”Tillsätt en algoritmombudsman”

Algoritmer, de system som byggs upp för att fatta automatiska beslut, är här för att stanna – även i den offentliga sektorn.

Om myndigheter och kommuner kan ta hjälp av automatisering för att utföra en rad sysslor som tidigare gjordes av tjänstemän – handläggare, ekonomiassistenter, socialsekreterare för att ta några exempel – kan resurser frigöras till annat. Men det kräver att politiker inte enbart genomför sådana förändringar för att spara pengar.

Ju vanligare det blir med automatiska beslut, desto viktigare är det att samhället öppet redovisar för medborgarna hur de fattas.

Algoritmer påverkar arbetet för nästan alla medlemmar i Akademikerförbundet SSR. Förbundet har bland annat krävt att Trelleborg, som är en av de kommuner som tillämpar automatiserade beslut kring ekonomiskt bistånd, ska redovisa hur besluten fattas – men kommunen vägrar ge oss den insynen. Det är beklagligt, när det blir allt mer uppenbart att förtroendet för den offentliga sektorn är avhängig insyn och begriplighet. Förbundet har anmält Trelleborgs kommun till Justitieombudsmannen, JO, för ungefär ett år sedan.

Vi väntar på JO:s utslag och hoppas att det kan vägleda politiker så att de kan säkra att medborgarna har möjlighet att få veta hur beslut som rör dem fattas. Oavsett JO:s utslag kommer vi att fortsätta att kräva just det.

En ny undersökning som Akademikerförbundet SSR tagit fram med hjälp av opinionsinstitutet Novus i månadsskiftet augusti-september visar att den offentliga sektorn behöver vara mer öppen med hur automatiserade beslut fattas för att människor ska känna tillit till det offentliga.

Algoritmer utför allt fler arbetsuppgifter som har direkta och dramatiska konsekvenser för många människor. För den som lever på marginalen eller precis blivit av med jobbet, är det avgörande att få rätt ersättning i tid. Det finns en rad exempel på när algoritmer gjort att det läckt ut privat och känslig information. För den som har skyddad identitet efter våld i nära relation kan en läckt adress från algoritmen som delar ut ekonomiskt bistånd vara livshotande.

Novus undersökning visar att de flesta människor är oroliga för att kommunerna fattar beslut på fel grunder. När vi frågar vem allmänheten litar mest på visar det sig att staten åtnjuter överlägset störst förtroende.

Som vi ser det behöver staten slå fast att den offentliga sektorn måste vara öppen med hur beslut fattas. Just nu arbetar en statlig utredning med frågan hur en sådan reglering ska utformas.

Förhoppningsvis tar utredarna till sig den omfattande forskning som finns kring algoritmer både inom den privata och den offentliga sektorn. Forskning, till exempel kring amerikanska domstolars arbete, pekar på de faror som uppstår när algoritmer blir ”svarta lådor” som ingen har insyn i eller begriper sig på.

Vår och Novus undersökning visar också att sju av tio i låg grad litar på ett beslut som till exempel socialtjänstenavslagit utan att de fått en förklaring till varför. Även vid positiva besked skulle bara en av tio lita på beslutet om det saknas information om hur processen för det sett ut. Medborgarna verkar helt enkelt tycka att det är viktigt att förstå hur den offentliga sektorn fattar beslut som rör dem.

De flesta av Akademikerförbundet SSR:s medlemmar ser tydliga fördelar med algoritmer och automatiserade processer: minskad administration och färre registerkörningar. Men det måste bli rätt från början. Bara genom öppenhet och reglering kan systemen bli bra och pålitliga.

En rad åtgärder skulle öka människors förtroende för de automatiska besluten. Akademikerförbundet SSR har tidigare föreslagit en algoritmombudsman som skulle kunna samla frågor från allmänheten och anställda inom offentlig sektor och utifrån dem stärka människors rätt till information. I den undersökning som förbundet gjorde med Novus håller sex av tio med om att det skulle vara en bra idé. Nu saknas bara att regeringen och riksdagen inrättar en sådan ombudsman och gör de lagändringar som behövs.

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.

Simon Vinge, chefsekonom för Akademikerförbundet SSR.