Heike Erkers undertecknar Deklaration för en stark demokrati

Heike Erkers undertecknar Deklaration för en stark demokrati

Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers har idag undertecknat Deklaration för en stark demokrati tillsammans med ordförande för Kommittén Demokratin 100 år Peter Örn. I år är det 100 år sedan Sverige införde allmän och lika rösträtt till riksdagen och kvinnor för första gången fick rösta i riksdagsvalet.

Kvinnorna tar plats i riksdagen

För 100 år sedan fick kvinnor för första gången delta i de allmänna valen till riksdagen med lika rösträtt. Det innebar också att det var möjligt att rösta på kvinnor och vid valet 1921 valdes de första fem kvinnorna in i riksdagen. Kerstin Hesselgren valdes in i första kammaren för liberalerna. Nelly Thüring och Agda Östlund valdes in i andra kammaren för Socialdemokraterna. Till andra kammaren valdes också Elisabeth Thamm för Liberalerna och Berta Wellin för Högern.  Dessa fem var verkliga pionjärer och kämpade hårt och i motvind först för kvinnors rätt att delta i allmänna val och sedan för att bli tagna på allvar och kunna driva sina politiska frågor i Riksdagen. På Svtplay finns just nu en mycket fin och sevärd  film De första fem, om pionjärerna som tog plats i riksdagen.

Begreppet omyndig kvar i lagstiftning till 1989

När allmän och lika rösträtt infördes i Sverige fördubblades antalet röstberättigade. Däremot skulle det ta ytterligare drygt 65 år innan begreppet omyndig, som användes för att begränsa medborgares rätt att rösta, försvann ur svensk lagstiftning. Fram till 1989 fanns regler som hindrade vissa medborgare att rösta. Det gällde den som mottagit fattighjälp, var satt i konkurs eller var dömd för grovt brott. Begreppet omyndig är det centrala här. Skäl för omyndigförklaring kunde vara psykisk sjukdom, demens eller intellektuell funktionsnedsättning. Sjukdom var också ett skäl för omyndigförklaring och långt in på 1900 talet ansågs homosexualitet som en sjukdom. Också den som led av epilepsi var omyndigförklarad. När begreppet avskaffades 1989 fick ytterligare ca 11 000 medborgare rösträtt som de kunde använda i valet 1991, 70 år efter det att allmän och lika rösträtt införts.

Kommittén Demokratin 100 år

För att uppmärksamma att demokratin firar 100 år i Sverige har regeringen tillsatt Kommittén Demokratin 100 år under ledning av Peter Öhrn. Kommittén har i uppdrag att under åren 2018 – 2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Insatserna samlas under rubriken Vår demokrati – värd att värna varje dag och finns på kommitténs websida. Som ett led i det arbetet har en rad organisationer och myndighet valt att ställa sig bakom Deklaration för en stark demokrati, så också Akademikerförbundet SSR.

Kampen för det demokratiska samhället tar vi varje dag

För Akademikerförbundet SSR är demokrati och öppenhet är en självklarhet. Vår verksamhet bygger på de värderingar som kännetecknar en demokratisk rättsstat, sådana de kommit till uttryck i svensk grundlag, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det innebär att ett etiskt förhållningssätt är utmärkande för allt vårt arbete och våra relationer.

Akademikerförbundet SSR värnar fria fackföreningar, yttrandefrihet och ett arbetsliv fritt från all form av diskriminering. Vi ser en viktig uppgift i att försvara kunskap och fri forskning och vi motarbetar all form av ”fake news” och stödde initiativet March for Science/#hurvetdudet.  Den fria akademin och forskningen är avgörande för demokratins och välfärdens utveckling.

Vi tror på Global solidaritet och lyfter alltid dessa frågor i allt vårt internationella arbete.

Fria fackföreningar har en viktig del i ett demokratiskt samhälle. I Sverige med en tydlig partsmodell och starka självständiga parter är detta centralt. Som facklig organisation arbetar vi kontinuerligt med att utveckla våra medlemmars möjlighet till delaktighet och inflytande på sina arbetsplatser. Vi arbetar mot för jämlikhet och jämställdhet och mot rasism och diskriminering av exempelvis HBTIQI personer i arbetslivet.

Deklaration för en stark demokrati

Alla vi som undertecknat deklarationen tar ställning för alla människors lika värde, de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsstatens principer och tar avstånd från diskriminering, extremism, främlingsfientlighet, korruption och rasism.

För att stärka demokratin ska aktörerna som ansluter sig till deklarationen:

  • verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet,
  • arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin, och
  • bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

Utöver den gemensamma deklarationen har vi gjort ett eget åtagande när vi beskriver hur vi ska arbeta för att stärka och utveckla demokratin det närmaste året. Som facklig organisation arbetar vi ständigt med att utveckla våra medlemmars delaktighet och inflytande. Vi arbetar mot rasism i arbetslivet, mot diskriminering i arbetslivet av exempelvis HBTQI personer och vi arbetar för Universellt utformade arbetsplatser. Vi ser allt det arbetet mot diskriminering som en nödvändig förutsättning för demokrati. För allas möjlighet att delta och förstå på vilka grunder beslut fattas, att information är tillgänglig, transparent, lätt att förstå och att systemet är rättssäkert.