Black Lives Matter

Akademikerbloggen

Den strukturella diskrimineringen är ett stort problem sedan länge. Personer med svart hudfärg är en grupp som är särskilt utsatt både i arbetslivet och i det övriga samhällslivet. För att vi ska kunna komma till rätta med detta allvarliga problem krävs att vi vågar syna vårt samhälle.

Arbetslivet i Sverige är starkt segregerat. Segregationen återfinns såväl mellan könen som mellan majoritetssvenskar och svenskar med annan etnisk bakgrund. Dessa strukturer i arbetslivet har blivit extra tydliga under våren med Covid-19. Alla som kan, rekommenderas arbeta hemifrån för att skydda sig och för att hjälpa till med att inte sprida smittan.

Bland de första som avled i Covid-19 i Sverige fanns en stor överrepresentation av svensksomalier från Järvaområdet i Stockholm. De blev beskyllda för att det var deras levnadssätt och brist på utbildning som lett till att de blev sjuka i större omfattning. I hela västvärlden har ett mönster återkommit där svarta personer drabbas hårdare och oftare av Covid-19. I USA har till exempel afroamerikaner drabbats värre av pandemin än andra amerikaner.

Stor segregation på arbets- och bostadsmarknaden

Den segregerade arbetsmarknaden, där svarta personer har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och i högre grad återfinns i serviceyrken samt ofta är låginkomsttagare, är en av förklaringarna. Som anställd inom hemtjänsten, som sjukvårdspersonal, som lokalvårdare, som taxichaufför så går det inte att skydda sig från smittan genom hemarbete. Dessa personer är betydligt mer utsatta i sitt dagliga arbete och har därför även drabbats hårdare.

Förutom den segregerade arbetsmarknaden är även bostadsmarknaden segregerad i stor omfattning. Afrosvenskar bor i högre grad trångbott än den vita majoritetsbefolkningen. Det finns även en diskussion om att nyanlända flyttar till samma bostadsområde som sina tidigare landsmän, släktingar och vänner. Så som samhället ser ut kan vi dock konstatera att både låginkomst- och höginkomsttagare ofta flyttar till bostadsområden med likasinnade. Bostadssituationen för afrosvenskar har dock bidragit till att smittan snabbare har förts vidare till anhöriga och vänner.

Black Lives Matter-rörelsen

Black Lives Matter-rörelsen startade 2013 i USA efter att Treyvon Martin dödats och gärningsmannen blev friad. Rörelsen har återaktualiserats flera gånger i samband med att svarta personer i USA blivit dödade och fokuserar såväl på det våld som svarta blir utsatta för av polis som den rasprofilering som sker där människor systematiskt blir särbehandlade utifrån ras eller hudfärg. Efter det uppmärksammade mordet på George Floyd i maj i år har Black Lives Matter återigen höjt sina röster med krav på att inte bli diskriminerad och utsatt för våld på grund av sin hudfärg.

Black Lives Matter har blivit internationellt uppmärksammat då svarta över stora delar av världen känner igen sig i bilden av att bli sämre behandlade och vara mer utsatta för våld och diskriminering än den övriga befolkningen i de länder de lever. Även i Sverige har situationen för svarta personer lyfts, bland annat utifrån ett flertal våldsamma ingripanden av väktare mot afrosvenskar.

Afrosvenskar stängs ute

Vi har tidigare konstaterat att löneskillnaden mellan afrosvenskar och den övriga befolkningen är stor oavsett utbildningsnivå, anställningssektor och ålder. Det vanliga är att utbildning lönar sig men så är dessvärre inte fallet bland afrosvenskar. Många afrosvenskar vittnar om att deras utbildning, erfarenhet och kompetens ifrågasätts generellt och att de behandlas på ett nedlåtande sätt. Detta är något vi måste komma till rätta med. Länsstyrelsen arbetar nu med en rapport om ett jämlikt arbetsliv utifrån hudfärg och Akademikerförbundet SSR ingår i referensgruppen.

Akademikerförbundet SSR ser att en arbetsmarknad som till stora delar stänger ute afrosvenskar från akademiska yrken bidrar till segregationen i samhället. Det är självklart att människor ska ha samma möjligheter i arbetslivet och bedömas utifrån deras kunskap, erfarenheter och prestationer  inte utifrån hudfärg. Vi ser att samhället bemöter människor olika utifrån hudfärg, och vi behöver alla arbeta aktivt för att få en jämlik arbetsmarknad och ett jämlikt samhälle. Akademikerförbundet SSR ställer sig bakom Black Lives Matters krav på rättvisa, jämlikhet och solidaritet.

/Maja Rajs och Malin Fröjmark, ombudsmän på Akademikerförbundet SSR