Inkludering på Sveriges lärosäten

Student

Hur arbetar landets högskolor och universitet för att vara inkluderande? Den frågan ställde Akademikerförbundet SSR:s studentråd i en undersökning under våren. I en sammanställning presenterar vi nu svaren. 

Hur arbetar ni för att vara ett inkluderande universitet? 

Handelshögskolan i Stockholm: 

– Sedan hösten 2015 har Handelshögskolan i Stockholm en heltidsanställd jämlikhets- och mångfaldsansvarig, Equality and Diversity Manager, som jobbar gentemot både anställda och studenter på skolan vilket har varit avgörande för att få driv i frågorna. Vi har flera olika initiativ för att bredda rekryteringen av studenter med särskild fokus på kvinnor och så kallade ”första generations studenter”, det vill säga studenter som kommer från en etnisk bakgrund som är underrepresenterade på skolan, från icke-akademiska familjer eller som inte kommer från Stockholm. Sedan finns ett tätt samarbete mellan skolan och studentkåren med inkludering som gemensamt mål, berättar Karol Vieker, Equality and Diversity Manager på Handelshögskolan i Stockholm. Ett stort jämställdhets- och mångfaldsfokus finns även i rekrytering av anställda.

– Vi har även intensifierat vårt arbete vad gäller diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling, vilket har lett till ökad rapportering och utredning med kännbara konsekvenser som följd, säger Karol.

Luleå Tekniska Universitet: 

– En av universitetets huvudstrategier i vision 2030 är välkomnande kultur. Vi satsar på jämställdhetsutbildningar, mottagandefunktion för nyanställda från andra länder, att vara ett elitidrottsvänligt universitet, ledarskaps- och chefsutbildning samt fokus på studentkårernas inkluderande arbete med välkomstperiod får de nya studenterna, berättar Mia Oldenburg, chef över verksamhetsområde Student.

Uppsala universitet: 

– Vi har ett av landet bredaste utbildningsutbud som öppnar för många grupper genom den stora variationen av program, kurser, distans- och campuskurser. Vi lägger också stor vikt vid mottagandet av våra studenter.  Alla ska känna sig välkomna, och få flera olika typer av stöd under utbildningen. En viktig del i vårt arbete med att utveckla vår verksamhet och skapa en inkluderande studiemiljö, är studentinflytandet som vi värderar högt, berättar Anneli Waara, presschef/rektorskommunikatör. 

Mittuniversitet:

– Gällande inkluderingsfrågor samverkar vi med andra aktörer som till exempel Folkuniversitetet och Arbetsförmedlingen, vilket är viktig för att nå olika målgrupper. Samtalet om inkludering är konstant – detta gjorde vi efter den stora flyktingkrisen hösten 2015 då vi också arrangerade workshop i både Östersund och Sundsvall för att sprida den kunskap vi har om inkluderingsfrågor. Från 20162018 genomfördes mentorprogram, handledarutbildning och flera aktiviteter på campus med målgruppen nyanlända. Från 2019 och framåt är projektet inriktat på att öka chanserna till inkludering och etablering i det svenska samhället genom att erbjuda stöd i att nå en gymnasieexamen, berättar Anders Fällström, rektor/Vice Chancellor. 

– Vi jobbar också en hel del med internationalisering och inkludering med hjälp av våra utländska studenter (och medarbetare). "Korta vägen" får väl också anses vara ett inkluderingsprojekt (Arbetsförmedlingens projekt), fortsätter Anders. 

Kungliga musikhögskolan i Stockholm:

– Genom vårt systematiska arbetsmiljöarbete och systematiska jämlikhetsarbete som bedrivs i tät dialog med studentkåren. Vi bedriver även ett omfattande värdegrundsarbete som drevs av KMH:s förra rektor – också det i dialog med studentkåren – och hålls levande i våra mål- och styrdokument, säger Helena Wessman, rektor. 

– Vi har ganska nyligen inrättat funktionen studievägledare för oberoende rådgivning till våra studenter – en frizon och någon som kan föra studenternas talan vid eventuella misshälligheter. Vi har inrättat utbildnings- och forskningsområdet Musik och hälsa och har där en professor som bland annat driver frågor om jämlikhet och inkludering.

Vidare har högskolan en studiehandläggare vars särskilda ansvar är att ge stöd till studenter med särskilda behov, samt goda rutiner för att hantera diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier mot och mellan studenter. Kungliga musikhögskolan driver även egna projekt i grundskolan som på sikt ska gynna breddad rekrytering.

