NPF och checklistor för stöd

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) påverkar hur hjärnan arbetar och fungerar, vilket genomsyrar hela livet. Vi har i samarbete med Riksförbundet Attention tagit fram checklistor och stöd för personer i arbetslivet med NPF, chefer, kollegor och förtroendevalda.

Tillgänglighet kan vara helt avgörande för att delar av befolkningen ska kunna delta i arbetslivet, men det underlättar också för betydligt fler. En miljö som är utformad för personer med olika funktionsnedsättningar fungerar bra för alla. 

De vanligaste funktionsnedsättningarna är adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser. NPF bär en person med sig i livets alla delar. 

NPF i arbetslivet 

När tonårstiden är över upplever många en förbättring förutsatt att de fått rätt hjälp och stöd. NPF växer inte bort, men genom mognad och livserfarenhet lär sig många att kompensera för sin funktionsnedsättning. Många vittnar trots allt om en tillvaro kantad av svårigheter. 

Undersökningar som följer upp vuxna med NPF visar tyvärr att många är sjukskrivna eller har varaktig sjukersättning på grund av stresskänslighet och utmattningssyndrom. 

Personer med NPF har ofta svårigheter med: 

  • Reglering av uppmärksamhet 
  • Impulskontroll och aktivitetsnivå 
  • Samspelet med andra människor 
  • Inlärning och minne 
  • Att uttrycka sig i tal och skrift 
  • Motoriken 

”Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med NPF, berättar att NPF inte växer bort. Det är något man bär med sig i livet. Med sin erfarenhet, stöd i arbetet och en stöttande omgivning lär sig många att hantera sin NPF. Vi som fackliga företrädare kan göra stor skillnad för våra medlemmar på arbetsplatsen.” 

- Daniel Hjalmarsson, utvecklingsstrateg på Akademikerförbundet SSR 

Tio tips till arbetsplatsen 

1. Tydlighet, förståelse och struktur

Det är viktigt för alla att förstå hur arbetsplatsen är organiserad. Det vill säga arbetsplatsens struktur och uppbyggnad, vad det finns för funktioner och vilka som gör vad. Organisationer ser olika ut. Det rimligaste – beroende på tjänst – är att fokusera på just den delen av organisationen där arbetstagaren arbetar. Det är viktigt att förstå beslutskedjor. Vem är ansvarig för vad? Vad är chefsstrukturen, om det finns fler chefer och vilka kollegor kan man vända sig till vid vilka frågor? Detta skapar tydlighet och förståelse. 

2. Vad förväntas av arbetstagaren

I likhet med tydlighet kring arbetsplatsens struktur är det också viktigt att vara tydlig med vilka uppgifter som förväntas av arbetstagarna. Vem gör vad? Ha en arbetsbeskrivning och en kontinuerlig dialog kring arbetsuppgifter och arbetsbelastning, där dialogen är öppen och positiv och bjuder in till att vara ärlig med upplevd arbetsbelastning. Vanligt är att stress och energinivåer varierar över tid. Chefen går igenom arbetsbeskrivning med arbetstagare. 

3. Stöd att planera och prioritera arbete

Chef och arbetstagare tittar tillsammans på arbetsuppgifter och planerar och prioriterar hur arbetet ska läggas upp över en dag och under en vecka. Det är också en god idé att tillsammans titta på planeringen och besluta en tid längre fram för att utvärdera hur det gått och eventuellt justera efter behov. 

4. Sätt upp konkreta mål och arbeta med deadlines

För arbetstagaren är det en stor hjälp att dela upp arbetet i mål och delmål, samt deadlines. 

5. Regelbunden uppföljning

Erbjud arbetstagaren regelbunden uppföljning och stäm av hur det går. Är det något som inte fungerar eller känns stressigt? Där är det också lätt att fånga upp behov av mer eller annat stöd. 

6. Återkoppling

Att ge regelbunden återkoppling är viktigt både när det kommer till faktiska arbetsprestationen och för att säkerställa att man som arbetstagare gör det som faktiskt förväntas och inte annat som ligger utanför ansvarsområdet. 

7. Våga ta samtalet om arbetsmiljöproblem

Både chef och arbetstagare tjänar på en bra arbetsmiljö med ett öppet klimat, där man kan diskutera arbetsmiljöfrågor med ett lösningsfokus. Se till att frågor om fysisk och social arbetsmiljö samt eventuella svårigheter kring arbetsuppgifter får en naturlig del i arbetsmiljöarbetet och i arbetsledning. Med en öppen dialog och ett öppet sinne kan ofta många situationer lösas utan att problem behöver uppstå. 

