Vad innebär LAS-utredningsförslaget?

Arbetsrätt

Den 1 juni presenterade regeringens utredning sina förslag på ändringar i anställningsskyddslagen, LAS. Vilka förändringar föreslås, och vad tycker Akademikerförbundet SSR om förslagen? 

Hur ställer sig Akademikerförbundet SSR till utredningen som helhet?

En bärande princip för LAS-utredningen är att anställningsskyddet i Sverige är alltför starkt, att det är alltför svårt och kostsamt att säga upp personal, vilket utgör en tröskel som hindrar arbetslösa från att komma in på arbetsmarknaden. Akademikerförbundet SSR ifrågasätter den tesen, och är kritiskt mot att utredningen inte presenterar något närmare empiriskt stöd för den principen. Vid otaliga tillfällen har dagens turordningsregler och uppsägningsförfaranden utsatts för stresstest, allt från nittiotalskrisen förbi finanskrisen till de historiskt många varslen i Covid-19-smittans spår under våren 2020. Parterna på arbetsmarknaden har hanterat dessa svåra situationer pragmatiskt och effektivt, turordningsreglerna i lag och avtal har visat sig fungera väl. Till exempel har mycket få rättstvister uppkommit i anledning av vårens uppsägningar. Detta har fungerat väl på grund av att det finns en balans mellan fackförbund och arbetsgivare. Systemet skapar ansvarstagande aktörer. Förbundet är därför kritiskt mot att LAS-utredningens förslag inte visar tillräcklig hänsyn till balansen mellan parterna. Därtill är förbundet kritiskt mot att utredningen tagit sig friheter att lämna lagförslag som inte nödvändigtvis följer av utredningsdirektiven. Regeringen har i januariöverenskommelsen förklarat att om parterna på arbetsmarknaden når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. I annat fall genomförs utredningens förslag. I såväl januariöverenskommelsen som i utredningsdirektiven betonas genomgående att balansen mellan parterna ska respekteras och upprätthållas. Att LAS-utredningen lämnar förslag som går utöver uppdraget riskerar att störa förhandlingarna mellan PTK, LO och Svenskt Näringsliv, och förhandlingar och avtal mellan parter på andra avtalsområden – och därmed störa även den värdefulla balansen mellan parterna.

Turordningsreglerna – vilka är de nya förslagen?

Utredningen föreslår huvudsakligen tre förändringar av turordningsreglerna.

1. Det ska inte längre vara möjligt för fackförbund att begära sammanslagning av driftsenheter i samband med arbetsbrist.

Kommentar: Akademikerförbundet SSR anser att förslaget innebär ett försämrat anställningsskydd genom att turordningskretsar riskerar bli mindre än med dagens regelverk. I verksamheter med flera arbetsställen på samma ort – som skolor, apotek, primärvårds- och omsorgsverksamheter – riskerar förslaget medföra att specialister i verksamheterna hamnar i få- eller enmanskretsar.

2. Alla arbetsgivare, oberoende av storlek, ska få undanta fem anställda från turordningen i samband med arbetsbrist. Detta undantag ska arbetsgivare kunna tillämpa så snart tre månader passerat sedan den senaste arbetsbristuppsägningen skedde, det vill säga upp till fyra gånger per år.

Kommentar: förslaget innebär att en arbetsgivare kan tillämpa undantagsmöjligheten flera gånger under ett år, vilket Akademikerförbundet SSR ser som ett kringgående av skyddssyftet med turordningsreglerna.

3. Utredningen föreslår att begreppet ”tillräckliga kvalifikationer” i turordningsreglerna ska ändras. Idag anses en anställd ha tillräckliga kvalifikationer för att göra anspråk på någon annans tjänst om hen efter viss upplärningstid klarar av att utföra arbetet. Utredningens förslag innebär att kravet på upplärningstid tas bort. Endast den som efter en kortare introduktion kan utföra arbetet anses ha tillräckliga kvalifikationer.

Kommentar: Akademikerförbundet SSR är starkt kritiskt till förslaget då det riskerar medföra att anställningsskyddet i turordningsreglerna – särskilt för akademiker – spelat ut sin roll. Vidare noterar förbundet att samma begrepp – tillräckliga kvalifikationer – därmed ges olika innebörd i olika LAS-regler. Till exempel kan den som blir uppsagd enligt de föreslagna reglerna p.g.a. bristande kvalifikationer ha tillräckliga kvalifikationer för företrädesrätt till återanställning. Sammantaget anser förbundet att utredningens förslag kraftigt försämrar anställningsskyddet och bidrar till att skapa ett onödigt komplicerat regelverk.

Lägre och mer förutsägbara kostnader för arbetsgivaren vid uppsägningstvister

Det ska inte längre vara möjligt att med stöd av LAS ogiltigförklara uppsägningar om arbetsgivaren har upp till 15 anställda. Detsamma gäller avskedanden. Observera att utredningens förslag inte hindrar att en anställd ogiltigförklarar en uppsägning på grund av brott mot diskrimineringslagen, förtroendemannalagen, med fler.

Kommentar: Akademikerförbundet SSR anser att det är främmande för svensk arbetsrätt att knyta en central anställningsskyddsregel till arbetsgivarens storlek. Förslaget riskerar leda till rättsosäkerhet för anställda som sägs upp utan saklig grund. I ett vidare perspektiv kan ett försvagat anställningsskydd medföra fler otrygga och tysta arbetsplatser där förbundets medlemmar – som förväntas arbeta med hög professionell integritet – hämmas i sitt arbete.