– Vi ser just nu över hur vi i samarbete med fortutbildningar kan bredda rekryteringsbasen för studier vid KMH (det krävs minst tio års förberedelser på instrumentet innan man är kvalificerad för antagning). Vi följer även regelbundet upp och ser över vårt utbildningsutbud i förhållande till breddad rekrytering, bland annat hur vi strategiskt kan använda fristående kurser för att nå nya grupper.

– Vi har bra former för att ta emot personer med särskilda behov som praktikanter inom verksamheten, framförallt i högskolebiblioteket, säger Helena. 

Södertörns högskola:

– Södertörns högskola bidrar till att motverka snedrekrytering till högre utbildning genom aktivt arbete för breddad rekrytering och breddat deltagande. Insatserna för breddad rekrytering görs bland annat i form av sommarhögskola för grundskoleelever, studentambassadörs­besök i skolor, studiebesök på högskolan för grupper och enskilda samt utbild­nings­­samverkan med valda gymnasieskolor. Under våren 2019 återinförde högskolan även öppet hus och senare under året inleddes samarbete med de andra lärosätena i Flemingsberg för att 2020 genom­föra ett campusgemensamt öppet hus-arrangemang. Att erbjuda många möjligheter till möten och samtal med nuvarande studenter från olika bakgrund och med olika erfarenheter ser vi som viktiga delar i att sänka tröskeln för presumtiva studenter, berättar Gustav Amberg, rektor på Södertörns högskola. 

– Under 2019 lanserade högskolan även sin nya webb­plats där sättet att presentera utbildningar har genomgått omfattande omarbetningar med presumtiva studenters behov i fokus. Under arbetet genomfördes användartester bland annat med en grupp gymnasieelever där deras tolkning av vanliga begrepp inom högre utbildning undersöktes. Utifrån svaren togs en kort film samt en utbildningsguide i text fram. Vid tillfällen då en utbildning har svårt att nå och attrahera en viss grupp av studenter försöker vi i den mån det är möjligt intervjua, fotografera eller på annat sätt representera den underrepresenterade gruppen i kommunikationen och marknadsföringen av utbildningen. Vi har som mål att vid bildsättning på sh.se och i andra digitala kanaler sträva efter att spegla studentpopulationen på Södertörns högskola vad gäller kön, ålder, etnicitet, funktionsvariationer etc. Både den tidigare och den nya webbplatsen har i fokusgrupper som genomförts med olika intressenter ansetts spegla mångfald, fortsätter Gustav. 

– Vid studiestarten erbjuds alla studenter föreläsningar och seminarier i studieteknik, och Studieverkstan vid högskolan tillhanda­håller löpande stöd för akademiskt skrivande och talande i syfte att öka stud­ent­ernas förmåga att fullfölja studierna. För att underlätta studenternas övergång till arbetslivet och ge dem möjlighet att utveckla nätverk på arbetsmarknaden innehåller många av högskolans kandidat­program och program på avancerad nivå möjligheter till praktik. Ett tillgängligt och inkluderande högskole­­bibliotek utgör ytterligare led i arbetet, liksom integrerad studie- och karriärvägledning för studenterna, säger Gustav.

Högskolan Dalarna:

– Vi är just nu inne i en process för framtagande av hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna. Hållbarhetsmålen ska omfatta alla de områden där hållbarhetsrådet verkar, inklusive miljö och klimat, internationalisering och mångfald. Vi ska aktivt arbeta för inkludering, utifrån alla människors lika värde och lika rättigheter, och motverka alla former av diskriminering. Ett konkret exempel på åtgärder är vår satsning på breddat deltagande, där vi startat studieverkstäder på båda campus och online. Vi genomför medarbetarenkäter och studentenkäter där frågor om diskriminering med mera ingår. Vi lämnar statistik till Nyckeltalsinstitutet JÄMIX för att få en bild av hur vårt lärosäte ligger till avseende jämställdhetsaspekter, och deltar i samverkansprogrammet mot sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin. Vi är medlemmar i Include, nätverket för breddad rekrytering och breddat deltagande, och ingår också i Diskrimineringsombudsmannens nätverk för lika villkor samt i JIHU Mitt, säger Jörgen Elbe, Prorektor på Högskolan Dalarna. 