8. Hjälpmedel

Är det svårt att passa tider? Det finns flera olika tidshjälpmedel. Se över flera möjligheter till hjälpmedel som kan ge stöd. Det kan handla om enkla saker som skärmar vid skrivborden, brusreducerande hörlurar och så vidare. Listan kan göras lång. Dialog om behoven är viktig.

9. Är ljudnivån för hög?

För många hjälper brusreducerande hörlurar om arbetsplatsen kan upplevas som stökig eller om det saknas möjligheter till enskilda kontor eller tysta arbetsplatser. 

10. Kontor med många synintryck och rörelse

Här finns många olika lösningar, om alla är inställda på att hitta dem. Chefen kan i dialog med arbetstagaren och skyddsombud se över möjligheten till olika varianter av avskärmning, mindre ommöblering, förskjuten arbetstid, möjlighet till distansarbete med mera. Listan kan göras lång, i grund och botten är det verksamhetens krav och arbetsplatsens organisering som sätter gränser. 

Förbundets arbete 

Akademikerförbundet SSR har under flera år sett att antalet frågor om NPF har ökat i vår Rådgivning. Enskilda medlemmar med egen diagnos eller problem närbesläktade med NPF och dess olika symptom söker stöd. Men det är också chefsmedlemmar som vill bolla situationer och utmaningar som uppstår i arbetslivet och på arbetsplatserna. Våra fackligt förtroendevalda och skyddsombud vill ha stöd inför samtal mellan berörd medlem och arbetsgivaren. Förbundets webbinarier om NPF är mycket välbesökta!

Tänk på följande: Har du träffat en person med NPF, så har du träffat EN person.

  • Tydlig introduktion med mycket stöd

    Lägg tid på en bra introduktion av arbetsplatsen och arbetsuppgifterna. 

     

    Se till att vara tydlig med vilka arbetsuppgifter som ingår i tjänsten. 

     

    Var tydlig med vilka funktioner/personer den anställda behöver samverka med och var tydlig med vad de har för positioner och arbetsuppgifter. 

     

    Se till att den anställda får en mentor eller handledare till vilken man kan vända sig när man har frågor kring arbetsuppgifter och så vidare, särskilt i början. 

     

    Erbjud en introduktionsperiod utifrån medarbetarens egna behov och förutsättningar. 

     

    Lägg tid på att lära känna och förstå din medarbetare

    Alla lär sig och fungerar på olika sätt. Ställ frågor kring nedan områden: 

     

    Vilka behov har den anställda? Exempelvis hur man tar till sig information bäst (muntligt, skriftligt), vad har man för behov för att kunna fungera bäst på arbetsplatsen när det kommer till ljud/ljus/intryck (behov av att sitta ostört). 

     

    Vad skapar motivation? Vilka uppgifter är svårare och vilka lättare? Hur motiveras att göra uppgifter som är motiga? 

     

    Kontinuerlig uppföljning

    Se till att följa upp hur den anställda upplever sin arbetssituation. Uppföljningen bör bestå av konkreta områden som arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Stäm av om anpassningar behövs göras eller om arbetsuppgifter behöver tas bort, läggas till eller anpassas på annat sätt. Då finns också möjlighet att stämma av behov av ytterligare stöd eller hjälpmedel. Gör en uppföljningsplan tillsammans. 

     

    Ge positiv feedback

    Bekräfta personen när det går bra. Var gärna konkret gällande vad det var som var bra.

  • Berätta om din diagnos/problematik

    Att vara öppen med vad som kan vara extra utmanande skapar oftast en större förståelse. Att vara öppen ger även bättre möjligheter att få stöd i det som är svårt. Chefen är den som har möjlighet och också skyldighet att ge stöd och anpassningar på arbetsplatsen för att kompensera för de svårigheter som funktionsnedsättning kan medföra. Det viktiga är därför att berätta för chefen för att få rätt stöd. 

     

    Ta hjälp av chefen, fackligt förtroendevalda och/eller skyddsombud. De senare kan du ta med i samtalet med chefen, om du vill ha stöd. 

     

    Veta vad man behöver

    Har du svårt med tidsuppfattning kan det finnas behov av tidshjälpmedel. Har du svårt att avgränsa ditt arbete kan det vara bra med tydliga målbeskrivningar och om du har lätt för att hoppa på uppgifter som inte ligger i din tjänst kan det vara bra med regelbunden uppföljning med chef eller arbetsledare som kan guida rätt,avgränsa eller ta bort arbetsuppgifter. 

