Tidöavtalet är ute på djupt vatten

”Jag får rysningar när jag läser uttryck som att missakta befolkningen. Det är naturligtvis väldigt viktigt att beakta grundlagsskyddade fri- och rättigheter, som åsiktsfrihet, yttrandefrihet.”

Samhällsvetarpodden pratar med juristen och arbetsrättsexperten Tommy Iseskog om hur man ska förstå begreppet vandel såväl kopplat till offentliga tjänstemän som bristande vandel som orsak till tex utvisning, och hur begreppet bör användas, och inte användas.

Vandelsbegreppet har plötsligt kommit i den politiska hetluften. Regeringen vill disciplinera utländska medborgare genom att införa bristande vandel i fler sammanhang. Men bristande vandel blev också aktuellt när statsministerns närmaste man, PM Nilsson ljög för polisen om sitt ålfiske. Vi benar i begreppet med en som kan – det vill säga Tommy Iseskog.

Hur ska vi förstå vandelsbegreppet och hur används det?

- Det handlar om hur vi förhåller oss till olika regler och normer i samhället. Det tillämpas inom arbetsrätten för det anses underförstått i en del anställningsavtal. Personer som har rättsvårdande yrken som tex domare eller polis måste ha ett visst leverne även utanför jobbet, förklarar Tommy Iseskog.

- Det handlar inte så mycket om att medborgare ska ha förtroende för en viss tjänsteman, utan för verksamheten. Det handlar inte om att moralisera, utan om att konstatera att i vissa arbetsuppgifter krävs ett visst uppträdande för att man ska anses vara kompetent att utföra jobbet.

- Begreppet vandel finns inte i arbetsrättslig lagstiftning, men väl i rättspraxis. En domare försökte tex köpa sex i en tid då försök till sexköp inte var olagligt. Det ansågs av Arbetsdomstolen vara ett brott mot hans vandelsåtagande och även grund för avsked. Men det gäller inte bara rättsvårdande funktioner. Det är bredare än så. Det kan gälla andra också.

- Detta gäller ju så klart offentliga tjänstemän, men även i privat sektor. Man kan tex inte vara chef för en bank på en liten ort och samtidigt bete sig ur som helst på fritiden, förklarar Tommy Iseskog.

Hur ska man se på statssekreterare PM Nilssons agerande utifrån vandel, tex att han ljög för polisen när han var statsministerns närmaste man?

­- Vandelskravet är sådant att man inte får ljuga för rättsvårdande instanser om man har den typen av uppdrag, förklararar Tommy Iseskog.

Vandelsbegreppet har i Tidöavtalet även formulerats riktat mot personer som inte har svenskt medborgarskap som grund för tex utvisning. Exempel på bristande vandel är där tex att ”missakta befolkningen”. Vad tänker du runt det?

- Jag får rysningar när jag läser den typen av uttryck. Det är naturligtvis väldigt viktigt att beakta grundlagsskyddade fri- och rättigheter, som åsiktsfrihet, yttrandefrihet mm. Om man ger sig in i lagstiftningen i att formulera sig rörande missaktning av den svenska nationaliteten är man ute på jättedjupt vatten, inskärper Tommy Iseskog

- Jag tycker att det är beklämmande att se sådana uttryck. Jag litar på att den svenska utredningsapparaten stoppar eventuella planer på att genomföra någon sådan vandelsbedömning baserad på att missakta befolkningen.

I Tidöavtalet nämns såväl prostitution som missbruk som exempel på bristande vandel. Prostituerade är ju brottsoffer och missbruk är ju en sjukdom. Hur ser du på det?

- Det är ju otänkbart att det skulle kunna vara bristande vandel att vara ett brottsoffer. Till det kommer att en beroendesjukdom, i sig, aldrig kan vara ett uttryck för bristande vandel. Däremot kan ju brottslighet när man lider av en beroendesjukdom vara det, förklarar Tommy Iseskog.

Är det förenligt med lag att behandla personer som befinner sig i vårt land så här olika?

- Det finns ingen anledning att vår lagstiftning ska göra den typen av sortering och dessutom kan man faktiskt säga att det förmodligen skulle strida mot EU-rätten, förklarar Tommy Iseskog.

- Vi har EU-rättsliga regler som handlar om att man inte får ta hänsyn till etnisk tillhörighet i olika sammanhang. Så att börja lagstifta på det här sättet känns väldigt, väldigt märkligt för att inte säga skrämmande, avslutar Tommy Iseskog.

Det och mycket mer kan du höra i veckans Samhällsvetarpodden. Förbundets samhällspolitiska chef Ursula Berge ställer frågorna tillsammans med förbundets socialrättsjurist Monica Engström.