Pandemin ökar behovet av insatser för universell utformning i arbetslivet (Partidialog 1)

– Vi vet att alla människor har olika arbetsförmåga över livet. Grunden i arbetsplatsens förmåga att hantera olikheter i arbetsförmåga är hur väl arbetsplatsen fungerar, hur bra vi har på jobbet tillsammans alltså arbetsmiljön. Frågan är hur vi ser till att skapa en arbetsmiljö och ett arbetsmiljöarbete som skapar förutsättningar att inkludera olikheter oavsett vad de nu består av.
Den frågan vill Peter Munck af Rosenschöld, VD för Sveriges Företagshälsor skicka med riksdagspartierna inför det fortsatta arbetet.

En tidig morgon möttes sändningstekniker och projektledare Dolores Kandelin Mogard i Stockholm. Talare, moderatorer och alla deltagare fanns med via länk och textningssupport var uppkopplad.

– Jag är glad över det stora intresset. Det intressanta är att pandemin har lärt oss att via digitalt stöd göra även våra egna arrangemang mer tillgängliga. Och det svåra läge vi befinner oss i gör ett samtal om framtidens arbetsliv högaktuellt. För oss alla är det av stort värde att höra hur de folkvalda resonerar och vilken politik de vill driva för ett mer inkluderande arbetsliv, säger Dolores Kandelin Mogard som i sin avslutning poängterade att ett medvetet arbete som öppnar för rätt kompetens ökar lönsamheten i företag och att det också är lönsamt för samhället.

Arman Teimouri som är värmländsk riksdagsledamot för Liberalerna och partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson var den förste av politikerna att dela sin och Liberalernas syn.

– För mig är det självklart politiken måste lyckas att få alla som är arbetsföra att gå från ett utanförskap till ett ”innanförskap”. Ett inkluderande arbetsliv innehåller många delar. Det är välkomnande för människor med olika bakgrunder och funktionsvariationer, inledde Arman som också är ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

– Ett inkluderande arbetsliv måste fokusera på kompetens och möjligheter. Idag är ungefär en halv miljon svenskar arbetslösa. Det är en kraftig försämring på arbetsmarknaden för unga och utrikesfödda som gör mig djupt orolig. Sverige har också en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. Där behöver vi lära mer främst från andra EU-länder.

Arman Teimouri vill också lyfta frågan om äldres möjligheter på arbetsmarknaden, en arbetskraft som så väl behövs.

– En av tre seniorer vill arbeta längre. Sverige behöver våra åldersrika på arbetsmarknaden och vi behöver komma ifrån den åldersdiskriminering som råder.

De deltagande partiföreträdarna var ense om att det finns stora utmaningar för många grupper som skulle vilja och kunna arbeta.

Sofia Damm från Ystad är ledamot i arbetsmarknadsutskottet för Kristdemokraterna.

– Det är svårt som politiker att vara riktigt stolt i dag. Det är alldeles för många människor som befinner sig alldeles för långt ifrån arbetsmarknaden.

– Vår människosyn utgår från varje människas inneboende förmåga och unika karaktär och att de förmågorna måste tillvaratas. Alla människor ska ges möjlighet att utvecklas tillsammans med andra exempelvis på en arbetsplats.

– Både enskilda arbetsplatser och samhället i stort förlorar på att man av olika anledningar utestänger kompetenser som finns, sade Sofia Damm.

Läget i och med pandemin har skapat ytterligare avstånd till arbetsmarknaden för flera grupper, även den oron delade partiföreträdarna.

– De dialoger vi har nu måste mynna ut i än skarpare politiska förslag. Det får inte leda till att när pandemin är över, så kommer bara de som blivit permitterade och redan står arbetslivet nära tillbaka. Vi måste orka anstränga oss mer för grupper som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden, menar Sofia Damm och nämnder både personer med funktionshinder och utrikesfödda.

