Ungdomsfängelser ger nya problem

Debattartikel GP

Akademikerförbundet SSR presenterar idag krav för att Statens institutionsstyrelse (SiS) bättre ska klara av uppdraget och lyfter flera problem med att införa nya ungdomsfängelser. En Novusundersökning gjord bland Akademikerförbundet SSR:s medlemmar inom SiS visar att över 30 procent menar att insatser inte kan ges utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Ta del av vår debattartikel i Göteborgs-Posten.

Ska vi låsa in barn och unga i Sverige måste det också fungera bättre än idag. Samhället måste kunna rehabilitera de unga som döms. Annars riskerar vi att förlora många av dessa ungdomar till gängkriminaliteteten, säger Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR.

Som facklig organisation kan vi bara konstatera att Statens institutionsstyrelse (SiS) inte håller måttet för att möta vare sig dagens eller framtidens större behov. Akademikerförbundet SSR har gjort en NOVUS-undersökning bland våra medlemmar på SiS som visar att dagens arbetsbörda och uppdrag gör att våra medlemmar inte räcker till.
 

En av fem av våra medlemmar menar att deras arbete inte bidrar till att hindra återfall i brott. Detta är ett allvarligt underbetyg på verksamheten. Akademikerförbundets förtroendevalda vittnar dessutom om att detta riskerar hela grunduppdraget att rehabilitera unga människor att inte begå nya brott efter att ha varit inom SiS.

Var tredje tillfrågad medlem vid SiS anser att insatser inte ges utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet (31%). Detta visar på att utbildningsnivån bland de anställda måste öka, fler med akademisk utbildning behövs nära de ungdomar som är dömda för brott. De flesta som arbetar inom SIS är idag behandlingsassistenter utan akademisk utbildning. Kunskapsnivån behöver öka.

Akademikerförbundets förslag för att säkra en fungerande rehabilitering av unga som omhändertagits eller dömts för brott och förbättra Statens institutionsstyrelse (SiS):
Krav för nya ungdomsfängelser
Regeringen vill flytta brottsdömda ungdomar från SiS till nya ungdomsfängelser inom Kriminalvården. Det är dyrare än att investera i SiS. En utredning behöver säkerställa rättssäkerheten för barnen, införa höga kunskapskrav på de som ska arbeta med minderåriga samt hur barnens föräldrar ska involveras i insatserna.

Eftervården brister
Kommunerna klarar inte stödet de ska ge efter att unga lämnar SiS-vården. Idag ges för få insatser. Uppnådda behandlingsresultat riskerar att förloras. Det bör regleras att ingen får lämna SiS utan eftervård. Kommunen bör kunna betala SiS för att utföra eftervård. Många ungdomar vårdas för länge på SiS. Inga barn ska vårdas på sluten institution längre än nödvändigt. Vi föreslår därför ett system liknande sjukvården, där SiS beslutar om ett utskrivningsdatum.

Psykiatrin måste komma närmare SiS
Samarbetet mellan SiS och psykiatrin fungerar inte. Psykiatrin måste vara mer närvarande på SiS. En utredning krävs för att reda ut vem som ska betala. De som behöver psykiatrin hamnar idag hos SiS utan att myndigheten får ersättning för den ökade personaltäthet som krävs. SiS måste ges rätt att ta initiativ till Samordnad individuell plan för att värna de ungas rättigheter.

Storsatsa på SiS-hemmen
Många institutioner är ålderstigna och måste renoveras. Det är orimligt att den kostnaden ska läggas på avgiften kommunerna betalar. Staten måste betala.

Fler platser inom SiS
Det finns inte alltid plats när unga behöver placeras. Fulla institutioner gör att det inte går att flytta på personer eller ta in nya med kort varsel. Samtidigt har SiS inte rätt att säga nej till nya intagna.

Höj kompetensen
Vi ser en fördubbling av anmälningar om hot och våld inom SiS. Det krävs fler akademiker med rätt utbildning i verksamheterna bland ungdomarna för att kunna rehabilitera. Det är den viktigaste insatsen staten kan göra för en bättre arbetsmiljö och en ungdomsvård som leder till ett minskat antal brottsoffer i framtiden.

Ta del av hela Novus-undersökningen i bilaga.


31 procent anser att insatser inte ges utifrån vetenskap och beprövad

En av fem menar att deras arbete inte bidrar till att hindra återfall i brott.