Hjälper hårdare straff? Vad säger forskningen?

”Hårda tag gör sig bäst i den politiska debatten när de ska framstå som handlingskraftiga. På verkstadsgolvet där poliser och socialarbetare jobbar är det mer kunskapsbaserat.” Så säger professorn i kriminologi, Felipe Estrada. Lyssna på det och mycket mer i veckans Samhällsvetarpodden.

Bli medlem i facket

Hur utvecklas egentligen kriminaliteten i Sverige?

- Det är en komplicerad fråga. Den tidigare så omfattande stöldbrottslighet har minskat de senaste 30 åren. Men något som har ökat är narkotikabrotten. När vi tittar på våldsbrotten så ser det också lite olika ut. Misshandelsbrotten har minskat, inte minst bland unga män. Men, skjutvapenvåldet har ökat väldigt kraftigt de senaste sju till tio åren. Totalt sett har dock inte det dödliga våldet ökat. Det är snarare lägre om man tex jämför med början av 90-talet.

Vad syftar de på som talar om att vi har ett laglöst land?

- Sverige är inget laglöst land. Vi har tydliga lagar och tydlig koncensus. Sedan har vi vissa brott med stora mörkertal som mäns våld mot kvinnor och sexualbrott, vilket är allvarligt, men, som samhällsvetare kan man inte säga att vi har ett laglöst land.

Vem vinner på mediadebatten att kriminaliteten bara blir värre och värre?

- Det är en bra fråga. Det är inte helt nytt att vi har den här uppskruvade debatten. Vid olika tidpunkter har media uppmärksammat det. Vad som också har hänt är att politiken har fokuserat på det och då blir det en förstärkningseffekt.

Varför fokuseras det i debatten så hårt på det dödliga våldet inom gängen?

- Det är inte konstigt att vi har stort fokus på det eftersom det är så allvarligt. Vi har också haft en dålig utveckling de senaste åren. Det är unga män som dödar andra unga män. Vi har runt 40, nästan 50, sådana fall per år. Det har skett en ökning och nu har vi landat på en hög platå där det tyvärr inte minskar.

Är det för att det är så grovt eller för att det är en ny brottstyp som vi är ovana vid?

- Ja, men det skrämmer oss också mer eftersom det nu har flyttat ut från de privata miljöerna. Idag sker de här brotten i det offentliga. Det är fortfarande väldigt ovanligt att tredje man drabbas. Samtidigt blir det skrämmande för de som bor i de drabbade områden. Det spär på en situation där man har många andra välfärdsproblem.

Vad vet forskningen om vad som kan förebygga att unga kommer in i kriminalitet?

- Vi har en förskola som är bred och generell. I många andra länder, som inte har det, brukar de lyfta fram att det skulle vara en bra preventiv åtgärd. Kort sagt ger oss den generella välfärden en bra bas för att arbeta emot att unga blir kriminella. Men det går inte att överskatta skolans centrala roll. Alla barn har inte en bra skolgång. Ojämlikheten i skolresultat är ett problem.

Har vi en forskningsstödd kriminalpolitik idag?

- Det korta svaret är nej, i alla fall inte i tillräcklig omfattning. Samtidigt är mycket av det som görs, och som inte är på löpsedlar och i den politiska hetluften, baserat på god kunskap. Vi har program som tex ”Sluta skjut” i Malmö som bygger på amerikansk forskning som visar lovande resultat. Polisen vet att den måste jobba tillitsbaserat och inte repressivt om de ska nå framgång i de utsatta områdena.

Det och mycket om kriminalitetens orsaker och hur man både kan förebygga och rehabilitera kan du höra om i veckans #Samhällsvetarpodden. Ursula Berge, ställer frågorna.