Arbetsbelastning

På Fatimas arbetsplats är det hög arbetsbelastning. Kollegorna ber om avlastning och att få bolla ärenden. Chefen Helin påminner om morgondagens utbildning. Alla hjälps åt, men hur fördelas arbete och hur ser det ut med återhämtningen?

Förslag på diskussionsfrågor:

  • Vad ser ni för risker i arbetsmiljön?
  • Vad har chef, medarbetare och förtroendevalda för olika ansvar?
  • Hur ser det ut med arbetsbelastningen på din arbetsplats?  

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Och följande även arbetsbelastning och prioriteringar. Men det kan vara svårt – eller omöjligt – för en chef eller arbetsgivare att veta hur arbetsbelastningen ser ut för medarbetarna om det inte finns en kontinuerlig dialog. Fungerar den dialogen hos er? Har medarbetarna tillgång till stöd och hjälp från chefer?

    Arbetsbelastning kan se olika ut, och upplevs ofta olika. Vi är olika och vi är i olika faser, och vi har olika trösklar för stress och arbetsbelastning. Arbetsbelastning handlar i grunden om balansen mellan krav och resurser. Är dessa i obalans upplevs hög arbetsbelastning, och om den biter sig fast i verksamheten under en längre tid kommer riskerna kring hälsoeffekter, ökad sjukfrånvaro och högre personalomsättning. Det kan i sin tur leda till obalans och högre arbetsbelastning – vilket blir en nedåtgående spiral. Den behöver i så fall brytas på ett så tidigt stadium som möjligt.

    För dig som har arbetsmiljöansvaret innebär det att du är arbetsgivarens ställföreträdare inom din verksamhet. Du ska ha tillräcklig kunskap samt mandat och befogenheter att kunna fullgöra ditt uppdrag.

    I alla verksamheter – oavsett nivån på arbetsbelastningen – är det viktigt att också fokusera på friskfaktorer och återhämtning. Här följer tre tips på verktyg för att sätta i gång:

    1. Organisera för återhämtning och Strategier för återhämtning via Suntarbetsliv
    2. Friskfaktorstarten via Suntarbetsliv
    3. Skyddsrond rörande arbetsbelastning

    Arbetsmiljölagen är en ramlag, och det är inte där vi hittar detaljerna kring just arbetsbelastning. Det hittar vi i stället i Arbetsmiljöverkets särskilda föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Särskilt under paragraferna §§9-11 finns detta specificerat. Dessa paragrafer kan ibland uppfattas som lite oprecisa och luddiga, varför Arbetsmiljöverket också tillhandahåller en Vägledning till Organisatorisk och social arbetsmiljö. Paragrafer och vägledningstexter är tänkta att kunna stödja verksamheter på hela arbetsmarknaden, varför det är viktigt att föra dialog om just arbetsbelastning och arbetsinnehåll. Flera verksamheter i tex. socialtjänsten använder sig också av arbetstyngdmätningsverktyg. Här finns ett exempel som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, tagit fram tillsammans med de stora fackliga organisationerna på avtalsområdet. Ett stöd för att mäta arbetstyngd i den sociala barn- och ungdomsvården. 

    I enlighet med arbetsmiljölagens krav på ett systematiskt arbetsmiljöarbete finns krav på att undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera verksamheten för att undvika risker för ohälsa. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är grunden i allt arbetsmiljöarbete – och så pass centralt att Arbetsmiljöverket har tagit fram särskilda föreskrifter, Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). För den som är ny i arbetet och arbetar i en verksamhet utan kollektivavtal har myndigheten också skapat ett startpaket.

    Gå direkt till Arbetsmiljöfilmer startKontoretMellan radernaChefsdilemmat

    Checklista för arbetsmiljöarbete i praktiken

    För dig som känner att det finns mer att lyfta upp och diskutera kring arbetsmiljö finns ytterligare frågeställningar här på länken. Dessa utgår från Akademikerförbundet SSRs Arbetsmiljöpolitiska program, och innehåller mer övergripande skrivningar om hälsofrämjande-, universellt utformade och utvecklande arbetsplatser.

    kvinna

    Tecken på obalans

    …kan märkas på såväl individnivå, som arbetsplatsnivå. Exempel på detta kan vara:

    • Låg kvalitet eller sen leverans av arbetsresultat
    • Konflikter, samarbetssvårigheter, kränkningar
    • Sjukfrånvaro och sjuknärvaro, hög personalomsättning
    • Olyckstillbud
    • Övertidsarbete, sjuknärvaro, hoppar över lunch och rast
    • Värk, sömnbesvär, magont
    • Bristande motivation, nedstämdhet, irritation
    • Försämrad koncentrationsförmåga, glömska, svårare att komma i gång, ta initiativ, fatta beslut

    Källa: Institutet för Stressmedicin

    Bild

    Verktyg som Akademikerförbundet SSR rekommenderar:

    Suntarbetsliv, Partsrådet och Prevent ägs och förvaltas av arbetsmarknadens parter i olika sektorer. Arbetsgivare och fackförbund tar gemensamt fram digitala verktyg, utbildningar och dialogstartare. Via dessa tre organisationer utvecklar vi stöd för ert lokala arbetsmiljöarbete. Akademikerförbundet SSR är en aktiv part i detta utvecklingsarbete.