Svårigheten i en så enkel sak som människors lika värde

Bostadssegregationen i USA förändrades inte med ”the stroke of a pen”. Det behövdes mer kraft än Kennedys hand vid pennan för att få igenom beslut för lika rättigheter i bostadsfrågan – framför allt kraften från civilsamhället genom medborgarrättsrörelsen med Martin Luther King i spetsen.

Det spelar roll var någonstans du bor

Det finns en inbyggd komplexitet och tröghet i att lagstifta om mänskliga rättigheter. Påverkansarbete kantas av motgångar, bakslag och hot. Bostadssegregationen som var en stor problematik på Kennedys tid är fortsatt ett problem idag. Var man bor påverkar tillgång till exempelvis arbete, utbildning och vård, men också andra mänskliga rättigheter – något Mänskliga Rättighetsdagarna belyser i årets tredagarskonferens på temat Mänskliga rättigheter – en fråga om var du bor? där förbundet deltar som utställare.

Kennedy och Kings USA är ett exempel på kamp mot bostadssegregation, och den bor kvar än idag i olika former i USA och i resten av världen. I dagens Sverige är segregation ofta sammanflätat med inkomstnivå och etniskt ursprung, ofta i kombination. Även ren diskriminering förekommer som orsak till bostadssegregationen i Sverige.

 ”Det är inte enbart den enskilda vars rättigheter kränks som drabbas av ökad segregation och större bostadsojämlikhet. Både i Sverige och globalt syns oroande tendenser som krympande tillit till samhället, ökad polarisering och segregering och minskad tilltro till demokrati.”

Pandemin förstärker klyftorna

Nu förstärks även kontrasterna genom pandemin som tryckt tillbaka delar av de framsteg som gjorts för mänskliga rättigheter. Personers rättigheter som påverkas mest av pandemin tillhör utsatta grupper – personer med funktionsnedsättning, äldre, kvinnor och flickor och minoriteter.

Under hösten 2020 träffade förbundet Elisenda Ballesté Buxó från International IDEA, en organisation som bevakar hur pandemin påverkat mänskliga rättigheter och demokrati globalt. Elisenda berättade då att deras data bekräftar att utsatta gruppers tillgång till mänskliga rättigheter begränsats ytterligare under pandemin. Hon förklarade att det inte bara är länder som är kända för att göra sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter utan även länder i Europa, som Sverige, har tagit ett steg tillbaka.

Svårigheten är inneboende i en så enkel sak som människors lika värde och rättigheter. Det är viktigt att komma ihåg att vi har en lång väg kvar och allt vi uppnått hittills är oerhört skört. Historien och nutiden visar tyvärr att mänskliga rättigheter är svårare än ”a stroke of a pen”, och krafter som motarbetar människors rättigheter och lika värde får allt större utrymme i samhället. Arbetet som pågått och fortgår för mänskliga rättigheter är därför viktigare än någonsin.

Mänskliga Rättighetsdagarna

Akademikerförbundet SSR arbetar aktivt för mänskliga rättigheter. Vi är stolta över att vår verksamhets värderingar grundar sig i mänskliga rättigheter och att vi kämpar för likabehandling. Hur arbetar vi med frågorna? Vi anordnar utbildningar, skriver rapporter, genomför projekt och den 19 april 2021 kommer vårt arbete synas på Mänskliga Rättighetsdagarna.

I vår digitala monter kan ni se ett urval av förbundets engagemang för mänskliga rättigheter och lika behandling – titta in här: Akademikerförbundet SSRs digitala monter på Mänskliga Rättighetsdagarna.