Seniorers arbetsmiljö

Ålder är bara en siffra heter det, men med de siffrorna kommer även förväntningar och fördomar. Inte minst när det gäller våra äldre kollegor, vars kompetens alltför ofta ses som inaktuell endast på grund av högre ålder. För en del är det ett självklart val att jobba längre, att bli jobbonär. För andra är målet att bli pensionär. Arbetsplatsens utformning och organisering är en nyckelfaktor i beslutet. 

Äldre välklädd herre på ett kontor.

Faktorer som kollegorna, ett meningsfullt arbete, att vara behövd eller att få en extra inkomst, ligger, visar forskningen, till grund för valet som senior arbetskraft gör när de väljer att stanna kvar i arbetslivet, att bli jobbonär. I grund och botten handlar det för arbetsplatsen om att säkra kompetensen, att kunna rekrytera och behålla personal. På ett mänskligt plan finns också fördelar med att jobba längre upp i åldrarna – för den som kan och vill.  

På arbetsplatsen behöver vi jobba förebyggande med frågor som rör organisatorisk och social arbetsmiljö, arbetsanpassning och utformningen av arbetsplatsen för att det ens ska vara möjligt för människor att längre fram i livet kunna välja att arbeta längre. Politiska beslut strävar efter att få människor att arbeta längre, men för det krävs samtidigt ett hållbart arbetsliv fram tills dess att valet kan göras. 

Jobbonär istället för pensionär 

Jobbonär blev ett nyord 2021 och beskriver möjligheten att både arbeta och ta ut pension på samma gång – att få ta ut det bästa av två världar. Även om själva beslutet fattas när arbetstagaren är närmare 60-årsstrecket har arbetslivets flexibilitet, arbetsmiljön över tid och den egna hälsan varit viktiga bestämningsfaktorer långt innan. 

9 saker som arbetsplatsen göra 

Myndigheten för arbetsmiljökunskap har sammanfattat befintlig forskning på området. I rapporten Senior arbetskraft presenteras nio påverkans- och bestämningsområden för ett friskt och hållbart arbetsliv. Dessa kan i sin tur delas in i fyra områden för att undersökas och arbeta med.  

Arbetsmiljöns hälsoeffekter 

  • 1. Hälsa – medarbetarens funktionsvariationer, skador, sjukdomar, diagnoser och självskattad hälsa 
  • 2. Fysisk arbetsmiljö – fysisk belastning, slitage, olyckor, rumslig utformning, klimat och kemiska hälsorisker 
  • 3. Mental arbetsmiljö – stress, krav, kontroll, hot, våld 
  • 4. Tid – arbetstid, arbetstakt, återhämtningsmöjligheter under och mellan arbetspassen 

Ekonomi 

  • 5. Privatekonomi – lön, individens behov av att kunna försörja sig, socialförsäkringssystem, pensionssystem 

Relationer, stöd och gemenskap 

  • 6. Privatsocial miljö – socialt stöd, attityder och relationer till familj, partner, vänner, fritidssysselsättning 
  • 7. Arbetssocial miljö – attityder, socialt stöd och relationer i organisationen, ledarskapet, delaktighet, kränkande särbehandling, diskriminering i arbetslivet 

Utförande av uppgift 

  • 8. Arbetstillfredsställelse – motivation för uppgifter och aktiviteter i arbetet, samt stimulans, självförverkligande, meningsfullhet vid utförande av uppgifter och aktiviteter i arbetet 
  • 9. Kompetens – förmågor, kunskap, utveckling, tillgång till kompetensutveckling 

Punkten privatekonomi får anses vara mer specifik för just målgruppen senior arbetskraft. Ett förebyggande arbete inom de andra tre områdena gynnar samtliga på arbetsplatsen, oavsett ålder. Det som kan vara nödvändigt för några är bra för alla. Tänk på helheten och på att stärka det friska på arbetsplatsen. 

Forskarna är tydliga i sammanställningen att arbetet bygger på dialog och att undersöka behoven på arbetsplatsen ihop med dem som arbetar där, företrädelsevis utifrån SwAge-modellen som tagits fram. Mer om den modellen här. Modellen är inte ny, men fick stor spridning inom ramen för arbetet med Delegationen för Senior Arbetskraft 2020.

Vad kan facket göra? 

Prata ihop er i styrelsen. Ta reda på när ni lokalt har nästa samverkansmöte/MBL och anmäl att ni från lokalföreningen har en eller flera punkter att ta upp vid nästa samverkan/MBL.   

Ta upp frågor kring senior arbetskraft i dialog med arbetsgivaren. Välj att fokusera på några av faktorerna som är relevanta för att kunna göra det möjligt för fler, för den som orkar och vill, att jobba längre upp i åldrarna. Utgångspunkten kan vara följande: 

Fyll gärna på med egna punkter som är anpassade efter era verksamheter och behov. Ni bestämmer om punkten passar för lokal eller central samverkan/MBL på er arbetsplats. Se till att de punkter ni tar upp också protokollförs. Även den slutgiltiga överenskommelsen ska vara skriftlig.  

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. För dig som har arbetsmiljöansvaret innebär det att du är arbetsgivarens ställföreträdare  inom din verksamhet. Du ska ha tillräcklig kunskap samt mandat och befogenheter att kunna fullgöra ditt uppdrag. 

