Äntligen finanspolitik

–Det finns två viktiga anledningar till att föra en expansiv finanspolitik: dels det låga ränteläget som är här för att stanna – dels att andra länder ökar sina skulder, och att Sverige sticker ut med en låg statsskuld vilket jag inte tycker är så smart. Jag tror helt enkelt att finns många behov i samhället där pengarna skulle göra nytta.

Vad gäller budgeten som innehåller flera av de satsningar som Wallström efterfrågat: blev det rätt satsningar och summor?

–Storleksmässigt ligger den rätt om än kanske lite snålt tilltagen. 105 miljarder är mycket pengar, men i en makroekonoms värld så är det inte förskräckande siffror. Det motsvarar två procent av BNP, vilket inte är så mycket jämfört med andra länder. Innehållsmässigt saknar jag en långsiktig inriktning – men med det sagt är det få saker jag skulle vilja ta bort, utan snarare skulle jag då lägga till saker. Och om det är något positivt med den här Coronakrisen så är det väl ändå att man släppt på de finanspolitiska tyglarna lite bland annat genom kommunsatsningarna det fanns ett stort behov av.

Vi diskuterar även skillnaderna och gränsen mellan finanspolitik och penningpolitik, vilket är nödvändigt för att förstå samhällsutvecklingen de sista åren. Finanspolitiken, med offentliga investeringar och utgifter, har hamnat i baksätet medan penningpolitiken, riksbankernas uppgift, har blivit alltmer kreativa. Vad innebär det?

–Vi har nu haft en period med oberoende riksbanker som haft huvudansvar för stabiliseringspolitiken. Tidigare, på 70–80-talet, var det finanspolitiken som försökte styra konjunktursvängningarna. Det var med blandad framgång måste man säga – men detsamma gäller för penningpolitiken de senaste 20–25 åren som har haft högst blandade resultat. Det pågår just nu en förändring där man ropar på mer finanspolitik så jag tror vi kommer gå in i en ny era där finanspolitiken får en mer aktiv roll och penningpolitiken mer sekundär roll.

Vi hinner även med frågor som: hur det är möjligt att få betalt för att låna pengar – och att det trots detta inte lånats mer; ifall riksbanken dopar aktie- och bomarknaderna – eller ej; vad låga räntor gör för ojämlikheten; och vad som händer nu när Riksbanken börjar ta över företagsskulder; och vad egentligen framtiden bär med sig, i synnerhet för välfärdssektorn. Missa inte Samhällsekonomiska podden!