Förr såg vi militärkupper, nu urholkas demokratin inifrån

När ett land blir mindre demokratiskt, brukar det ske genom att man identifierar en grupp i samhället som orsak till samhällsproblem. Det ser vi även här i Sverige nu.” Samhällsvetarpodden pratar med John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders, som jobbar med demokrati- och MR-frågor i 50 länder, men nu tvingas rikta sitt sökarljus alltmer mot Sverige. Missa inte heller hans tre goda råd till justitieminister Gunnar Strömmer.

Varför fokuserar ni så mycket på Sverige nu?

- Som svensk organisation som jobbar internationellt måste vi också ha koll på vår egen bakgård, dvs på Sverige. Dessutom måsta man säkerställa respekten för demokratin och för mänskliga rättigheter hela tiden, även i stabila demokratier, inleder John Stauffer.

- Men vad vi har sett de senaste åren är att mänskliga rättigheter inte är högt upp på den politiska agendan i jämförelse med att bekämpa brottslighet, minska invandringen eller prioritera säkerhet. När man försöker komma till rätta med de samhällsproblemen ser vi att man inte respekterar mänskliga rättigheter fullt ut. Därför måste vi stärka vår Sverigeverksamhet, fortsätter John Stauffer.

Allt fler länder i världen autokratiseras. Ser ni ett mönster i hur det går till?

- När ett land blir mindre demokratiskt, brukar det ske genom att man identifierar en grupp i samhället som orsak till samhällsproblem, dvs demoniserar den. Sedan motarbetar man dem som kämpar emot detta narrativ, som journalister och civilsamhället.

Ser ni tecken på det även här i Sverige?

- Vi ser att grupper pekas ut i det svenska samhället som ansvariga för allvarliga samhällsproblem. Vi ser också en sammankoppling mellan migrations- och kriminalpolitik där man tydligt pekar ut flyktingar som orsak till kriminaliteten, förklarar John Stauffer.

- Kopplat till det blir olika organisationer som kritiserar den här beskrivningen hotade, anklagade och motarbetade. När vi på Civil Rights Defenders gjorde vår granskning av Tidöavtalet riktades det kritik mot oss och krav på att vår finansiering skulle dras undan. Man försöker aktivt försvaga andra röster som kritiserar den förda politiken. Mönstret är tydligt, även här.

- Förr autokratiserades länder ofta genom militärkupper, men nu ser vi mer och mer att det i stället sker genom att man blir vald till makten, men sedan inifrån, urholkar man demokratin. Det är mer och mer det gängse mönstret runt om i världen.

Ni har gjort en undersökning av svenska folkets syn på demokratin. Vad visar den?

- Vi har gjort den undersökningen i flera år. 65% tycker att demokratiska grundprinciper hotas och det har ökat på ett år från 44%. Det är en väldigt stor ökning. Det finns en stor oro bland människor, men samtidigt visar vår undersökning att det finns ett väldigt starkt stöd för demokratin. 96% vill leva i ett demokratiskt land.

Ser du tecken på att politiker vill stärka demokratin?

- Jag ser en del förslag som tex att politiker vill stärka domstolarnas oberoende och att de vill försvåra förändringar av grundlagen, men i andra änden har vi en politik som utvecklas väldigt snabbt med stora och väldigt grundläggande förändringar av straffrätten och migrationspolitiken och de här förslagen respekterar inte mänskliga rättigheter. Det är viktigt att här förstå att demokrati är respekt för mänskliga rättigheter. Man kan inte skilja på de två, förklarar John Stauffer.

Ni har ju bland annat granskat Tidöavtalet, där förslaget om en angiverilag finns med. Vad är er huvudsakliga kritik mot en sådan?

- Kärnan i vår kritik är att en angiverilag kommer att påverka människors möjligheter att få tillgång till delar av sina mänskliga rättigheter, och då bör man veta att ekonomiska och sociala rättigheter tillkommer alla som lever i ett land, oavsett vilken status man har, tex uppehållstillstånd eller inte. Man har ändå rätt till vissa grundläggande rättigheter.

- Ett sådant här förslag att ange papperslösa kommer att göra så att människor kommer att dra sig för att söka vård eller sätta sina barn i skolan. Det gör att, i praktiken, kommer man inte att få tillgång till de här rättigheterna. Det är i detta vi ser rättighetskränkningen.

Vi tycker att hela angiverilagen är dålig och borde stoppas, men andra driver på för undantag. Vad tänker ni?

- Det är positivt att höra att ni driver att hela lagen är problematisk. Det tycker vi också. Vi ser att om en sådan lag finns, med eller utan undantag, kommer den att leda till att folk drar sig för att kontakta myndigheter. Vi ser redan nu tecken på att människor är rädda för att vända sig till svenska myndigheter för då riskerar man att bli angiven. Så är det redan nu, innan det ens finns en lag, avrundar John Stauffer.

Det och massor om preventiva tvångsmedel, inre gränskontroller, vräka barnfamiljer, fängsla barn och att definieras som att ha bristande vandel även när man inte ens begår ett brott diskuteras. Sist men inte minst ger Civil Rights Defenders, tre goda råd till justitieminister Gunnar Strömmer, om han ändå väljer att gå vidare med delar av de här förslagen. Missa inte dem. I veckan Samhällsvetarpodden där Ursula Berge ställer frågorna för Akademikerförbundet SSR.