Vem är skolkuratorn?

Våren är på väg, terminen närmar sig sitt slut och det är bråda dagar för alla som arbetar inom skolan. Legitimerade lärare undervisar, sätter betyg och omdömen. Legitimerade fritidspedagoger bedriver covidsäkrat fritids och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom elevhälsan läsårets hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men för en av elevhälsans professioner saknas utbildningskrav trots att de tyngsta elevärendena ofta hanteras av just denna yrkesgrupp – skolkuratorn.

Motioner ställer krav

Den här veckan hålls Akademikerförbundet SSR:s kongress. Antalet motioner har slagit alla tidigare rekord – 131 stycken! 16 av dem handlar om förbättrade förutsättningar för landets skolkuratorer att utföra sitt arbete. Många av dem lyfter behovet av det riktmärke på 300 elever per skolkurator som förbundet drivit under de senaste två kongressperioderna. Men många lyfter också behovet av en reglering av vem som kan kalla sig skolkurator eftersom landets skolor egentligen kan anställa vem som helst för den titeln.

Utbildningskrav saknas

Enligt skollagen ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I Vägledning för elevhälsan konstaterar Skolverket och Socialstyrelsen att det inte finns något absolut kompetenskrav för skolkuratorerna. För de legitimerade yrkesgrupperna krävs den grundutbildning som ger legitimation men ofta kräver arbetsgivarna dessutom att skolsköterskan gått en specialistutbildning till barnsjuksköterska eller distriktssköterska. De psykologer som anställs får gärna ha gått Psykologförbundets egen specialisering i pedagogisk psykologi. Men för den som anställs som skolkurator saknas krav på högskoleutbildning även om de allra flesta arbetsgivarna söker personer som har socionomexamen eller annan beteendevetenskaplig examen på minst 180 högskolepoäng. Om man som skolkurator vill fördjupa sig inom sitt yrkesområde på avancerad nivå så är det som finns enstaka kurser i elevsocialt eller skolsocialt arbete på ett par lärosäten.

Kongressen beslutade för tre år sedan att vi skulle verka för fler kurser i skolsocialt arbete på avancerad nivå.

När förbundets företrädare tog kontakt med Föreningen för Sveriges socionomutbildningar delade de inte vår bild av behovet. Det är upp till årets kongress att ta ställning till om vi ska arbeta vidare med den frågan. Personligen tänker jag att det senaste årets omställning till digital undervisning borde kunna öka möjligheten till att utforma kurspaket på avancerad nivå med olika inriktningar inom socialt arbete. Olika lärosäten skulle också kunna bidra med olika kurser.

Att förbundets skolkuratorer varit på hugget med motionsskrivandet visar att de ser ett behov av mer reglering. Det ska inte gå att en rektor avsätter en dag i veckan till att vara kurator eller att någon kan anställas som skolkurator efter en folkhögskoleutbildning. Vilken utbildning som ska krävas är motionärerna inte ense om. Det blir upp till årets kongress att besluta om.

Läs senaste Novusundersökning om skolkuratorer här.

Se seminarium med Sveriges Skolkurators Förening på Youtube här.