Hög tid för utvecklingstid

Utvecklingstid handlar om hur staten ska kunna främja en bättre kompetensutveckling mitt i arbetslivet. Det finns med som ett förslag i Januariavtalet (p. 14) och i Bugetpropositionen för 2020 anslås cirka 200 miljoner kronor för 2020 för att stiga till närmare en miljard under 2022.

Akademikerförbundet SSR har ställt sig positivt till reformen i alla dess led och menar, trots att förslagen har sina brister, att det är ett bra sätt att börja ett reformarbete för bättre omställning i arbetslivet. Här nedan ser ni en genomgång av historiken runt förslaget i form av Friår, Alterneringsår, Utvecklingsledighet och nu Utvecklingstid. 2013 föreslog förbundet ett Valideringsår som har likhet med det nuvarande förslaget Utvecklingstid.

Utvecklingstid är en punkt i Januariavtalet (p. 14) där det står att "Utvecklingstid i upp till ett år införs (från BP20) för att "möjliggöra kompetensutveckling hos den enskilde". Enligt DN 190821 kommer det att kosta två miljarder 2020 och fyra miljarder 2021. Det motsvarar medelscenariot i den statliga utredningens (SOU 2018:24) beräkningar och skulle då motsvara 10 000 deltagare 2020 och 20 000 deltagare 2021 (Tabell 13.4 och 13.5).

Förslaget kommer från den utredning "Tid för utveckling SOU 2018:24" som presenterade ett förslag om Utvecklingsledighet. I kommittédirektivet Dir 2017:56 kallades förslaget Alterneringsår och skulle då innebära en möjlighet att  "utbilda sig, starta eget företag, vara ledig eller pröva ett annat arbete". Förslaget presenterades av av Ylva Johansson och Isabella Lövin på DN Debatt 23/5 2017. Förbundet kommenterade förslaget i Fackets Bild dagen efter.

Utredningen beskrev syftet med utvecklingsledighet som "att bidra till sysselsattas behov av att uppdatera sin kompetens eller att utveckla ny kompetens för att ställa om i tid." Utredningen valde då även att att byta namn på förslaget från Alterneringsår till Utvecklingsledighet och begränsa vad den kunde användas till: "utbildning, validering, arbetspraktik, prova annat arbete eller uppdrag eller åt att starta näringsverksamhet."

Notera att möjligheten att vara ledig är borttagen! Detta och annat gör att förslaget är substantiellt annorlunda än friåret som fanns 2005-2006. Förbundet svarade positivt på förslaget i sitt remissvar 2018. 42 remissvar inkom varav Akademikerförbundet SSR var det enda fackförbundet. De tre fackliga centralorganisationerna svarade också.

Förbundet ställde sig positivt till utredningens förslag när det kom och kommenterade det i ett pressmeddelande 27/3 2018. Förbundet poddade 12/4 i Samhällsvetarpodden med särskilda utredaren Anders Wallner.

Förbundet föreslog 2013 reformen Valideringsår som hade en liknande konstruktion, men som syftade till felmatchades möjlighet att bli rätt matchade på svensk arbetsmarknad, inte minst utlandsutbildade.

Med anledning av förslaget om Utvecklingstid har regeringen begärt in synpunkter från parterna. OFR (Offentliganställdas Förhandlingsråd) samt Saco är några av de som lämnat in synpunkter i juni 2019.

12 september skrev OFRs ordförande Lars Fresker en debattartikeln i SvD på temat under rubriken "Se upp för krångliga krav för utvecklingstid" som är det sista inlägget i en rad inlägg på SvD Debatt om utvecklingstid från bland annat miljöpartiet och moderaterna. Utvecklingstid presenterades i en mängd medier 16/9 och 17/9 av miljöpartiets språkrör. Förbundet skrev på DN Debatt 190917 tillsammans med Läkarförbundet och Lärarnas Riksförbund om hur utvecklingstid skulle kunna bli ett sätt att fylla på i välfärdens bristyrken om förslaget bara vässades. Miljöpartiets språkrör och vice statsminister Isabella Lövin svarade på den debattartikeln på DN Debatt 190919. De tre förbunden fick in en slutreplik på DN Debatt 190923. 4 oktober interpellerade riksdagsledamot Mats Green(m) arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i frågan. Interpellationsdebatten kan du se här.

9 januari 2020 skrev förbundet remissvar om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen vid införande av utvecklingstid.

Våra huvudsakliga förbättringsförslag är:

  • Utvecklingstiden bör användas för att åtgärda rekryteringsbehoven inom bristyrken. 

  • Personer som riskerar arbetslöshet på grund av (nya) behörighetskrav eller motsvarande, bör ha förtur till utvecklingstid. 

  • Rätt till utvecklingstid bör avgöras efter arbetstagarens ansökan till myndighet, inte efter överenskommelse med arbetsgivaren, annars kommer personer i bristyrken aldrig att få chansen, (jämför studieledighetslagen). 

  • Ersättningen bör ha ett högre tak än arbetslöshetsförsäkringen för att fler grupper, inte minst i personer i bristyrken, ska kunna få 80 procent av sin lön under utvecklingstiden. Förslagsvis till föräldraförsäkringens nivå. 

  • Utvecklingstid bör kunna nyttjas både på deltid och heltid och tas ut parallellt med yrkesarbete om det sker på deltid. 

  • Ersättning för utvecklingstid ska också kunna ges för utbildningsanställningar, tex ST-utbildningar för läkare. I sådana fall ska ersättningen kunna ges som kompensation för den lägre lön som utbildningstjänsten innebär, och omfattningen behöver då kunna vara längre. 

  • Kvalifikationskravet på att ha arbetat minst tio år bör inkludera arbete utfört i annat land, så att våra utlandsutbildade kan komma i de jobb de är utbildade för – ofta akademikerbristyrken –innan deras utbildningar blir inaktuella. 

  • Utvecklingstiden bör inte villkoras med krav på vikarie. Bara så kan även bristyrken få bättre matchning. 

  • Samma trygghet behövs för en person i utvecklingstid som för en arbetstagare i fråga om tex SGI-skyddad inkomst och motsvarande överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.