Den här inflationen är riktigt svår

Vad beror den här höga inflationen på?

- Inflation beror väldigt ofta på kriser och krig. Så även denna gång. Först hade vi en pandemi, där vi tappade i produktion, det var kaos i den internationella logistiken och vi kunde inte köpa tjänster längre. Nu fasar vi också ut fossila bränslen och kärnkraft och det är svårt. På de kriserna kom kriget i Ukraina.

Ja, hur ska man förstå kriget i Ukraina kopplat till inflationen?

Ukraina är ett stort land. Skjuter man sönder en stor stålfabrik i Ukraina så påverkar det stålpriserna och kan inte en så stor jordbruksnation som Ukraina så och skörda sitt vete så påverkar det vetepriserna. Detta leder till effekter i den reala ekonomin i form av prisökningar. Det här kriget har gjort att vi alla i hela världen har blivit fattigare.

- Den här ekonomiska krisen som beror på kriget i Ukraina är på riktigt och sprider sig till andra länder. Samtidigt har vi i Sverige inte påverkats av krigets direkta effekter, men av dess indirekta i form av bland annat snabbt ökande inflation, förklarar Irene.

Hur länge håller den här inflationen i sig?

- Det är såklart jättesvårt att säga. Skälen till den här inflationen är mycket energipriserna. Men för att det verkligen ska bli inflation måste lönerna också stiga. Det sker i USA nu. Ökar inte produktiviteten i samma takt blir det en stigande löne- och prisspiral. I Europa går det mycket långsammare. Europa har en mer reglerad arbetsmarknad. Lönen sätts inte varje dag. Här har vi avtal som löper och som vi följer.

Hur har detta påverkat våra löner här i Sverige?

- Den här choken har lett till sänkta reallöner, men lönerna har inte stigit så den så farliga löne- och prisspiral har inte dragits i gång här. Detta är just nu en väldigt stor fördel för Sverige.

Hur har höginflationsperioder slutat historiskt?

- Historien avskräcker ofta, men det behöver inte göras så plågsamt. På 70-talet var det oljekris och inflationen var hög. I Tyskland höjdes räntan som gav hög arbetslöshet. I Storbritannien och USA körde man en fackfientlig politik som gav ökade klyftor och social oro. Danmark hade en kartoffel-kur som var jobbig och som gav hög arbetslöshet. Sverige sköt i stället problemet framför sig ända in i 90-talskrisen.

- Det här är riktigt svårt. Men det är inte alltid så att hög inflation leder till väldigt plågsamma åtgärder. Men det krävs en annan och smartare ekonomisk politik, och långsiktigt tänkande från parternas sida.

Vem vill du ge ett bra råd inför den här avtalsrörelsen?

- Jag väljer att inte ge råd till parterna för de har tagit ett väldigt stort ansvar hittills även om det är mycket kvar. Men jag ger gärna rådet till politikerna att ha respekt för att den här processen är riktigt svår och att den är extra svår för de fackliga. Men just nu har vi ett mycket stort samförstånd på svensk arbetsmarknad som det är viktigt att man bygger vidare på.

Det och mycket mer kan du höra i veckans Samhällsvetarpoden. Förbundets samhällspolitiska chef Ursula Berge ställer frågorna.