Varningslampa tänds i skyddsombudsenkät

Under delar av april och maj hade förbundet en enkät ute bland skyddsombuden. Med en svarsfrekvens på 54 procent och ett stort antal frisvar finns mycket att läsa.

Svaren och behoven varierar, vilket också bekräftas av frågorna i Rådgivningen dit förtroendevalda och medlemmar vänder sig för stöd.

Svaren varierar minst sagt. Nöjd med att kunna jobba mer hemifrån. Rädd för att bli smittad på jobbet. Stora mängder VAB. Blandade kunskaper om riskbedömningar ute i verksamheterna. 

37 procent missnöjda

Skyddsombuden i kommunal sektor, främst socialtjänst, har varit mest flitiga att svara på enkäten. En sektion av frågorna rör skyddsutrustning, vilket har varit – och fortfarande är – en het fråga i debatten, i domstolar och inte minst i verksamheterna. Alltför många (37 procent) är missnöjda och menar att kommunerna inte gjort tillräckligt i den delen. Den höga siffran skapar oro och manar till eftertanke. Av svaren att döma verkar det ändå som att det fungerar någorlunda bra när socialtjänsten hanterar personer med en bekräftad coronasmitta. Desto större oro när smittoläget är okänt och skyddsutrustningen inte finns till hands. Tidningen Du & jobbet har gjort en kortis på enkäten – med fokus på socialtjänsten, där närmare 400 av våra respondenter arbetar. 

Arbetsmiljö lönar sig i längden 

Samma tidning skrev också för om den stora tillströmningen av antalet skyddsombud i Akademikerförbundet SSR under de senaste åren. Det gör mig alldeles varm om hjärtat. Våra förtroendevalda är grunden i det arbetsplatsnära stödet till medlemmarna. Skyddsombud och fackligt förtroendevalda är våra ögon, öron, näsor och känselspröt ute i verksamheterna. De är lika mycket blåslampa och kravställare mot sina arbetsgivare. Utan fungerande samverkan mellan arbetsgivare och fack, utan ett systematiskt arbetsmiljöarbete som bas rasar korthuset. Förtroende är A och O, inte minst i kristider. Våra förtroendevalda blir garanten för att den svenska modellen fungerar också i praktiken. Arbetsmiljö är inte en checklista att bocka av. God arbetsmiljö är idogt arbete och det lönar sig i längden, men det kommer inte gratis.

Många problem fanns redan innan pandemin

Bland skyddsombuden vars skyddsområden är kontorsmiljöer kretsar svaren kring distansarbete, ergonomi, oro för smitta, hög arbetsbelastning på grund av ökad ärendemängd, sjuka kollegor, VAB eller att personalbristen var ett problem redan innan pandemin slog till. Rädslan för att bli smittad på jobbet finns i alla läger, men så klart ser det konkreta hotet olika ut.

Cheferna bär ett stort ansvar

När skyddsombuden vittnar om oro och osäkerhet kring rutiner, personlig skyddsutrustning – inte minst kunskaper om hur utrustningen ska användas – och när bristerna i riskbedömningarna blottas, så borde röda varningslampor lysa även hos arbetsgivaren. Otillräcklig information, otillräcklig kunskap om smitta och om utrustning handlar i den här pandemin om skillnaden mellan liv och död. Det egna ansvaret kommer vi aldrig ifrån, men det vilar ändå ett stort ansvar på cheferna. En bra chef, riskbedömningar, säkrade rutiner, tillgång till utrustning och kunskap skapar rådrum och trygghet.

Vilka lärdomar ger det här oss?

Enkätens sista fråga ”Vilka positiva lärdomar i arbetslivet tror du att Covid-19 kan komma att medföra i framtiden?” gav oss hundratals svar. En uppsjö av svaren handlar om framtidens bemanningstäthet, sjuknärvaro på jobbet, digitalisering, mötesformer, distansarbete, krismedvetenhet, basal handhygien, lagerhållning av utrustning, vikten av kommunikation – och sist men inte minst en större uppskattning av personal i vården. 

Det är en lågoddsare att påstå att de personalkategorierna är de stora vinnarna i höstens avtalsrörelse. Räcker det med hög lön? Sannolikt inte. En god arbetsmiljö med många och kunniga kollegor omkring sig kommer att nog att rankas lika högt. Det löser inget märke.