Utbildning lönar sig knappt för chefer i kommuner

En privatanställd manlig enhetschef tjänar drygt 200 000 kronor mer varje år jämfört med en kvinnlig kommunal enhetschef. I kommunerna tjänar chefer inom äldreomsorgen allra minst. Även inom socialtjänsten ligger lönerna efter andra kommunala chefer – trots att den gruppen har flest högskoleutbildade. Det visar Akademikerförbundet SSRs nya kartläggning av chefslöner.

Rapporten visar på stora skillnader i utbildningsnivå och löner mellan enhetschefer.

Störst är skillnaden mellan privat och kommunal sektor. Manliga enhetschefer i privat sektor har en snittlön på runt 63 000 kronor i månaden, medan kvinnliga akademikerchefer i kommunerna har en snittlön på drygt 46 000 kronor i månaden. Det är en skillnad på drygt 200 000 kronor per år.

Undersökningen visar också på stora skillnader mellan enhetschefer i kommunerna – både i utbildningslängd och lönenivå, till exempel:

  • Enhetschefer inom äldreomsorg har lägst löner av de undersökta grupperna. Här har en hög andel, 67 procent, av cheferna en längre eftergymnasial utbildning. Trots det ligger medellönen på 41 600 kronor i månaden, lägre än snittet på 46 000 kronor för kommunala enhetschefer.
  • Enhetschefer inom socialt och kurativt arbete är den grupp som har flest högskoleutbildade. Åtta av tio har långa högskoleutbildningar. De tjänar i snitt 45 800 kronor. Det är något under snittet för enhetschefer i kommunerna och nästan 5 000 kronor mindre i månaden än rektorer och drygt 9 000 kronor mindre i månaden än ekonomi- och finanschefer, två grupper som har ungefär samma utbildningsnivå.
  • Enligt rapporten beror de lägre lönenivåerna för flera kvinnodominerade chefsgrupper i kommunal sektor i huvudsak på att deras arbete värderas lägre än deras manliga kollegors. Det beror inte på andra faktorer såsom lägre svårighetsgrad i chefskapet eller skillnader i ålder.
 
 

Hela rapporten finns bifogad nedan.