Forskning: Så kan din arbetsplats inkludera fler

(Denna artikel är en del av det populärvetenskapliga material som projektet Lärandeforum Universell Utformning av Arbetsplatser (UUA) producerar).

Forskning har identifierat vissa framgångsfaktorer för att nya initiativ, så kallade sociala innovationer, ska bli hållbara och gynna både människor och organisationer på sikt. Det handlar exempelvis om att identifiera och analysera aktuella samhällsutmaningar ur flera perspektiv, att samverka på nytänkande sätt med olika aktörer, och att utforma och sprida lösningen på ett sätt som är anpassat till det aktuella sammanhanget.

- Framgångsrika innovativa initiativ drivs ofta av en förändringslogik – man famlar inte i mörkret. Har man koll på tidigare framgångsfaktorer finns det större chans att skapa långsiktig inkludering.

Men innan vi diskuterar framgångsfaktorer – vad är egentligen en ”social innovation”?

- Det är ett användbart begrepp för att få syn på och tillvarata erfarenheter från nya initiativ inom arbetsliv, utbildning, hälsa och andra välfärdsområden. Begreppet gör det lättare att dra lärdomar om både framgångsfaktorer och fallgropar, förklarar Malin Lindberg.

Med sociala innovationer menas alltså nytänkande metoder, verksamheter och tjänster som eftersträvar ökad inkludering av grupper som är missgynnade i organisationer och samhälle. I sin forskning följer Malin Lindberg och hennes forskagrupp flera insatser, både projekt och andra verksamheter inom olika organisationer, runt om i landet. De analyserar hur dessa är innovativa och ställer följande centrala frågor:  Vad är det som utvecklas? Hur utvecklas det och av vem? Och varför utvecklas det?

Två exempel på sociala innovationer som studeras av forskarteamet är UUA och SARAH (se separat artikel).

Med UUA menas Universell Utformning av Arbetsplatser, som drivs i samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och andra intressenter. UUA har flera komponenter som gör det till ett intressant exempel på social innovation, enligt Malin Lindberg.

- UUA handlar om en nytänkande synvända – att inte utforma speciallösningar för missgynnade grupper när en arbetsplats redan är färdigformad, utan utforma den på ett sätt som fungerar för alla redan från start. Därför är det en social innovation på ett övergripande plan.

UUA är också innovativt genom att det kopplar ihop olika aktörer i en gemensam utvecklingsprocess, förklarar Malin Lindberg. I UUA medverkar både privata företag, arbetsgivarorganisationer, fackförbund och andra intresseorganisationer. Innovativt är också de ”utvecklingslabbar” som genomförs i UUA, där aktörerna tillsammans identifierar och analyserar samhällsutmaningar för att sedan utforma gemensamma lösningar på dessa.

- Att stuprören kopplas ihop är en innovativ ingrediens i UUA. Utvecklingen av den fysiska arbetsmiljön kopplas ihop med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel.

Vad ser du som UUA-projektets utmaning?

- Att skapa mervärde för organisationer och samhälle på längre sikt. Social förnyelse tar tid att åstadkomma, och UUA bedrivs ju i tidsbegränsad projektform. Utmaningen blir att få till en delaktighet och samverkan mellan aktörerna som består efter projektens slut.

Vad gäller exemplet SARAH (se separat artikel), som handlar om att inkludera utrikesfödda långtidsarbetslösa kvinnor i arbetslivet, finns flera innovativa komponenter, enligt Malin Lindberg.

- Dels samarbetar Arbetsförmedlingen och Folkhögskolan på ett nytänkande sätt för bättre inkludering denna missgynnade grupp. Dessutom analyseras samhällsutmaningen på ett nytänkande sätt: Är det verkligen brister hos gruppen som gör att de inte kommer närmare arbetsmarknaden, eller behöver organisationer och samhälle göra vissa förändringar för att de ska kunna inkluderas?

En annan innovativ komponent i SARAH är att folkhögskolan som driver projektet har en lång tradition av inkluderande pedagogik och verksamhet. Det möjliggör för individer kan vara delaktiga i verksamheten utifrån sina individuella förutsättningar. Samtidigt är det en utmaning för folkhögskolan att vara en inkluderande miljö, förklarar Malin Lindberg.

- Frågan är hur projektet kan bidra till att förändra folkhögskolans organisation och verksamhet? I vilken utsträckning är folkhögskolans personal beredda att förändra sig själva? För att sociala innovationer ska kunna bidra till långsiktig förnyelse behöver förändring ske på flera nivåer: hos individer, organisationer och samhälle.

Hur påverkas de studerade sociala innovationerna av corona-pandemin?

- Corona-pandemin tvingar dem att tänka ännu mer nytt. Fysiska verksamheter behöver till exempel omvandlas till digitala, vilket i sin tur kräver nya sätt att använda tekniken så att den blir inkluderande istället för exkluderande.

Corona-pandemin har gjort situationen både lättare och svårare för missgynnade grupper, enligt Malin Lindberg.

- Den digitala omställningen innebär att fler jobbar hemifrån, vilket å ena sidan skapar större flexibilitet att anpassa arbetet till de egna förutsättningarna och livsvillkoren. Å andra sidan har inte alla samma tillgång till bra uppkoppling eller samma vana av digitala kanaler.

De organisationer som redan arbetar med sociala innovationer kan ha ett visst försprång när det kommer till hanteringen av coronapandemin.

- Det kan finnas ett visst försprång hos de organisationer som redan har en vana av att lyssna in olika behov, involvera olika grupper och utforma och implementera behovsanpassade lösningar i sina sammanhang.
 

Läs mer: Mer info om forskningsprojektet finns på Luleå tekniska universitets webbplats

Text: Enikö Arnell-Szurkos
Foto: Tomas Bergman