Karolinska Institutet: 

– Grunden för vårt inkluderande arbete är de relevanta regler och lagar som finns, den statliga värdegrunden samt den värdegrund som europeiska universitet ställt sig bakom: Magna Charta Universitatum. I vår nyligen beslutade Strategi 2030 redovisar vi KI:s prioriteringar och vägval tio år framåt och här finns ett inkluderande perspektiv med som en centralpunkt. I universitets övergripande vision slår vi fast vikten om ett inkluderande perspektiv: ”Vi driver utvecklingen av kunskap om livet och verkar för en bättre hälsa för alla”. I KI:s egen värdegrund tar vi bland annat upp vikten av att ”utveckla och premiera ledar- och medarbetarskap som främjar kreativitet, mångfald, lika villkor, delaktighet och tillit samt en hållbar vardag”, berättar Peter Andréasson, presschef på Karolinska Institutet. 

Av KI:s årsredovisning för 2019 framgår följande: 

KI har under året fortsatt att arbeta vidare enligt regeringens särskilda uppdrag och den fastlagda planen för jämställdhetsintegrering för 2017–2019 och för att möta diskrimineringslagens krav på förebyggande arbete vad avser utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Moment om genus och jämställdhet, lika villkor, diskriminering och trakasserier ingår i flera utbildningsprogram och i pedagogiska kurser för lärare och kliniska handledare. Insatserna syftar till att skapa en god och inkluderande studiemiljö samt att de studenter som lämnar universitetet ska ha kunskaper om jämlikt bemötande så att de kan verka för en jämlik vård och jämställd hälsa. Som ett led i detta arbete utsågs år 2017 läkarutbildningen till pilotprogram för att utarbeta arbetsmetoder som sedan kan implementeras i andra utbildningsprogram. Under 2019 har arbetet fortsatt, med bland annat en lärardag då temaansvariga och kursansvariga diskuterade sina examinationsuppgifter och fallbeskrivningar för att dessa ska åskådliggöra lika villkor och global hälsa där så är relevant.

KI har en webbaserad utbildning om diskriminering och trakasserier på svenska och engelska som är öppen för samtliga studenter, doktorander och anställda. Flera insatser har genomförts under 2019 för att beakta jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel och utveckla KI:s rekryterings- och bedömningsprocesser ur ett jämställdhetsperspektiv. Under året har även en webbutbildning om partiskhet (bias) i bedömning tagits fram på uppdrag av KI:s verksamhetskommittéer. Kursen är en del i KI:s systematiska kvalitetsarbete för att undvika partiskhet i våra bedömningsprocesser och att beakta jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel.

Återkommande utbildningsinsatser inom jämställdhet och lika villkor har under 2019 genomförts för olika målgrupper vid lärosätet, exempelvis finns dessa moment med i introduktionen för nyanställda vid universitetsförvaltningen. I februari anordnades en öppen föreläsning under rubriken ”Equality Diversity and Inclusion: How can we challenge racism, sexism and white privilege in the academy?” som lockade både anställda och studenter. I maj uppmärksammade KI den internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi (IDAHOT) med ett publikt seminarium om hbtqia+ och hälsa. I augusti anordnades en öppen föreläsning om ”Transgender, in life and in research” som fokuserade på forskning om transpersoners hälsosituation.

Under året har KI fortsatt det långsiktiga arbetet med att stärka ledarskapet och öka kunskapen om lika villkor, genus och sexuella trakasserier både bland nya och erfarna chefer. Stödet till prefekterna i lika villkorsfrågor har förstärkts och utbildningsprogrammet för nya chefer har utvecklats med ett nytt avsnitt om diskriminering, trakasserier, kränkande särbehandling och jämställdhet.

Som ett led i arbetet med lika villkor och som en direkt konsekvens av #metoo-uppropen har KI initierat ett forsknings- och samverkansprogram tillsammans med KTH, Göteborgs univeristet och Malmö universitet. Målet med programmet är att etablera forskningsbaserad kunskap om inkluderande arbets- och studiemiljöer och en hållbar organisering för att förebygga sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin. Programmet ska i förlängningen bidra till att förstärka och intensifiera arbetet med högskolans kultur, med fokus på kvalitet, hållbar utveckling, arbetsmiljö, ledarskap, jämställdhet och lika villkor. En första aktivitet i programmet är en sektorsövergripande, nationell undersökning av orsaker, förekomst och konsekvenser av genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier med ambitionen att omfatta alla landets anställda, doktorander och studenter. Programmet ska utgöra en plattform för forsknings- och utvecklingsprojekt samt möjliggöra samverkan i det förebyggande arbetet med lika villkor.