Leila Ali Elmi, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Miljöpartiet med hemvist i Göteborg lyfte fram möjligheten till ett hållbart arbetsliv som ger individen makt över sitt eget liv och framhöll vikten av utbildning och kompetensutveckling.

– Samhället måste erbjuda goda möjligheter till vidareutbildning och omställning mitt i livet. Kompetensutveckling handlar inte bara om att öka arbetskraftsdeltagandet genom att in fler i arbete. Kompetensbehoven kan förändras snabbt även för dem som är etablerade på arbetsmarknaden.

– Goda möjligheter att studera i vuxen ålder är viktigt både för framväxten av nya jobb och för människors trygghet på arbetsmarknaden.  

– Sociala företag kan vara ett viktigt komplement till den offentliga och privata arbetsmarknaden för att de människor som har allra svårast att hitta en anställning också ska inkluderas, sade Leila Ali Elmi.

Leila Ali Elmi anser att det är en viktig aspekt för en inkluderande arbetsmarknad är att motverka diskriminering och rasism på arbetsmarknaden och påminde om att Sverige fått återkommande kritik från Europarådet, FN med flera för att vi saknar kartläggande och uppföljande underlag om vilka som diskrimineras förutom de som diskrimineras på grund av kön och ålder.

Vid mötet deltog också två representanter för styrgruppen för Universell Utformning av Arbetsplatser.

– Jag vill lyfta in arbetsplatsen som sådan. Om du skapar rätt förutsättningar på arbetsplatsen så klarar den också av att hantera olikheter, sade Peter Munck af Rosenschöld, VD för Sveriges Företagshälsor.

– I goda grupper, med en god ledning, där man har en schyst arbetsmiljö – ja då de här frågorna som vi diskuterar utifrån individperspektiv och olika separata grupper – de tenderar att försvinna eller bli mycket lättare att hantera. Det blir något en arbetsgrupp klarar att ta ansvar för.

En viktig aspekt är också hur politiska instrument och incitament kan stötta en positiv utveckling i vanliga företag genom ekonomiska incitament, upphandlingar, styrdokument och uppföljning. Intresset finns hos arbetsgivare, men man vet inte hur.  Liksom sin kollega i styrgruppen vill Mikael Klein, Funktionsrätt Sverige, understryka att universell utformning handlar om att anpassa och utveckla arbetsplatser, inte förändra individerna som ska arbeta där.

– Begreppet Universell Utformning handlar om den mänskliga mångfalden i dess bredd. Funktionsnedsättning, etnicitet, sexuell läggning, kön, könsidentitet, religiös tillhörighet – alla diskrimineringsgrunder och bredare än så! Det är hela den mänskliga mångfalden!

– Universell utformning är att utforma produkter, tjänster, miljöer, lokaler att passa alla från början. Ett inkluderande tänk – att här ska alla få rymmas utan onödiga anpassningar i efterhand. Det handlar om att göra rätt från början, förklarade Mikael Klein.

Deltagarna bidrog under konferensen med många frågor och moderator Maria Mattsson Mähl förmedlande en del av dem under mötet. Partidialogen visar på en bred uppslutning bakom behoven av inkludering och insatser för att göra det möjligt för fler att verka på arbetsmarknaden. Den fråga som riksdagsledamöterna får med sig är hur politiken kan utformas och förändras för att uppnå förändring.

Sofia Damm (KD) formulerade sina tankar på vad hon tar med sig från mötet:

– De reflektioner och det ni kommer att komma fram till via UUA tycker jag är mycket viktigt att fortsätta spela in till politiken. Fokus i politiken har varit att folk ska komma till arbetsplatsen. Det är inte tillräcklig fokus på arbetsplatsen och arbetsgivarna, utan på den arbetssökande i stor utsträckning. Jag tar med mig att en brygga mellan politiska initiativ, myndigheter och arbetsgivare måste komma till stånd.

Text: Anna Forsberg

Leila Ali Elmi (MP), Sofia Damm (KD), Arman Teimouri (L). Bilder: Riksdagen.