"Vi behöver stärka upphandlingen"

Enligt Sodexo, ett av landets största företag som levererar tjänster för offentlig sektor, förekommer det ofta höga kvalitetskrav i offentliga upphandlingar som hindrar grupper som utrikesfödda och unga från att få sina första jobb. Det kan vara krav på utbildning och erfarenhet som stoppar företaget från att anställa personal som skulle kunna få en utbildning på arbetsplatsen, enligt Karin Vierma, sektionschef på Sodexo. Resonemanget utvecklar hon i artikeln ”Höga krav i upphandling hindrar inkludering”

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR, tycker att offentliga upphandlingar måste lyftas ännu mer som verktyg för att uppnå schyssta villkor i arbetslivet.

–  Offentlig sektors upphandlingar omfattar så stora summor som 600-700 miljarder per år. Det är klart man kan komma åt viktiga värden och funktioner genom kravställande.

”Upphandlarna har inte alltid mandat”

För att kvalitetskrav i upphandlingar inte ska stå i vägen för inkludering, utan tvärtom, krävs fler åtgärder. Enligt Heike Erkers avgörs frågan i första hand i ledningsnivån på arbetsgivarsidan.

–  Jag tror inte att upphandlarna alltid har mandatet i de här frågorna. Det handlar snarare om ett aktivt arbete med frågorna generellt, hur man ser på den kompetens när man anställer. Det kan handla om att tänka om, att öppna dörren för något som man kanske inte tänkt från början. Även om ledningsnivån och synsättet i organisationen är avgörande, menar Heike Erkers att det även behövs en professionalisering och kompetenshöjning bland tjänstemän och fackligt förtroendevalda.

–  Vi behöver stärka upphandlingen och lyfta den professionellt.

Vad kan ni från fackets sida göra mer konkret?

Vi behöver utbilda flera av våra förtroendevalda lokalt, och jobba för att få med dem tidigare i upphandlingsprocesserna. Vi har varit en kraftig aktör i de här frågorna och vill fortsätta med det.

Heike Erkers hänvisar till boken, ”Facklig handbok för bättre offentlig upphandling” som bland annat Akademikerförbundet SSR medverkat till, som ett led i att stärka förtroendevalda i upphandlingsarbetet.

Även arbetsgivarsidans Greger Bengtsson, samordnare för avdelningen vård och omsorg på SKR, hänvisar till vikten av kompetensutveckling när det kommer till upphandlingar. SKR stöttar också sina medlemmar, Sveriges Kommuner och regioner, i att bli mer träffsäkra i kravställningarna.

Problemformuleringen om för höga krav som hindrar inkludering har Greger Bengtsson inte stött på i sitt arbete. Men han har en förklaring om varför den kan uppstå.

–  Att ställa kvalitetskrav är inte lätt. Ett sätt att göra det är att kräva just utbildad personal. Att formulera funktionskrav är inte svårt – men det är svårt att göra dem uppföljningsbara och mätbara.

Vad är ”välstädat” till exempel? Så länge uppdragsgivaren och företaget som utför tjänsten är överens och det fungerar bra är det inga problem. Men om det kommer till en tvist och bevisfrågor – då blir det svårt att följa upp, förklarar Greger Bengtsson. Därför dröjer många uppdragsgivare kvar vid krav som är enklare att följa upp än så kallade funktionskrav eller resultatkrav. Något som troligen kommer ändras med tiden, tror Greger Bengtsson.

–  Riktningen är klockren. Både vi, kommuner och regioner vill ha fler upphandlingar riktade mot resultatkrav. Det är en strävan som vi delar med Upphandlingsmyndigheten.

Hur ska ni då göra för att fler ska gå i den riktningen?

–  Vi behöver stötta kommunerna, fånga upp och sprida goda exempel. Vi håller i ett flertal nätverk för det, om strategisk upphandling, socialt företagande och en expertgrupp för cirkulär upphandling.

Enligt Greger Bengtsson behövs det ett medvetet strategiskt arbete om upphandling ska bli ett starkt verktyg för att jobba för till exempel inkludering. Han vill även lyfta fram möjligheten att ställa sociala krav i en upphandling som en väg fram.

–  Man behöver sätta ett mål för vilken verksamhet man vill bedriva. Finns det möjlighet att ställa sociala villkor, göra mervärde av att man ska bidra till att minska arbetslösheten till exempel.

Text: Enikö Arnell-Szurkos