Helt fel åtgärder erbjuds långtidsarbetslösa

Stora förändringar har skett inom arbetsmarknadspolitiken med mindre resurser till Arbetsförmedlingen, 3 000 färre anställda och en allt större andel av de arbetslösa som har varit det länge. Hur får man ihop den ekvationen på Arbetsförmedlingen frågar vi Annika Sundén?

– Mer än hälften av de arbetssökande är långtidsarbetslösa och av dem har mer än hälften varit arbetslösa i mer än två år. Då är det viktigt att Arbetsförmedlingen gör tydliga prioriteringar som vänder sig direkt mot dem. Det är fortfarande möjligt även med färre anställda. Digitaliseringen frigör tid. Vi kan arbeta bättre med långtidsarbetslösa och borde göra det, inleder Annika.

Hur ska man förstå Arbetsförmedlingens omfattande digitaliseringen?

– Digitaliseringen har varit helt nödvändig och det är något som många arbetssökande använder och drar nytta av. Men tanken med digitaliseringen är att den ska frigöra tid så att arbetsförmedlarna som är kvar kan arbeta direkt med dem som behöver ett personligt stöd, som tex utrikesfödda kvinnor med låg utbildningsnivå och som vi vet gynnas av mer intensiva åtgärder, förklarar Annika.

Vad har den frigjorda tiden använts till?

– Arbetsförmedlingen måste få till mer enhetliga arbetssätt. Har man fått i gång något som fungerar måste man arbeta mer systematiskt med det. Vi har mycket ESF-medel för att testa olika metoder i försöksverksamhet. Men det saknas planer för hur det ska implementeras och skalas upp. Projektet riktat mot utrikesfödda kvinnor har till exempel fungerat väldigt väl. De kvinnorna kom i arbete eller utbildning i väldigt stor omfattning. Men det lades ner. Arbetsförmedlingen saknar en plan för att implementera och sprida goda erfarenheter succesivt.

Saknas det personal, resurser eller vilja?

– Arbetsförmedlingen har ett väldigt stort uppdrag. Det finns vilja och engagemang. Arbetsförmedlare vill verkligen stödja arbetssökande och arbetsgivare som vill anställa. Men det är svårt och det är viktigt att ledningen är tydlig med vad som ska prioriteras för att det ska lyckas.

Hur fungerar den nya matchningstjänsten KROM för långtidsarbetslösa?

– Rusta och matcha är inte bra för långtidsarbetslösa. Den är bra för personer som nyligen har jobbat och de som precis blivit långtidsarbetslösa med relativt nära kontakt med arbetsmarknaden. Den insatsen har inte så mycket rustande och samverkande insatser som gruppen långtidsarbetslösa behöver. För den gruppen ska man satsa på andra metoder som man vet fungerar.

Är det rätt personer i matchningstjänsterna?

– Arbetsförmedlingen har beslutat att vidga gruppen som anvisas till matchningstjänsten Rusta och matcha. Fler som står längre ifrån arbetsmarknaden, som kan ha varit arbetslösa tre -fyra år, ska anvisas dit enligt ledningen – personer som har låga jobbchanser, och där vi vet att tjänsten har små chanser att lyckas.

– Att redan från början veta att en viss arbetsmarknadsåtgärd till en långtidsarbetslös inte är den bästa och att Arbetsförmedlingen ändå erbjuder den - det är här det blir fel. Särskilt när man har andra åtgärder man vet fungerar. Arbetsförmedlingen borde frigöra kapacitet på andra sätt. Kanske pausa delar av IT-satsningen för att i stället använda resurserna på bästa sätt för långtidsarbetslösa, avslutar Annika Sundén.

Lyssna på det och mycket mer i Samhällsvetarpodden. I vanlig ordning ställer förbundets samhällspolitiska chef Ursula Berge frågorna.