Kollektivavtal reglerar rättigheter och skyldigheter

Kollektivavtalet tecknas först mellan parterna på central nivå. På den fackliga sidan av Akademikerförbundet SSR på egen hand eller i samverkan med andra fackförbund. På arbetsgivarsidan tecknas det av den organisation arbetsgivaren tillhör, till exempel Sveriges Kommuner och Landsting. När det centrala avtalet är klart kommer de lokala parterna in. Det vill säga din lokala SSR-förening och din arbetsgivare. Akademikerförbundet SSR förespråkar lokal lönebildning och de centrala avtalen ger stora möjligheter till lokal påverkan.

Löneavtalet är skrivet för att hanteras av den lokala SSR-föreningen eller motsvarande. SSR-föreningen kommer överens med arbetsgivaren om hur lönerevisionen skall gå till och diskuterar förändringar i lönebilden som kan göras på en strukturell nivå, till exempel jämställdhetssatsningar. Den enskilda medlemmen har en stor möjlighet att påverka genom sitt lönesamtal. I samtalet mellan chef och medarbetare diskuteras arbetsinsatsen och hur den skall värderas. Genom den lokala lönebildningen ges medlemmarna möjlighet att påverka och tydliggöra sin insats på arbetet, med ett tydligt avtal som stöd.

I de kollektivavtal som Akademikerförbundet SSR tecknar finns det vanligtvis inte några ingångslöner angivna. Där finns det stora förutsättningar för en individuell lönesättning anpassad efter varje individs kompetens och erfarenhet. Däremot bevakar facket hela tiden lönesättningen så att lönerna inte är diskriminerande, osakliga eller godtyckliga. Alla löner ska sättas utifrån tydliga kriterier och med stor öppenhet från arbetsgivarens sida.

Förbundet arbetar mycket aktivt mot lönedumpning och diskriminering i lönesättningen.

Enligt semesterlagen har du rätt till minst 25 semesterdagar varje år. Semesterlagen är en så kallad skyddslagstiftning som reglerar vad du som minst har rätt till. För dig som är anställd inom statlig och kommunal sektor, liksom hos de flesta kollektivavtalsbundna privata arbetsgivarna, gäller bättre villkor.

Samma sak gäller för semesterersättningen. Enligt lagen måste du först tjäna in din semesterledighet innan den börjar gälla. I praktiken betyder det att du måste ha jobbat ett år innan du kan ta ut betald semester. De flesta kollektivavtal ger dig rätt till förskottssemester redan samma år du börjat ett nytt jobb.

Pensionerna är en av de allra tydligaste fördelarna med kollektivavtalet. De kollektivavtalade pensionsförmånerna är avsevärt mycket bättre än den minimipension som lagen garanterar. En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal betalar in minst 4,5 procent utöver din lön för att ge dig en trygg pension – mycket mer än du skulle fått annars. Kollektivavtalen innehåller också något som kallas Avgiftsbefrielseförsäkring, som ser till att det sätts av pengar till din pension även om du blir långvarigt sjuk.

Sverige har ett utbyggt system för offentliga sjukförsäkringar, ersättningar vid föräldraledighet, pensioner och ersättning om du till exempel skadas i arbetet. Skyddet för dig som anställd blir ännu bättre genom de kollektivavtal Akademikerförbundet SSR tecknat med arbetsgivare inom alla sektorer på arbetsmarknaden.

Akademikerförbundet SSR har tecknat en inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan för våra medlemmar och ger betydligt bättre skydd vid arbetslöshet. Inkomstförsäkringen gäller numera också vid egen uppsägning. Du är garanterad 80 procent av din lön om du skulle bli arbetslös, upp till 100 000 kronor i månadslön, i sammanlagt 140 ersättningsdagar. Försäkringen omfattar alla yrkesverksamma medlemmar upp till 65 års ålder. Om du inte är medlem i Akademikerförbundet SSR utan bara i a-kassan får du maximalt 910 kronor per dag före skatt de första hundra ersättningsdagarna dagarna och därefter 760 kronor. Du får som mest ersättning fem dagar i veckan.

