Frågor och svar om LAS-förhandlingarna

Arbetsrätt

Den 16 oktober kom besked om LAS efter att förhandlingarna mellan parterna återupptagits den 15 oktober. LO:s styrelse röstade enhälligt nej till att acceptera förslaget till huvudavtal, medan PTK:s och Svenskt Näringslivs respektive styrelser röstade ja till att gå vidare med uppgörelsen. Vad innebär uppgörelsen, vad tycker Akademikerförbundet SSR  och vad händer nu? 

Bakgrund

Nuvarande debatt om anställningsskyddet har sitt ursprung i januariavtalet, som är den överenskommelse som ligger till grund för regeringsbildningen i början av år 2019. Avtalet träffades mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, och Liberalerna. Enligt avtalets punkt 20 ska arbetsrätten reformeras, anpassas till dagens arbetsmarknad och göras mer flexibel, samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Den så kallade LAS-utredningen tillsattes samma år och fick i uppdrag att lämna förslag om bland annat tydligt utökade undantag från turordningsreglerna, lagstadgad kompetensutveckling för anställda, och sänkta kostnader för arbetsgivare i samband med uppsägningar. Betänkandet överlämnades till regeringen i början av sommaren 2020. Läs om förslagen och förbundets inställning till dem här. Betänkandet i sin helhet återfinns här.   

Januariavtalets punkt 20 innehåller också en uppmaning till arbetsmarknadens parter att förhandla och träffa en överenskommelse som ger ökad flexibilitet. Om parterna når en sådan överenskommelse om hur LAS ska reformeras ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag.  

Mot den bakgrunden tillsatte PTK, LO och Svenskt Näringsliv i början av år 2020 partsgemensamma utredningar om anställningsskydd, omställning och kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring. Detta förhandlingsunderlag återfinns i sin helhet här. Under sommaren 2020 inleddes förhandlingar mellan de tre parterna. Förhandlingarna strandade den sista september, och återupptogs den 15 oktober, varpå man den 16 oktober nådde ett förhandlingsresultat – ett förslag om bland annat huvudavtal – som kunde presenteras för respektive organisations styrelse. 

LO:s styrelse röstade enhälligt nej till att acceptera förslaget till huvudavtal. PTK:s och Svenskt Näringslivs respektive styrelser röstade ja till att gå vidare med uppgörelsen.   

Frågor och svar om PTK:s och Svenskt Näringslivs uppgörelse 

Är uppgörelsen nu ett bindande avtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv? 

Nej. Uppgörelsen är ursprungligen avsedd att omfatta alla tre parter – LO, PTK, och Svenskt Näringsliv – och innehåller, utöver huvudavtal, även en gemensam lista med krav på regeringen och riksdag om bland annat lagändringar och utgifter. För att uppgörelsen ska bli ett bindande avtal mellan parterna krävs enligt avtalets konstruktion att även regeringen och riksdagen går med på parternas krav. Nu har som bekant endast PTK och Svenskt Näringsliv sagt ja till uppgörelsen, men regeringen och riksdagens partier har ännu inte kommenterat om man accepterar parternas krav på lagändringar och utgifter. PTK:s och Svenskt Näringslivs inställning är att överenskommelsen ska läggas till grund för lagstiftning som ett svar på januariavtalet.  

Vad tycker Akademikerförbundet SSR om uppgörelsen? 

Akademikerförbundet SSR är som medlem i PTK positivt till förhandlingsresultatet. Parternas uppgörelse värnar den grundläggande balansen mellan å ena sidan fackförbund och anställda, och å andra sidan, arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer. Förbundet är synnerligen kritiskt mot att LAS-utredningen på ett väsentligt sätt rubbar den balansen. Vidare innebär parternas uppgörelse en breddad syn på anställningstrygghet. Vid sidan av anställningsskydd handlar den om den trygghet som ligger i möjligheten att utveckla sin kompetens – under anställningen eller vid arbetslöshet. Läs mer om förbundets inställning till uppgörelsen här.  

Vad innehåller uppgörelsen? 

Parternas förhandlingsresultat – huvudavtal och förteckning över begärda lagändringar – finns publicerat i sin helhet på PTK.se.

Uppgörelsen i korthet 

Uppgörelsen föreslår förändringar avseende tre områden: anställningsskydd, stöd i omställning och utökad rätt till kompetensutveckling och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.  

1. Anställningsskydd 

a. Uppsägningar ska grundas på sakliga skäl. Regelverket för när en arbetsgivare har rätt att säga upp en anställd förtydligas. Det innebär ökad förutsebarhet för alla inblandade parter, till exempel i fråga om vilka åtgärder en arbetsgivare behöver ha vidtagit innan skäl för uppsägning föreligger. 

b. Turordningsreglerna behåller sin nuvarande struktur. Innan turordningen fastställs föreslås arbetsgivare få undanta anställda, som därmed inte riskerar uppsägning. Reglerna om detta ser olika ut för små och stora företag. 

c. Vid en uppsägningstvist ges den anställde ekonomiskt skydd genom en kollektivavtalad försäkring som kompletterar a-kassan istället för att lön betalas ut som idag. För fackligt förtroendevalda ska lön betalas under hela tvistetiden. 

d. Allmän visstid slopas och ersätts med särskild visstidsanställning, som innebär, för den anställde, förmånligare regler om företrädesrätt. 

2. Stöd i omställning och utökad rätt till kompetensutveckling

Anställda får genom överenskommelsen helt nya möjligheter att utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det så kallade kompetensstödet innebär förutom rätt till studieledighet ekonomisk ersättning för både korta och längre utbildningar. Den stora förbättringen är att individen får bättre ekonomiska möjligheter att studera vidare. Med kompletterande studiestöd och TRRs studieersättning kan man utbilda sig i upp till tre år för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. 

3. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet

Parterna vill också utreda förutsättningarna för en ny kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring. Målet är att förbättra skyddet vid arbetslöshet genom att göra det lättare att få rätt till A-kassa och förbättra ersättningen till arbetslösa. 

Vad händer nu? 

I skrivande stund är det känt att regeringen har bjudit in LO, PTK, och Svenskt Näringsliv till skilda sammanträden för att samtala vidare om situationen. PTK har uppgett att man står fast vid uppgörelsen, och att den bör läggas till grund för lagstiftning.