Örebro universitet:

– Örebro universitet arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för att alla människor ska kunna verka hos oss på lika villkor och för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är en viktig del i vårt arbete med hållbar utveckling och för att vi ska nå visionen om ett framstående universitet för en kunskapsbaserad samhällsutveckling. Mer detaljerat innebär vårt arbete med lika villkor och jämställdhet arbete med jämställdhet och kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Ingen individ eller grupp ska exkluderas och det råder nolltolerans mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier. Lika villkor och jämställdhet omfattar studenter, anställda, samarbetspartners och besökare, berättar Johan Schnürer, professor och rektor på Örebro universitet. 

Inom det arbete som bedrivs för att uppnå lika villkor har fokus under det senaste året varit att öka kompetensen och aktivera organisationen kring det ansvar som Örebro universitet har som utbildningsanordnare och arbetsgivare att förebygga och hantera diskriminering och trakasserier enligt diskrimineringslagen. Ett annat exempel är arbetet med tillgänglighet. Under våren 2019 gjordes en nulägesanalys av tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning avseende lokaler och utrustning, kommunikation och information samt verksamhet. Utifrån nulägesanalysen har sedan en policy och handlingsplan för tillgänglighetsarbetet tagits fram. Detta dokument kommer att vara vägledande för arbetet med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning under åren 2020–2022.

Universitetet arbetar även aktivt med att jämställdhetsintegrera verksamheten vid universitetet inom områdena:

  •    Utbildningens innehåll och genomförande
  •    Forskningens villkor och karriärvägar
  •    Lednings- och stödprocesser

Örebro universitets utbildningsutbud kännetecknas av professionsinriktade utbildningar, som visat sig attraktiva för studenterna. Att fokusera på campusutbildning, framför nätbaserad utbildning, har varit en medveten strategi för universitetet, bland annat för att genomströmningen på de utbildningar som bedrivs på campus är högre. Det måste dock sägas att samtliga utbildningar bedriver ett aktivt digitaliseringsarbete, där allt mer material tillhandahålls via webbtjänster eller -sidor, och en särskild satsning på stöd för digital utveckling görs också vid universitetets enhet för stöd till institutionernas högskolepedagogiska utveckling – Högskolepedagogiskt centrum.

En diskussion om framtida prioriteringar kommer att äga rum den 26 mars som grund för en strategi för universitetets utbildningsutbud.

Inom ramen för breddad rekrytering arbetar Örebro universitet med aktiviteter mot yngre målgrupper, främst högstadieelever, för att motivera och inspirera till högre studier. Under året har drygt 540 aktiviteter genomförts och ungefär 4 000 grundskoleelever har deltagit. Dessutom har cirka 100 studenter varit engagerade som studentambassadörer. Arbetet sker genom flera olika verksamheter och projekt, där kärnan är de möten som skapas mellan studenter från universitetet och elever från grund- och gymnasieskolor. Mötena skapas i form av olika studiemotiverande aktiviteter, som exempelvis studiehjälp, workshops och studiebesök på campus. Samarbetet med Örebro kommun, som går under namnet Linje 14, har pågått sedan 2003 och omfattar för närvarande sex av kommunens högstadieskolor och en fritidsgård. Ett samarbete med ungdomsarenan Tegelbruket startades hösten 2015 och pågår fortfarande. Förra året inleddes ett samverkansprojekt med Karlskoga kommun utifrån Linje 14-modellen, vilket har fortsatt under 2019. Våren 2019 initierades ett pilotprojekt för åk 4-6, som genomfördes tillsammans med Vivallaskolan i Örebro och samtliga mellanstadieskolor i Askersunds kommun. Under året har den sedan tidigare initierade forskningsstudien kring Linje 14-modellen fortlöpt och förväntas vara klar sommaren 2020.

Göteborgs universitet:

Göteborgs universitet anser att arbetet med ett inkluderande universitet är en komplex och omfattande fråga som är ett prioriterat område och som genomsyrar verksamheten som helhet. Utgångspunkten för Göteborgs universitetsarbete på universitetsövergripande nivå om att vara ett inkluderande universitet återfinns i Vision 2020. Universitetets värdegrund, beskriven inom Vision 2020, stipulerar att Göteborgs universitet arbetar efter målet om att det alltid ska vara det du gör, och inte vem du är, som räknas. Detta innebär att universitetet strävar efter lika villkor i alla delar av organisation en samt bedriver ett aktivt arbete med mångfalds-, jämställdhets- och likabehandlingsfrågor på alla nivåer. Läs mer om universitetets vision här.

