Utan trygghetssystem kommer vi inte att kunna klimatomställa

Varför är det intressant att prata om fackets roll i klimatfrågan?

– Klimatkrisen sätter ljuset på ett antal fundamentala samhällsproblem som att vi lever i ett klassamhälle, och vad som händer om vi inte har en god välfärd och starka trygghetssystem. Den visar också vad som händer när arbetsmarknaden blir alltmer prekariserad*, inleder Linn Brolin.

– Om vi ska ta klimatkrisen på allvar måste vi ställa om hela produktionen och sättet hur vi organiserar vår ekonomi och här kommer facken in som en väldigt viktig spelare. Klimatkrisen är en strukturomvandling och då tror jag, och hoppas, att facket har en väldig potential – att svensk fackföreningsrörelse kan formulera mer progressiva svar än vad andra gör.

Är det svenska facket redo för en strukturomvandling i klimatfrågans tecken?

– Jag ser att det finns en väldigt positiv inställning till klimatomställningen i facket. Men de pekar på att om inte grundförutsättningarna finns i form av omskolning och ekonomisk trygghet för att ställa om kommer vi inte att kunna ställa om, för människor kommer då att vara emot, fortsätter Linn Brolin.

– Facket stödjer systemen för trygghet i omställning, men kritiserar att de har blivit svagare de senaste årtiondena och att löntagare känner en stor oro inför omställningen både i jobbet och privat, när trygghetssystemen är för svaga.

Vilka delar av trygghet i omställning är viktigast, enligt facket, för klimatomställningen?

­– De nämner att Arbetsförmedlingen och dess uppdrag måste bli större, men också att utbildningssystemet inte är tillgängligt fullt ut för deras medlemmar. Även de ekonomiska delarna som tex a-kassa är viktiga, och då både nivåerna och att fler omfattas, förklarar Linn.

Vad kännetecknar klimatpolitiken idag och är facket ett subjekt i det?

– Man ska se klimatpolitiken i en större kontext, av en samhällsutveckling. Jag ser det som en nyliberal klimatpolitik med mycket fokus på den enskilda individen och att marknadskrafterna ska lösa den här omställningen. Där behövs det om återpolitisering. Politikerna har nog inte tänkt att vända sig till en speciell grupp, men i den samhällsutveckling vi lever i idag - den nyliberala, då är inte facket ett subjekt.

Vad säger du till dem som menar att facket ska jobba med ”villkor på jobbet” och att klimatfrågan inte är det?

– Allt hänger ihop. Exploateringen av arbetare och naturen går hand i hand. Att se den kopplingen skulle vara väldigt gynnsamt för fackföreningsrörelsen. Det är en strukturomvandling vi står inför och facken måste vara med där. Det är bara helt självklart, avslutar Linn Brolin.

Det och en hel del om vilka metoder facket kan använda sig av, allt från gröna kollektivavtal till klimatombud, arbetstidsförkortning, gratis kollektivavtal och mycket mer kan du höra i veckans Samhällsvetarpodd. Ursula Berge ställer frågorna.

* När allt fler har osäkra anställningar eller befinner sig utanför den etablerade arbetsmarknaden. En sammansättning av orden prekär och proletariat.