”Vi har tagit ett mycket bredare grepp än Januariavtalet”

Martin Wästfelst och Ursula Berge

”Det är inte för att lösa ett politiskt problem som vi har förhandlat. Men Januariavtalet har satt visst eld i baken. Den stora skillnaden är att vi har tagit ett bredare grepp”.

Samhällsvetarpodden pratar med Martin Wästfelt som är förhandlingsledare på PTK och en av hjärnorna bakompartsöverenskommelsen och det systemskifte på svensk arbetsmarknad tre bokstavsutredningar nu bäddar för.

Vad tänkte du när du såg företrädare för de fyra Januaripartierna stå och presentera de tre bokstavsutredningarna som tillsattes med anledning av er principöverenskommelse?

- Jag tänkte på att det var ett kvitto på väldigt mycket arbete som vi har lagt ner. Lite stolt är jag. Många med mig har bidragit till att partierna kunde stå där, förklarar Martin Wästfelt.

När, i ditt huvud, föddes tanken på att arbetsrätten ska läggas i en vågskål tillsammans med omställning och livslångt lärande för att få till balans?

- Första gången jag tänkte på det var i slutet av 90-talet då jag skulle jag skriva om verklig anställningstrygghet och vad anställningsbarhet egentligen betydde. Det är nog första gången jag på allvar funderade på det här upplägget.

Har det här tagit mer än 20 år alltså?

- Stora frågor tar lång tid. Det är väldigt många som är berörda. Det har stor påverkan. När det blev ännu mer skarpt läge för mig var i samband med huvudavtalsförhandlingarna 2007 till 2009. Det gick ju sedan i backen. Men sedan jobbade PTK med frågorna runt 2010. Jag har levt med de här frågorna länge och jobbat mycket med dem.

Varför blev det en kollektiv lösning och inte en individuell som diskuterades mycket på 90-talet?

Vår bedömning har varit att det måste vara en kollektiv insamling. Det går inte att bygga på individuell grund. Svenskt näringsliv har varit emot detta, men till sist hittade vi en modell som vi tillsammans kunde stå för.

Var det någon gång aktuellt att försöka få till en balansbara inom arbetsrätten, eller var tanken hela tiden att denbara kan skapas tillsammans med omställning och studiestöd?

- Det har varit lite olika tankar i olika fackförbund. Men inom PTK har det hela tiden varit tanken att det vi måste få till ett förstärkt stöd för att komma vidare för att ändra i Las. Att det bara skulle vara en Las-fråga har inte varit aktuellt för PTK.

Hur betydelsefullt har fotarbetet privat sektor har gjort under flera år varit för där vi står idag?

- Det har varit alldeles avgörande. Man behöver sätta saker på pränt. Det som var avgörande var att vi gjorde mycket förarbete tillsammans med LO och Svenskt näringsliv. Det blir en bättre helhet och gemensam verklighetsbild så.

- Egentligen borde vi kollektivavtalsparter återta regleringen helt och hållet, men det var inte realistiskt, och kanske inte helt önskvärt i alla delar. Istället måste det ske i samspel med politiken. Då är det viktigt att vi som parter kan presentera våra tankar och slutsatser annars blir det väldigt svårt att få ett åtagande från politiken. Vårt förarbete skapade den tydligheten.

Hur nära tycker du att partsuppgörelsen och de här utredningarna ligger i jämförelse i med beställningen Januariöverenskommelsen?

- Vi har förhållit oss till januariavtalet. Vi tycker inte om det. Det är inte för att lösa ett politiskt problem som vi har förhandlat. Men det har satt visst eld i baken. Det finns ett bakomliggande politiskt tryck och vi i PTK tycker ganska illa om en del av de idéer som finns inskrivet i januariavtalet. Den stora skillnaden är att vi har tagit ett bredare grepp än Januariavtalet.

Det och mycket om livslångt lärande, en helt ny omställningsorganisation och kollektivavtalade a-kassa kan du höra om i veckans #Samhällsvetarpodden. Ursula Berge, ställer frågorna.