Huvudparten av detta arbete beskrivs inom universitetets prioriterade mål om breddad rekrytering och breddat deltagande, vilket är det begrepp som Göteborgs universitet använder i arbetet med att vara ett inkluderande lärosäte. Alla fakulteter inom Göteborgs universitet arbetar med aspekter om breddad rekrytering och deltagande inom sitt utbildningsutbud, då givet på olika sätt. Viktiga universitetsgemensamma delar av detta arbete är att motverka ojämnlika villkor och strukturer, studentvårdande arbete och främja normer som leder till att medarbetare och studenter behandlar varandra med respekt samt ett arbete som förebygger diskriminering. 

Enligt policyn för breddad rekrytering och breddat deltagande ska också universitetet vara inkluderande, öppet och tillgängligt. Detta innebär i klarspråk att universitetet ska vara tillgängligt för alla oavsett bakgrund, kön, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionsnedsättning och så vidare. I universitetets handlingsplan för breddad rekrytering och breddat deltagande framhålls och tydliggörs dessa aspekter i tre delprocesser; rekrytering, antagning och inkluderande studier. Detta arbete innebär bland annat ett uppsökande arbete av underrepresenterade grupper på universitetet (män, studenter från studieovana hem, studenter med utländsk bakgrund samt studenter från områden utanför storstäderna). Andra aspekter av breddad rekrytering och breddat deltagande är: 

  • Samverka med grund- och gymnasieskolor.
  • Utvecklad mentorsverksamhet för att möta studenter med behov.
  • Universitetets antagningsprocesser ska främja antagning av underrepresenterade grupper.

I handlingsplanen framkommer också att Göteborgs universitet ska erbjuda en god och inkluderande studiemiljö som ger alla studenter likvärdiga förutsättningar att klara sina studier. Detta innebär en rad olika insatser och aktiviteter som ska främja studenters miljö och studier, som exempelvis mentorsverksamhet där student-möter-student, tillgång till studievägledare, språkhandledning och insatser kopplat till studenter med funktionsnedsättning. Läs mer om universitetets arbete om breddade rekrytering och breddat deltagande här:

Policy för breddad rekrytering och breddat deltagande

Handlingsplan för breddad rekrytering och breddat deltagande

En viktig del av breddad rekrytering och breddat deltagande är också att tillgänglighetsanpassa universitetsmiljön. Utifrån policyn för bedriver Göteborgs universitet på övergripande universitetsgemensam nivå ett proaktivt och kvalitetssäkrat arbete, vilket innebär att studenter och anställda ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett eventuell funktionsnedsättning. I handlingsplanen för tillgänglighet aktualiseras frågan om tillgänglighet för alla genom de fyra fokusområdena normer och värderingar, verksamhet, fysisk tillgänglighet och lokaler, samt information och kommunikation. Läs vidare om tillgänglighetsarbetet på Göteborgs universitet här

Arbetet med att öka breddat deltagande och rekrytering på universitetet sker således både på universitetsövergripande nivå, fakultetsnivå och institutionsnivå. Exempel på aktiviteter inom fakultet, institution och övergripande universitetsnivå som ska bidra till ökad inkludering är många och omfattande. Nedan följer en lista på olika aktiviteter hämtade från Göteborgs universitetsarbete, vilka alla syftar till att skapa en inkluderande studiemiljö:

  • Introduktionsdagar eller veckor av olika slag i syfte att inkludera och välkomna nya studenter. Innehållet varierar från fakultet och institution men behandlar främst studieteknik, ämnesintroduktioner, hur akademiska studier går till samt sociala aktiviteter för att skapa samhörighet och inkludering. Även alumner förekommer på introduktionsprogrammen. 
  • Samarbete med nätverket Include som arbetar med att göra högre utbildning tillgänglig för fler.   
  • Lärarna fortbildas i att möta ”nya” studentgrupper och anpassa undervisning och examination samt få nya verktyg för att utveckla den inkluderande studiemiljön.
  • Andra pedagogiska aspekter så som mixade grupper, samverkansinlärning, nya examinationsformer, skriv och lästräning, ”läxhjälp”, reflekterande gruppsamtal, basgrupper och språkhandledning används.
  • Tentamenssalar utformas för att vara tillgängliga för så många som möjligt, oavsett funktionsnedsättning. 
  • Samarbete och samverkan med gymnasieskolor som exempelvis Svartedalsskolan i Biskopsgården, Angeredsgymnasiet, Partille kulturskola och Schillerska gymnasiet. Exempel på innehåll varierar mellan fakultet och institution men det kan handla om workshoppar om hur det är att studera på högskolan eller studiebesök. Dessa leds ofta av studentambassadörer.
  • Ökad internationalisering med studenter från hela världen, vilket bidrar till mångfald och ökar behovet av inkludering.
  • Insatser för att jämna ut könsfördelning inom program och kurser.
  • Studievägledarnas arbete för ökad inkluderande studiemiljö, som sker exempelvis via utvecklingssamtal på vissa institutioner.
  • Öka antagning från underrepresenterade grupper.
  • Mitt livs val – ett mentorsprogram där befintliga studenter hjälper nyanlända och ensam kommande till fortsatta studier efter gymnasiet.
  • Welcome Service som erbjuder stöd och bostäder till internationella studenter, genom ett välkomstprogram som består av aktiviteter som welcome day, welcome fair, welcome reception, föreläsningar och sociala aktiviteter (läs mer om dessa aktiviteter: Welcome service).  
  • Universitetets universitetsgemensamma arbete om funktionsnedsättning och särskilt stöd, som utformas individuellt tillsammans med en samordnare från universitetet i samverkan med lärare från utbildningen. Olika exempel på stöd för studenter är anpassade examinationer och programvaror som diktering och anteckningsstöd. (Läs vidare om studenter med behov av särskilt stöd: Studera med funktionsnedsättning)
  • Universitetets övergripande arbete med att tillgänglighetsanpassning av lokalerna utvecklas och förbättras i samråd med fastighet- och serviceenheten på ett långsiktigt plan.
  • Tillgänglighetsanpassning av universitetets egna webbsidor, där syftet är att de ska vara enkla, tydliga, ha en sökfunktion och vara lätt att ta till sig. Webbredaktörer utbildas särskilt inom tillgänglighetsfrågor.

Försvarshögskolan:

– Försvarshögskolan arbetar för att sökande och studenter oavsett bakgrund ska intressera sig för studier inom försvar- och säkerhetsområdet samt känna sig välkomna och inkluderade när de kommit till oss. Detta gör vi bland annat genom att använda en bred ansats i vårt rekryteringsarbete via olika kanaler och på vår hemsida där en mångfald av studenter och ämnen porträtteras, berättar Carin Jutterström, kvalificerad handläggare på Försvarshögskolan. 

Försvarshögskolan har ett nyinrättat samarbete med studie- och språkverkstan vid Stockholms universitet där studenterna kan få stöd i olika faser under sina högskolestudier, bland annat med tanke på det akademiska skrivandet. Försvarshögskolan har även studievägledare samt en samordnare för studenter med funktionsnedsättning samt en lika villkorssamordnare dit studenter kan vända sig vid behov. Högskolan anordnar lika villkorsdagar, föreläsningar på teman som rör inkludering och lika villkor samt följer diskrimineringslagens bestämmelser om ett aktivt arbete mot diskriminering i nära samarbete med studentkåren.

En omfattande studiesocial enkät skickas till samtliga studenter vid högskolan för att undersöka risker för diskriminering och utgör en utgångspunkt vid diskussioner och förebyggande arbete vad gäller likabehandlingsfrågor och tanken är att den ska skickas ut vartannat år framöver. Försvarshögskolan arbetar även för att integrera frågor om likabehandling och jämställhet inom de ämnen som finns vid högskolan.

– Under våren har vi tagit fram en utbildning för medlemmar av högskolans ämnesråd för att säkerställa att de har förutsättningar för att jämställdhetsintegrera de ämnen som finns på högskolan. Försvarshögskolan har också ett råd för jämställdhet och likabehandling där frågor om inkludering och likabehandling vid högskolan behandlas. Goda exempel och utmaningar inom området tas upp och diskuteras för att finna förbättringsåtgärder och samverkansmöjligheter såväl internt som externt. Försvarshögskolan deltar även i ett samverkansråd där flera försvarsnära myndigheter samarbetar kring frågor som rör lika villkor och inkludering. Tillsammans med dessa myndigheter deltar Försvarshögskolan årligen i Stockholm Pride, berättar Carin. 

Hur tycker ni att detta arbete går? 

Handelshögskolan i Stockholm: 

– Som alltid med denna typ av arbete är det två steg framåt, ett steg bakåt. Det har hänt mycket de senaste åren och frågorna är väletablerade i skolans arbete, men vi har mycket kvar att göra, säger Karol Vieker. 