Genom kollektivavtalade försäkringar har du möjlighet att få ersättning som kompletterar Försäkringskassans ersättning när du är sjuk. De kollektivavtal som reglerar ersättningen vid sjukdom hos kommunala arbetsgivare kallas Allmänna bestämmelser (AB) och Avtalsgruppförsäkringar (AGS-KL). AB ger dig rätt till extra sjuklön från arbetsgivaren på tio procent av lönebortfallet mellan dag 15 och dag 90 i sjukperioden. Du har också rätt till sjuklön för inkomstdelar över 7,5 prisbasbelopp.

AGS-KL ger dig rätt till ersättning för inkomstförlust under dag 91-360 då Försäkringskassan betalar sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Kollektivavtalet ger dig också rätt till extra ersättning vid längre tids sjukdom så länge du har sjukpenning eller sjukersättning.

I flertalet kollektivavtal på arbetsmarknaden har parterna kommit överens om en ekonomisk förmån under föräldraledigheten. Det innebär att du som föräldraledig utöver föräldrapenningen från försäkringskassan får ett så kallat föräldrapenningtillägg direkt från arbetsgivaren. Det uppgår till cirka 10 procent av din lön (med gräns för en högsta lön) och förstärker din ekonomi under föräldraledigheten under ett begränsat antal dagar.

Om du blir uppsagd av din arbetsgivare har du enligt olika kollektivavtal, så kallade omställningsavtal, under vissa förutsättningar rätt till avgångsförmåner och annat stöd från din arbetsgivare. Det kan till exempel gälla om du sagts upp på grund av en nedläggning eller minskning av verksamheten.

Enligt lagen om arbetsskadeförsäkring har du rätt till ersättning om du skadas i arbetet. De försäkringar som du har via kollektivavtal kompletterar detta genom att ge extra ersättning för inkomstförlust vid rehabilitering, läkar- och sjukvårdskostnader och vid fysiskt och psykiskt lidande. Försäkringen täcker även olyckor på resa till och från arbetet.

Enligt många kollektivavtal har du även en livförsäkring som ger dina efterlevande ett ekonomiskt skydd vid dödsfall. Ersättningen betalas ut som ett engångsbelopp och varierar i storlek beroende på den avlidnes ålder och antalet efterlevande.

Arbetsmarknadens parter får inte avtala om sämre villkor än de som gäller i arbetstidslagen, som regeln om max åtta timmars arbetsdag. Tanken är istället att parterna ska komma överens om bättre regleringar än lagen föreskriver.

Det är till exempel vanligt att kollektivavtalen föreskriver kortare en arbetstid än lagen säger. I avtalet för kommuner och landsting anges att om arbetstiden är förlagd till såväl vardag som helg är arbetsveckan i genomsnitt 38,15 timmar. En anställd som arbetar treskift har en genomsnittsvecka på 34,20 timmar. Liknande avtal finns både inom statlig och privat sektor. Kollektivavtalet reglerar ofta den anställdes rätt till vila, den så kallade dygns- och veckovilan. Denna reglering syftar till att slå vakt om de anställdas behov av återhämtning.

Som vi tidigare nämnt ger lagen inte rätt till någon övertidsersättning. Lagen reglerar bara omfattningen av övertiden – högst 200 arbetstimmar under ett kalenderår. Alla ersättningar för övertid regleras genom kollektivavtalet. I kommuner och landsting är ersättningen för kvalificerad övertid 240 procent av ordinarie lön. Enkel övertid ger 180 procent av den ordinarie lönen. Statlig och privat sektor har även på det här området liknande avtal. Hos arbetsgivare utan avtal är det vanligt att ingen ersättning alls betalas ut och kraven på att arbeta övertid är ofta hårdare.