     

    Öppen dialog

    Det är viktigt att ha en öppen dialog och vara tydlig med hur just du fungerar och vad som skulle fungera bäst för dig när det kommer till anpassningar. Var tydlig med utmaningar. Men det är också bra att lyfta möjligheterna och vad du kan bidra med när du har fungerande stöd eller anpassningar som fungerar för dig. 

     

    Flagga i tid

    Ha en nära dialog med chef eller arbetsledare. Lyft tidigt när du upplever att någon inte fungerar. 

     

    Trassel med chef eller arbetsledare

    Om du inte upplever att du får rätt stöd eller bemötande från chefen kan du kontakta fackligt förtroendevalda och/eller skyddsombud på din arbetsplats. Det kan också vara möjligt att ta hjälp av chefens chef. Det går också bra att kontakta förbundets rådgivning för stöd. Det är viktigt att göra så snart du upplever problem för att få vägledning innan problemen blir förs stora och leder till större konflikter.

  • Utgå från den personens berättelser om behov och svårigheter i det fortsatta stödet. 

     

    Förklara kort vad din roll som skyddsombud eller fackligt förtroendevald betyder i den här situationen. Om möjligt, beskriv också vad samtalet med chefen går ut på och vad som kan vara viktigt att veta om arbetsanpassning, HR:s roll och även om tidsaspekter – om det är möjligt. 

     

    Ta en titt på checklistorna för chefer och för kollegorna. Men även de tio tipsen till arbetsgivaren är relevant för din i din roll som skyddsombud eller fackligt förtroendevald. 

     

    Utöver att sätta sig in i medlemmens utmaningar och situation, ta gärna kontakt med förbundets rådgivning eller bolla ärendet/situationen/frågeställningarna med din ombudsman.

  • Var öppen. Bidra med ett öppet, varmt och inkluderande arbetsklimat. Hur vi än vrider och vänder på det så är vi varandras arbetsmiljö. 

     

    Kommunicera tydligt, men på ett trevligt sätt. Många uppskattar ärlighet och känner sig tacksamma. 

     

    Blir något tokigt ändå. Ta hjälp av chefen och ”vädra ur” missförståndet. Låt inte det ligga och skapa spänningar. 

     

    Arbeta tillsammans hela arbetsgruppen för att hitta strategier för hur man på arbetsplatsen minskar risk för missförstånd eller konflikter. Ta hjälp av chefen, fackligt förtroendevalda och/eller skyddsombud.

Målet är Universell Utformning av Arbetsplatser, UUA

Vi anser att målet är universell utformning av arbetsplatser. UUA är modellen för hur moderna arbetsplatser blir framgångsrika genom att passa alla. UUA tar ett helhetsgrepp på arbetsmiljö, arbetssätt och kompetensförsörjning. 

Ett modernt arbetsliv välkomnar olikheter. Ett universellt arbetsliv tar vara på kompetens som kan stärka konkurrenskraft och lönsamhet. Universellt arbetsliv ökar vår potential då det inte stänger ute personer med den bästa kompetensen på grund av till exempel funktionsnedsättningar, sexuell läggning, etnicitet eller ålder. Det vinner alla på. 

Rådgivning 

Akademikerförbundet SSR ger råd och stöd till medlemmar som befinner sig i olika arbetsrättsliga situationer. Våra chefsförhandlare och ombudsmän hjälper dig att sortera tankarna och hitta vad som är bäst för dig. Som medlem eller förtroendevald är det viktigt att veta att du inte står ensam i situationen. 

Du når oss via telefonnummer 08-617 44 00 eller radgivning@akademssr.se. Vi svarar alla vardagar 08.00–17.00. 

  • Vill du ha facklig rådgivning angående din anställning, din lön, din profession eller om du är förtroendevald, tryck knappval 2. 
  • Är du chef och vill ha rådgivning, tryck knappval 3. 

Vårt samarbete med Riksförbundet Attention 

Riksförbundet Attention påverkar inom en rad områden för att förbättra livssituationen för personer med NPF. För oss är det naturligt att samarbeta med dem kring dessa frågor för att på så vis kunna ge mer stöd till våra medlemmar och förtroendevalda, och mer inspiration i arbetet med NPF i arbetslivet. 

Attention tipsar om fem filmer 

En film som visar hur en diagnos kan ta sig i uttryck och vara en hjälpande och en stjälpande faktor i förhållande till jobbet. Men också vad man kan göra på en arbetsplats för att få det att fungera. Filmen är elva minuter.