Luleå Tekniska Universitet: 

– Universitetet håller på att ta fram en "Code of Conduct" för att tydliggöra ställningstagandet i dessa frågor i syfte att skydda mänskliga rättigheter, främja rättvisa och höga etiska standarder. Uppförandekoden tillämpas i alla sammanhang inom hela verksamheten. I samarbete med RFSL utbildar och certifierar vi personalen inom HBTQ frågor. Vi jobbar med studentkårerna och utbildar dem i normkritiskt förhållningssätt och bra bemötande av HBTQ-personer, säger Mia Oldenburg. 

Uppsala universitet:

– Det är en del av vårt löpande och högt prioriterade kvalitetsarbete, det blir man aldrig klar med. Men det finns ett engagemang på alla nivåer och det är bra, säger Anneli Waara. 

Mittuniversitet:

– Det finns ett stort engagemang för frågan både bland studenter och medarbetare, vilket möjliggör att det genomförs aktiviteter och att det tas många initiativ. Vi tycker nog att det går riktig bra, men är såklart väl medvetna om att det alltid kan göras ännu bättre, säger Anders Fällström. 

Kungliga musikhögskolan i Stockholm:

– Jag har varit rektor i nio månader och tycker mig se att det mesta av ovanstående fungerar mycket bra. Likväl finns behov av fortsatta diskussioner kring värdegrund, maktstrukturer, kvalitetsbedömningar etc., säger Helena Wessman. 

Högskolan Dalarna:

– Arbetet med hållbarhetsmålen känns väl strukturerat och kommer med all säkerhet att bli en framgång. Däremot har studieverkstäderna inte varit så välbesökta som vi hoppats, berättar Jörgen.

Karolinska Institutet: 

– Ser vi tillbaka nu så kan vi konstatera att det hänt väldigt mycket  men att det naturligtvis fortfarande finns saker kvar att utveckla. Men sammantaget tycker vi att det här arbete går framåt, säger Peter. 

Örebro universitet:

– Att arbeta med inkludering är ett fortlöpande arbete som ständigt följs upp, utvärderas och utvecklas. Utifrån detta bedömer universitetet att arbetet med flera av dessa verksamheter löper på bra, medan andra behöver utvecklas ytterligare, säger Johan. 

Göteborgs universitet:

– Göteborgs universitet anser att frågan om att arbeta inkluderande är ett prioriterat område som ska genomsyra universitetets olika nivåer, men att det på samma gång är svårt och komplext att bedriva detsamma. I samråd med fakulteterna och institutionerna som främst arbetar med dessa frågor gör den korta svarstiden att det inte är möjligt att bedöma eller besvara frågan om arbetets status i någon större utsträckning, skriver Harry Harrysson, utredare vid Göteborgs universitet. 

Försvarshögskolan:

– Arbetet med inkludering går bra men kan självklart förbättras. Nyligen har Försvarshögskolan fastställt en vision för 2020-2030 där det tydligt uttalas att Försvarshögskolan ska vara en öppen och inkluderande arbetsplats och högskola som arbetar för mångfald och jämställdhet och präglas av ett utvecklande ledarskap, nyfikenhet, tillit, trygghet och ömsesidig respekt. Det har med andra ord tydliggjorts att dessa är relevanta nyckelvärden som hela högskolan ska sträva efter och arbeta för, inte minst därför att de ingår som en del i att säkerställa hög kvalitet i högskolans verksamhet, berättar Carin. 

Vad behöver ni utveckla i ert arbete?

Handelshögskolan i Stockholm:

– Vår största utmaning är att åstadkomma breddad rekrytering, ett arbete där vi är beroende av att hela utbildningskedjan engagerar sig i frågan. Vi planerar för att i större omfattning ta ett övergripande ansvar för att samla musikutbildarna för gemensamma åtgärder. Vi behöver också ta jämlikhetsarbetet ett steg längre genom att belysa maktstrukturer och kvalitetsbedömningar, avslutar Karol Vieker. 

Luleå Tekniska Universitet:

– Vi behöver jobba vidare med Code of conduct och HBTQ frågor. En kontinuitet behöver utvecklas, avslutar Mia Oldenburg. 

Uppsala Universitet:

– Vi talar ofta om det viktiga studentinflytandet och att det behövs fler som vill engagera sig. Det är en fråga vi inte råder över själva, representanter ska utses av studenterna själva, men vi samarbetar gärna för att hitta vägar att stimulera intresset, avslutar Anneli Waara. 

