Arbetsgemenskap blir vägen in

(Denna artikel är en del av det populärvetenskapliga material som projektet Lärandeforum Universell Utformning av Arbetsplatser (UUA) producerar. Läs den gärna tillsammans med Forskning: Så kan din arbetsplats inkludera fler om social innovation.)

Nio långtidsarbetslösa utrikesfödda kvinnor började praktisera och studera på Sunderby folkhögskola i september 2019, som deltagare i projektet Sarah. (som Europeiska socialfonden, Arbetsförmedlingen och Luleå kommun står bakom.)

- De hade genomgått flera insatser hos Arbetsförmedlingen för att komma närmare arbetsmarknaden, som inte riktigt har lyckats. Nu skulle vi försöka prova något nytt, berättar Catharina Ljungcrantz, projektledare för Sarah-projektet på Sunderby folkhögskola.

Tanken var att kvinnorna både skulle genomföra praktik och studier under handledning. Svenskastudier skulle ges utifrån kvinnornas olika förutsättningar och nivåer, men samtidigt skulle de också vara en del av Sundby folkhögskola som arbetsplats. Arbetet skulle främst ske på folkhögskolas konferensanläggning, inom restaurangverksamhet och städning.

- Till skillnad från övriga elever skulle de dela våra personalrum och vara en del av vår personalgrupp.

Den första gruppen med nio kvinnor blev färdiga med programmet i mars, strax innan corona förändrade förutsättningarna för alla utbildningsanordnare. Ytterligare fyra grupper står på tur för att få delta i samma program, med förhoppning om start i höst.

När Catharina Ljungcrantz summerar resultat och erfarenheter efter första omgången är hon nöjd på det hela taget. Även om enbart en av nio kvinnor gick vidare direkt till arbete, är det en stor vinst att ha haft dem i verksamheten, tycker hon. Flera har kvinnorna har nämligen tagit andra steg, till exempel till arbetsförmågeutredning eller till arbetspsykolog.

- Vi har sett lite mer av de flesta kvinnornas arbetsförmåga och fått dem i bättre åtgärder.

Catharina Ljungcrantz ser också några delar av projektet som behöver justeras. En handledare och lots, som kvinnorna i projektet hade med sig som stöd, kom delvis i vägen för deras interaktion med resten av personalen.

- Vi ska se till att den personen ”jobbar bort sig själv” tidigare, så att kvinnorna blir lämnade mer ensamma med ordinarie personal och lär känna dem tidigare.

Utöver det kommer även projektledningen vara med mer aktivt i personalrummet och initiera fler samtal i början mellan personalgrupperna.

- Det är en stor omställning för ordinarie personal också att det kommer nio nya personer som ska värma sina lunchlådor och dela personalrummet. Det är nog viktigt att vara med mer i början, tills alla känner sig bekväma med varandra, förklarar Catharina Ljungcrantz.

Folkhögskolan är en organisation som är van att möta studenter med olika behov, förklarar Catharina Ljungcrantz.

- Vi har jobbat mycket med målgrupper som står långt från arbetsmarknaden. Men då är det inom våra utbildningar. Nu har vi också erfarenheter av hur det är att anpassa oss i arbetssituationer i personalgruppen.

Utmaningen är att projekt Sarahs deltagare hamnar någonstans mittemellan att vara studenter och personal.

- Vi behöver dra in dem mer i vår arbetsgemenskap.

De deltagande kvinnorna har haft olika bakgrunder och varit i Sverige olika länge – de flesta runt fem år men någon också så länge som 20 år. Den gemensamma faktorn var att de hade låg utbildningsbakgrund och har uttryckt vilja att arbeta, istället för att studera vidare. Kvinnorna som deltog i första omgången av projekt Sarahs program har alla varit positiva till ”arbetsplatsen” de fått, vilket har märkts på den höga närvaron inte minst, berättar Catharina Ljungcrantz.

- Jag är positivt överraskad, eftersom vi räknade med en tioprocentigt bortfall redan från projektstart. Men de var hade en väldigt hög närvaro allihop, även om det för flera av dem var en lång restid hit. De tyckte att personalen här var trevliga och att de fick en chans att öva det svenska språket.

Ett verktyg som har varit både uppskattat och fungerande väl för att förbättra kvinnornas språkkompetens var dramapedagogik, berättar Catharina Ljungcrantz.

- De började använda språket mer och blev modigare efter träffarna med dramapedagogen.

Catharina Ljungcrantz förhoppning med projektet är att hitta metoder för integration som fungerar på längre sikt. Det vore roligt att få kontakt med fler projekt med liknande ambitioner och med samma målgrupp, tycker hon.

- Det är värdefullt att utbyta erfarenheter och sprida kunskap vidare. Det finns ju så mycket man lär sig på vägen – bra om inte alla behöver göra samma tabbar.

Tips från Sarah – det här har fungerat för vårt projekt

• Använd lite okonventionella metoder som till exempel dramapedagogik.
• Ha en liten grupp så att det går att lära känna alla deltagare väl.
• Individanpassa och möt deltagarna där de är!

Text: Enikö Arnell-Szurkos
Foto: Anders Alm