att gälla.
• Ökat inflytande genom central konsultation – Varje lokal part kan påkalla partsgemensam konsultation från centrala parter att bistå vid diskussioner om krislägesavtalets tillämpning.

Från vilket datum gäller avtalet med de nya förändringarna?

Krislägesavtalet med ändringar gäller ifrån 1 juli 2021.

Gäller avtalets bestämmelser retroaktivt?

Avtalets nya bestämmelser gäller inte retroaktivt. Om krislägesavtalet är aktiverat och är pågående när de nya reglerna träder i kraft gäller anvisningstider, bestämmelse om vila mellan anvisningar och höjda ersättningar från 1 juli 2021 och framåt.

Behöver nytt lokalt kollektivavtal (LOK) tecknas för att förändringarna i krislägesavtalet ska gälla?

För att binda avtalet med förändringar från 1 juli 2021 mellan lokala parter ska en LOK (lokalt kollektivavtal) tecknas med lokal förhandlare med fullmakt för varje kommun eller region. Finns inte förtroendevalda med fullmakt lokalt sker avtalstecknande med central ombudsman. Först och främst är det arbetsgivaren som tar initiativ till att LOK träffas.