Mittuniversitetet:

– Systematik och uthållighet så att vi inte bara gör saker i projekt utan i den ordinarie verksamheten, och utveckla vårt internationaliseringsarbete samt vårt utbud på engelska, avslutar Anders Fällström. 

Kungliga musikhögskolan i Stockholm:

– Vår största utmaning är att åstadkomma breddad rekrytering, ett arbete där vi är beroende av att hela utbildningskedjan engagerar sig i frågan. Vi planerar för att i större omfattning ta ett övergripande ansvar för att samla musikutbildarna för gemensamma åtgärder. Vi behöver också ta jämlikhetsarbetet ett steg längre genom att belysa maktstrukturer och kvalitetsbedömningar, avslutar Helena Wessman. 

Högskolan Dalarna:

– Att nå ut med information och att förankra brukar vara en utmaning, där behöver vi utveckla vårt arbete, avslutar Jörgen. 

Karolinska Institutet: 

– Arbetet med inkludering och mot diskriminering är ett viktigt och ständigt pågående arbete. Integrering av ett genus- och likavillkorsperspektiv i KI:s olika utbildningsprogram är ett långsiktigt arbete. Det finns fortfarande förbättringspotential vad gäller utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Många bra insatser görs och arbetet har intensifierats och fått större spridning under de senaste åren även om mycket arbete återstår för att dessa perspektiv ska genomsyra samtliga utbildningar och på alla nivåer, berättar Peter.  

Ett utvecklingsområde utöver en mer sammanhållen uppföljningsprocess är att stärka arbetet med könsmedveten pedagogik, bland annat genom att integrera genus- och likavillkorsperspektiv i den nya pedagogiska enheten, UoL. På så sätt rustas KI:s lärare med kompetens och resurser både för att säkerställa inkluderande lärandemiljöer och att studenterna utexamineras med rätt kunskaper för att möta samhällets utmaningar vad gäller ojämställdhet. 

– I strategi 2030 tar vi bland annat upp att vi behöver förstärka ”vi-känslan” och det finns signaler, bland annat via medarbetarundersökningar, på en svag gemensam intern kultur. Vi arbetar på olika sätt för att skapa ”ett universitet” – det handlar till exempel om att vi förändrat och förstärkt den interna kommunikationen, att universitetsledningen är mer synlig ute i verksamheten. Exempelvis undervisar vår rektor regelbundet på olika program och så vidare. Det här behöver vi fortsätta arbeta med. Vi behöver också arbeta mer över våra institutionsgränser. Ett annat område som vi ständigt behöver utveckla är förståelsen för och medvetenheten om olika perspektiv, traditioner och kulturer. Det handlar om allt från att ta upp detta i samband med introduktioner till att universitetsledning, lärare, chefer och så vidare verkligen lever efter de principer om mångfald och perspektivrikedom som vi poängterar i Strategi 2030, vår vision och vår värdegrund, avslutar Peter. 

Örebro universitet:

– Ett område universitetet behöver utveckla ytterligare är arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen. Den strategidag om utbildningsutbudet som hålls i slutet av mars får visa om behov finns att ytterligare utveckla, till exempel de nätbaserade utbildningarna, avslutar Johan. 

Göteborgs universitet:

– Olika insatser och idéer prövas och utvärderas för olika målgrupper. Det är universitetets uppfattning att det är svårt att förutsäga effekten av dessa olika insatser. Universitetet anser dock att fortsatt fokus på befintliga strukturer inklusive kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar i olika former, lägger grunden till ett kvalitativt arbete inom frågor om breddat deltagande och rekrytering. Universitetet är övertygad om att arbetet med att vara inkluderande, öppet och tillgängligt ger goda effekter, avslutar Harry.

Försvarshögskolan:

– Försvarshögskolan behöver förstärka det systematiska arbetet i frågan, inte minst i frågan om breddad rekrytering och breddat deltagande. Som ett litet och profilerat lärosäte är det många som inte känner till Försvarshögskolan och att högskolan till exempel även bedriver civil utbildning. Därför är risken att endast ett begränsat urval av studenter söker sig till oss. För rekrytering till officersprogrammet krävs ett samarbete med Försvarsmakten och där har vi en gemensam utmaning att nå till bredare grupper som vill fortsätta efter genomförd värnplikt. Plattformar för samarbeten mellan olika nyckelaktörer i frågan kan förstärkas och förtydligas, något som håller på att utarbetas för närvarande. Högskolan förstärker personalstyrkan vad gäller samordning av lika villkorsarbetet inom kort, vilket kommer att förbättra synligheten och systematiken i frågan, avslutar Carin.