Håll samtalet i den lokala styrelsen och med medlemmarna levande. Vad är det som saknas idag, vad är det som skulle kunna lösa det på kort respektive lång sikt?  

Som förtroendevald kan du alltid vända dig till Rådgivningen för stöd i uppdraget. 

Sök fackligt samarbete för ökat tryck   

Tänk på att det kan vara värdefullt med brett fackligt samarbete mellan flera fackförbund lokalt för att gå fram med en gemensam skrivelse eller gemensamt yrkande. Detta för att få mer tyngd bakom orden. Kontakta lokala företrädare, enklast de som sitter i central samverkansgrupp, för att söka samarbete med så många som möjligt lokalt. 

  • Hälsan är den enskilt viktigaste faktorn när kollegan, som närmar sig 65 år, fattar beslutet om hen ska stanna eller gå i pension. Den rådande arbetsmiljön och dialogen med arbetsgivaren är viktig.

     

    Tjänstemän väljer oftare att jobba längre – att bli jobbonär – i högre utsträckning än kollektivanställda. Tjänstemän som arbetar stora delar av sin tid på kontor, eller kan kombinera med distansarbete, ligger i topp. De har ofta ett arbete som inte är lika fysiskt krävande. Samtidigt visar statistik att 52 procent av tjänstemännen i åldern 50+ funderar på att gå i pension tidigare än den för gruppen uppsatta riktåldern. Skälen är bristande arbetsmiljö, stress och den egna hälsan. 

     

    Jobbonär eller pensionär är också en fråga om överlevnad för välfärden och arbetsmarknaden i stort. Akademikerförbundet SSR arbetar med Säkra kompetensen. En del i det är att säkerställa en god, säker och trygg arbetsmiljö där det råder en balans mellan krav och resurser i verksamheten. En god arbetsmiljö gör att människor mår bra och orkar jobba längre. Ett partsgemensamt arbete – arbetsgivare och fack tillsammans – kan skapa förutsättningar för det.  

  • Det här handlar lika mycket om ett arbetsmiljöarbete som ett arbete med aktiva åtgärder, i enlighet med diskrimineringslagen. Ålder är en diskrimineringsgrund. Den definieras som uppnådd levnadslängd. Det innebär att både yngre, medelålders och äldre omfattas. Sannolika förklaringar till åldersdiskriminering är stereotyper hos arbetsgivare om vem som har förmågan att lära sig nya saker, vara anpassningsbar, flexibel, driven och initiativrik. 

     

    Åldersdiskriminering och ålderism prioriteras inte tillräckligt. Här behövs ett lokalt fackligt arbete för att skapa förändringar på den egna arbetsplatsen. Forskaren Fredrik Snellman skriver om ålderism som samhällsfenomen ur två perspektiv; den traditionella definitionen av ålderism, alltså hur vi känner (fördomar), tänker (stereotyper) och agerar (diskriminering) å ena sidan och de som beskriver ålderismen i termer av praktiker å den andra. 

     

    Vi är alla en del av varandras arbetsmiljö, och vi har alla en ålder. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete går hand i hand med kraven på att arbeta med aktiva åtgärder. Det här hänger samman.  

  • För en del är valet självklart, kroppen och knoppen kanske inte håller. För andra är det en självklarhet att vilja vara kvar, känslan att ha mer att bidra med i verksamheten och att känna uppskattning från kollegorna. För några är pensionsavsättningen under ett arbetsliv alltför liten, varför det kan kännas som tvång att förlänga tiden i arbetslivet. Så långt det är möjligt ska det ändå vara individens val.  

     

    År 2021 hade cirka 264 000 som tar ut sin allmänna pension har samtidigt en förvärvsinkomst. Dessa jobbonärer motsvarar ungefär 16 procent av hela pensionärskollektivet. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det kan vara lönsamt att vara jobbonär. Myndighetens rapport visar på att de flesta jobbonärer inte använder pensionsuttaget för att successivt gå från arbete till pension genom att kombinera arbete med partiellt uttag. Snarare pekar data på att det vanliga bland jobbonärerna är att ta ut full allmän pension i kombination med arbete, och att de trappar ned arbetstiden succesivt efter uttaget av allmän pension. 

Att gå ner i arbetstid eller att jobba kvar efter den uppnådda riktåldern för pension är alltid en överenskommelse mellan den enskilda arbetstagaren och din arbetsgivaren.  

Som fackligt förtroendevald är det svårt, och ibland direkt olämpligt, att gå in och ge individuella råd om ekonomi, pensionering och detaljer i avtalsfrågor. Hänvisa i första hand medlemmar som har frågor till www.minpension.se, medlemmens bank- eller försäkringsbolag eller till Rådgivningen.  

Två positiva medelålders kvinnor utomhus

Läs mer:

Lagskydd mot diskriminering

Hur ser skyddet mot diskriminering ut? Vart ska du vända dig om du upplever att du är diskriminerad? Det finns flera olika lagar som skyddar mot diskriminering i arbetslivet.

Lika villkor i arbetslivet

Du ska ha samma rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett vilket kön du identifierar dig som, varifrån du kommer, eller om du har en funktionsnedsättning. Lagen i kombination med extra avtal finns därför som ett skydd och ett hjälpmedel i strävan mot likabehandling.