Fyra filmer om de vanligaste funktionsnedsättningarna inom NPF:

Webbinarium om NPF i arbetslivet

Matilda Berglund Calais, intressepolitisk utredare på Riksförbundet Attention deltog i ett webbinarium som arrangeras av förbundet i oktober 2024. Matilda för också ett samtal med förbundets utvecklingsstrateg Daniel Hjalmarsson. Se ett avsnitt ur webbinariet här i filmen. 

Webbinarium om NPF i arbetslivet (40 minuter)
Jobba med NPF (pdf)

Varför anställa mångfald

Att anställa personer som inte fungerar som en själv kan vara läskigt, svårt eller till och med något man inte reflekterar över att man inte gör. Att ha en kollega som inte alltid agerar så som förväntas kan uppfattas som problematiskt. 

Ordet funktionsnedsättning associeras tyvärr ofta med negativa uppfattningar och en bild av att personen i fråga ska prestera sämre eller behöva anpassningar som är avancerade och kostsamma. Men det är viktigt att komma ihåg att funktionsnedsättningar som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar uppstår i mötet med samhället. När samhället, eller i det här fallet arbetsplatsen eller arbetsmiljön, är sådan att de svårigheter som en person med NPF har förstärks så uppstår ett hinder. 

Men å andra sidan, när en miljö anpassas för att kompensera för funktionsnedsättningenr så minskar eller kanske rent av försvinner de tidigare svårigheter i just den miljön. En välfungerande arbetsplats/arbetsmiljö är därför ofta väl investerade pengar. 

Med en arbetsmiljö anpassad för att ge alla arbetstagare de bästa förutsättningarna att göra sitt jobb kan alla arbetstagare, oavsett funktionsnedsättning prestera utifrån sina styrkor och inte hindras av sina utmaningar som har kompenserats i möjligaste mån.

tre kugghjul som visar sambandet mellan arbetsmiljö, diskriminering och lika villkor.

Facklig information om dina rättigheter

Kvinna som står i en ljus lokal

Ha en tydlig struktur för mötet

Vem har inte kallats till möten utan att förstå vare sig syfte eller mål? Frustrerande och energidränerande för de flesta av oss. Tydliga mötesstrukturer är en absolut förutsättning för några, men faktiskt bra för alla.

För att underlätta för mötesdeltagarna är det sju frågor som mötesarrangören måste ha svarat upp mot innan mötesinbjudan går iväg. 

1. Vad är temat för mötet?

Välj en tydlig rubrik. En serie möten bör dessutom kategoriseras eller numreras. Handlar det om information, dialog, workshop eller beslutsdiskussioner bör det framgå av innehållet.

2. Var ska mötet vara?

Är mötet digitalt eller fysiskt? Bifoga länken direkt så slipper mötesdeltagarna sväva i ovisshet. Möteslokalen bokas samtidigt som mötet.

3 Vem ska vara med?

Deltagare finns automatiskt i mötesinbjudan. En tydlig deltagarlista är bra för alla. Kanske kan också rollfördelningen vara klar och kommunicerad på förhand, som mötesledare, vem som för minnesanteckningar och så vidare.

4. Vad behöver jag ha?

Förberedda mötesdeltagare får mer ut av mötet. Bifoga underlag i möteskallelsen, gärna via länk, och tala om hur dessa kommer att omhändertas under mötet. Ha en tydlig agenda som alla kan följa med i. Meddela vad mötesdeltagaren eventuellt ska ha med sig för att kunna genomföra mötet på bästa sätt. 

5. Hur länge ska mötet hålla på?

Först: möten som drar över tiden är inte okej. Alla har redan mentalt checkat ut och gått vidare. Dessutom skapar det stress. Lägg inte möten kloss i kloss, inte ens digitala möten går att genomföra i ett maraton. Pauser är ett måste – både igår, idag och i framtiden. Boka möten som till exempel startar 09.10, slutar 13:45. Alla möten måste inte var en timme långa bara för att kalenderverktyget föreslår det. Ta makten över tekniken!

6. Vad ska hända sedan?

Mötet hänger sannolikt inte i luften, det finns ett före och efter. Skapa en rutin för att tala om det redan i mötesinbjudan och där kan föregående mötes minnesanteckningar bifogas. Även nästa steg kan många gånger stakas ut.

7. Varför ska mötet genomföras?

Bra fråga. Men en sak är säker – om mötet inte ens har ett syfte och du saknar svaret på fråga sju. Skippa mötet.