Inslag av 'akademikerförakt' i regeringens budgetförslag

Akademikerförbundet SSR välkomnar den stora arbetsmarknadsreform för bland annat livslångt lärande som nu förbereds. Samtidigt oroas förbundet över ett ”akademikerförakt” från regeringen i utredningarna och i sitt förslag om hur utbildningen ska dimensioneras och finansieras.

Om detta ska bli ett lyft för hela arbetsmarknaden måste alla vara med. Alla arbetstagare betalar i form av förändrad arbetsrätt men regeringen är njugg i sin inställning till att även akademiker behöver kompetensutveckling mitt i arbetslivet. För att få maximal utväxling av reformen i form av god samhällsutveckling, jobbskapande, jobbutveckling samt tillväxt krävs att den fungerar för hela arbetsmarknaden, inte minst för akademiker, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.

Vi har en arbetsmarknad som förändras i snabb takt och då behöver vi livslångt lärande för alla på arbetsmarknaden. Akademiker, oavsett om de är samhällsvetare, ekonomer, lärare eller sjuksköterskor är avgörande för att vi ska kunna svara emot morgondagens utmaningar, säger Heike Erkers.

I de statliga utredningar som nyligen har varit på remiss vill regeringen begränsa akademikers och forskarutbildades möjligheter att utbilda sig mitt i arbetslivet med så kallat omställningsstudiestöd. För akademiker är förutsättningarna mycket sämre än för andra för att vi ofta har en stark ställning på arbetsmarknaden. Men för att klara förändringarna i yrkeslivet och ständigt höja kunskapsnivån behöver också akademikerna kompetenspåfyllnad, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef.

Att försvåra för akademiker att få kompetensutveckling mitt i arbetslivet är kontraproduktivt för målet med en bättre fungerande arbetsmarknad över huvud taget, men också för målet att Sverige ska konkurrera med kunskap. För forskarutbildade formulerar regeringen i stort sett ett utbildningsförbud, säger Ursula Berge.

I budgetpropositionen för 2022 formulerar regeringen dråpslaget att de här utbildningsinsatserna ska finansieras i huvudsak av akademiker genom att räntan på studielånen höjs med 0,5 – 0,6 procentenheter. Idag är studielånens återbetalning störst belastning för akademiker som belånat sig högt för att de studerat länge. Tuffast är det när de precis kommit ut i arbetslivet och ska börja betala tillbaka. Att de ska betala för att andra ska studera mitt i arbetslivet samtidigt som deras rätt till det är rejält kringskuren är oacceptabelt, säger Heike Erkers.

– När regeringens utredning gör bedömningen att den här reformen för livslångt lärande dessutom ska rymmas inom nuvarande anslag till högskolan blir det tydligt att akademiker inte är inkluderade. Sammantaget signalerar regeringen tyvärr ett akademikerförakt, säger Heike Erkers.

– Den här arbetsmarknadsreformen har stora potentialer. Förändringarna i arbetsrätten påverkar alla på arbetsmarknaden och då ska även de bättre möjligheterna till livslångt lärande gälla alla. Att införa ett utbildningsförbud mitt i arbetslivet för akademiker samtidigt som de ska betala för att andra ska ha den rätten är oacceptabelt, avslutar Heike Erkers.