Ideologistyrd ansvarslöshet

Vi har en arbetslöshet som kommer att stiga till, i värsta fall 13,5 procent och minst en tiodubbling av varslen. Samtidigt har Arbetsförmedlingen blivit av med en tredjedel av sin personal och budget. Det går inte ihop.
 
Den ledande arbetsmarknadsforskaren Anders Forslund, som är biträdande chef på IFAU, säger i SvD att ”vi befinner oss i den sämsta av världar. Vi har inte den gamla Arbetsförmedlingen eller den tänkta nya”. I det läget går Timbro ut i en debattartikel 11 maj  i Dagens Samhälle och säger att reformen måste rulla vidare.
 
Vi har sagt många gånger att Arbetsförmedlingen måste reformeras, men att göra det helt utan kunskap om hur en resultatbaserad LOV-lösning ska kunna fungera, och samtidigt ge Arbetsförmedlingen en anorektisk budget är huvudlöst i dessa kristider.
 
Vad som behövs är istället resurser som gör att Arbetsförmedlingen kan skala upp befintliga och välfungerande åtgärder och se till att det finns arbetsförmedlare som kan anvisa alla nya arbetssökande till de arbetsmarknadsutbildningar och arbetsmarknadsåtgärder de så väl behöver.
 
Vad som behövs är inte en experimentverkstad i form av pilotprojekt vi inte vet effekterna av och där erfarenheterna som kan dras mitt i en brinnande arbetsmarknadskris är tveksamma, om inte obefintliga, att använda i ett senare skede.
 
Just nu behöver Arbetsförmedlingen ges maximala förutsättningar att göra sitt jobb. Sedan ska myndigheten reformeras, baserad på kunskap och beforskad empiri i samverkan med andra. 
 
Att reformera vidare under nuvarande omständigheter, som Timbro vill, helt utan kunskapsunderlag, är att säga att man sätter sin ideologi framför landets 71 000 nyvarslade och 427 000 arbetslösa - en grupp som kan vara 800 000 vid årets slut. Det är inte bara verklighetsfrånvänt, utan direkt ansvarslöst.