För arbetsgivare med fler än 15 anställda kvarstår möjligheten att ogiltigförklara uppsägning. Till skillnad från dagens regelverk kräver utredningens förslag ett så kallat interimistiskt (tillfälligt) beslut i domstol för att anställningen ska bestå under uppsägningstvisten. I annat fall upphör anställningen vid uppsägningstidens utgång. Utredningen föreslår också att beviskraven höjs under den interimistiska prövningen i domstol, det vill säga det blir svårare för arbetstagare att vinna framgång i den delen.

Kommentar: Enligt gällande regler kan en arbetstagare som sägs upp utan saklig grund ogiltigförklara uppsägningen. Det leder till att anställningen består under tiden lokal och eventuell central tvisteförhandling samt domstolsförhandling pågår. Denna ordning motiveras av starka skyddsskäl: arbetstagaren är den resursmässigt svagare parten och ska inte av ekonomiska skäl hindras från möjligheten att få en uppsägning prövad rättsligt. De allra flesta uppsägningstvister avslutas genom förlikning under den lokala eller centrala förhandlingen, men kan ändå pågå lång tid. Genom förslaget sker en förskjutning av tvisteförhandlingarna till domstol, och den balans mellan parterna som skapas genom ogiltigförklaringen rubbas. Akademikerförbundet SSR anser att en sådan förskjutning är främmande för den svenska modellen, som framgångsrikt och resurseffektivt hanterar stora mängder rättstvister utanför domstol. 

Vad har arbetsgivaren för ansvar för kompetensutveckling?

Arbetsgivare ska, enligt utredningens lagförslag, i skälig utsträckning erbjuda anställda kompetensutveckling inom ramen för anställningen. I skälighetsbedömningen ska det särskilt beaktas om arbetsgivarens verksamhet eller den anställdes arbete förändras, till exempel på grund av teknisk eller digital utveckling. Vidare anses det inte vara skäligt att kräva kompetensutveckling för anställda i mindre företag om sådana insatser skulle bli betungande för arbetsgivaren. Tvister om brott mott denna bestämmelse kan inte inledas förrän efter den anställde har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist (eller vars tidsbegränsade anställning upphört). Skadeståndsnivåerna är normerade och uppgår till mellan en och tre månadslöner beroende av arbetstagarens anställningstid och arbetsgivarens storlek.

Kommentar: Akademikerförbundet SSR välkomnar att kompetensutveckling ges en mer framträdande plats i anställningsskyddsregelverket. Förbundet är emellertid kritiskt mot regelns utformning: för det första innebär den inte någon individuell rätt till kompetensutveckling. Frågan om vilka anställda som ska erbjudas kompetensutveckling faller i allt väsentligt under arbetsledningsrätten. För det andra antyds det i utredningens författningskommentarer att det ligger utanför arbetsgivarens ansvar att erbjuda kompetensutveckling för anställda i vars tjänster omvärldsbevakning och förkovran normalt ingår. Akademikerförbundet SSR anser att begreppet kompetensutveckling ska tolkas brett och innefatta i princip alla åtgärder som syftar till att höja arbetstagarens kvalifikationer i arbetslivet. Det är dock naturligt att anställda på kvalificerade befattningar i stor utsträckning själva ansvarar för att hålla sig àjour med kunskapsutvecklingen inom det egna området. För att den anställde ska kunna ta ansvar för att upprätthålla sin kunskapsnivå är det viktigt att hen ges goda organisatoriska förutsättningar för det. Förkovran och omvärldsbevakning ska vara integrerade i tjänsten, inte uteslutande en fritidsaktivitet.

Bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor 

Arbetstagare med allmän visstidsanställning föreslås ha företrädesrätt till återanställning vid nio månaders anställning (under en treårsperiod) istället för dagens 12 månader. Den som kvalificerat sig för företrädesrätt till återanställning föreslås, som ny regel, också ha företrädesrätt lediga tillsvidare- och provanställningar under tiden som anställningen pågår.

Kommentar: Akademikerförbundet SSR är positivt till förslaget, som kan leda till ett stärkt anställningsskydd för personer med allmän visstidsanställning. Att företrädesrätten till tillsvidareanställning och provanställning utvidgas till att också gälla under pågående anställning innebär klar förstärkning av anställningsskyddet. Förbundet noterar dock att förslaget är begränsat till allmän visstidsanställning så som den regleras i lagen. Det innebär att det stärkta skyddet inte får något genomslag för arbetstagare som istället är tidsbegränsat anställda enligt en kollektivavtalad anställningsform. Observera att företrädesrätten är kraftigt begränsad på statlig sektor, där bland annat grundlagens regler om förtjänst och skicklighet gäller framför anställningsskyddslagen.

De nya kollektivavtalen med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) – hur påverkas de?

Tillsammans med andra fackförbund träffade Akademikerförbundet SSR och SKR nyligen överenskommelser om bland annat förändrade turordningsregler och särskilt stöd för kompetensutveckling. Här har parterna förhandlat och kommit överens om i kollektivavtal hur kompetensutveckling och turordning ska hanteras inom avtalsområdet. Här anser parterna att kollektivavtalet bättre möter sektorns behov av regelverk och system kring arbetsrätten än det som är föreslaget i LAS utredningen. De kollektivavtalen gäller även om LAS-utredningens förslag träder i kraft. Det lagreglerade anställningsskyddet utgör emellertid grundförutsättningarna för alla kollektivavtal. Ett försvagat anställningsskydd i lagstiftningen riskerar därmed att påverka kommande kollektivavtal. Beroende på hur en generell ny lag om anställningsskydd blir konstruerad riskeras de olika kollektivavtalen och förhandlingarna om turordning, omställning och anställningsskydd utifrån respektive sektors behov att störas kraftigt och rubba balansen mellan de olika parterna.


 Visa vad du tycker – dela gärna vårt facebookinlägg.