Stoppa angiverilagen!

Ja, förslaget är att det ska införas en anmälningsplikt och regeringen har sagt att den följer utredningens förslag. I första hand kommer den att gälla för sex myndigheter. Därmed är lagen på plats och rutiner kommer att utvecklas för hur information rörande papperslösa lätt ska kunna lämnas över till Polisen, Migrationsverket och Säkerhetspolisen. 

Som lagförslaget är formulerat nu ingår anställda på Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Pensionsmyndigheten. Utredaren har valt de här myndigheterna för att hon menar att de har tillgång till relevanta uppgifter som de också kan identifiera.

När lagen, instruktioner och rutiner är på plats går det lätt att utöka listan. Det är bara att ändra i utlänningslagen 17 kap 4 §.

Inte direkt, men de kommer att påverkas indirekt. Så när utredaren säger att vård, skola, socialtjänst och även bibliotek inte ska ingå, så är det bara exempel på verksamheter inom kommuner och regioner som inte ingår. Ingen verksamhet i kommuner och regioner är nämnd i lagförslaget.

Formellt finns inga undantag utan lagen (17 kap 4 § Utlänningslagen 2005:716) är formulerad så att den pekar ut sex myndigheter som ska ingå. Det betyder att det bara är de sex utpekade myndigheterna som är skyldiga att anmäla. Listan kan så klart komma att kompletteras senare. Dock formulerade sig utredaren som att vissa verksamheter undantogs, och nämnde speciellt att vård, skola och socialtjänst inte ska omfattas. Ansvarigt statsråd lade till bibliotek muntligen på presskonferensen.

Utredaren bedömde att det finns risk att enskilda inte söker vård, inte vågar utnyttja rätten till skolgång och inte vågar söka stöd och hjälp i akuta situationer. Det fanns även argument att det skulle riskera att skada förtroendet för vården och socialtjänsten samt att det skulle bryta mot barnkonventionen. Detta är argument som vi har fört fram tydligt och som utredningen har tagit till sig.

Utredningen föreslår inte att det ska införas några ytterligare sanktioner om en tjänsteman inte anger papperslösa, men hen kan fortfarande få disciplinpåföljd inom ramen för sin offentliga anställning (LOA) samt eventuellt dömas för tjänstefel i enlighet med Brottsbalken.

De uppgifter som ska lämnas till Polisen är namn, födelsetid, medborgarskap, person-, samordnings- och dossiernummer, bostadsadress, upplysning om var personen vistas, kontaktuppgifter och uppgifter som ligger till grund för antagandet att personen saknar rätt att vistas i landet.

Nej, uppgiftsskyldigheten gäller för varje uppgift som den utlämnande myndigheten förfogar över och inte bara uppgifter ur allmänna handlingar. Det betyder att man även kommer att vara skyldig att lämna andra uppgifter som man får kännedom om i tjänsten, genom så kallad sidoinformation.

Utredaren är tydlig med att den information en tjänsteman är skyldig att skicka vidare är inte bara det som finns i allmänna handlingar, utan även allt annat man får reda på i jobbet. Dvs gör tjänstemannen ett hembesök hos en klient och den tex bor med en annan människa som kanske är papperslös så ska det anmälas.

Ett exempel är en tjänsteman vid Skatteverket som i samband med en kontroll av en persons bosättning (kontrollbesök) gör iakttagelser av en annan person i bostaden som medför att det finns anledning att anta att han eller hon är en utlänning som saknar rätt att vistas i landet.

Ett annat exempel är om en tjänsteman på tex Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan i samtal om ett ärende får information om andra personer än den som är aktuell i ärendet och informationen talar för att personen inte har rätt att vistas i landet. Det kan handla om en anhörig, inneboende, nära vän eller liknande.

Jo, det stämmer delvis. Socialnämnden ska idag ”lämna ut uppgifter om en enskild utländsk person om polisen begär det. Det sker inte speciellt ofta. Dessutom ska Arbetsförmedlingen och Skatteverket lämna uppgifter till polisen när en utländsk person anmäler sig hos myndigheten. Enligt högsta juristen på Arbetsförmedlingen sker det mycket sällan. Men det som föreslås nu är att anställda ”på eget initiativ utan föregående begäran” rörande såväl ”allmänna handlingar” som ”sidoinformation” ska lämna över uppgifter till polisen. Det är väldigt olika saker.

Nu kommer utredningen att gå ut på remiss och sedan skriver regeringen en lagrådsremiss som sedan blir en proposition som går till riksdagen som den ska rösta om. Förhoppningsvis kommer regeringen att lyssna på kritiken både så som den hittills har sett ut, men även i remissvar som kommer in samt eventuell kritik från Lagrådet. Men regeringen valde att inte beakta synpunkter varken från utredning, remissinstanser och Lagrådet vad det gällde förslaget om höjt återvändandebidrag så vi vet inte vad som läggs på riksdagens bord, även om regeringsföreträdare sagt att regeringen ska följa utredningens förslag. Utredningen föreslog själv att lagförslagen skulle träda i kraft 1 juli 2026 och regeringen vill ha förslagen på plats under mandatperioden. För att riksdagen ska kunna rösta om det före sommaren 2025 måste den ha propositionen senast i april. I annat fall sker omröstningen efter sommaren.

Absolut! En angiverilag är skadlig för tilliten i samhället och våra medlemmar i staten ska inte behöva ange papperslösa i sin yrkesutövning. Så målet är att stoppa hela lagen, även för statligt anställda.

Det är svårt att veta, men många statsvetare varnar för att medborgarna kommer att uppleva att regeringen uppmanar till att vi ska ange varandra och att staten inledningsvis ska vara det första verktyget. Därmed kommer människor inte att lita på att offentlig förvaltning har ett tydligt syfte, utan även att få människor att lämna landet. Något som tidigare har legat på Polisen och Migrationsverket.

Förbundet kommunicerar nu intensifierat med våra medlemmar på de sex berörda myndigheterna. Är du anställd på någon av de myndigheterna får du gärna höra av dig till oss med synpunkter på hur detta påverkar dig. Du hittar mailadresser längst ner. Vi kommer att göra mer riktad information till våra medlemmar på de sex myndigheterna och våra statligt anställda integritetsombud kommer att kontaktas separat. Är du intresserad av att bli integritetsombud så hör av dig till jenny.grenander@akademssr.se så guidar hon vidare.

Det finns många olika namn för en och samma sak - den att offentliganställda ska vara skyldiga att undersöka människors rätt att vistas i landet och att anmäla dem som man misstänker saknar sådan rätt. Akademikerförbundet SSR har valt att kort och gott kalla förslaget för angiverilagen. För det är precis vad det är, en skyldighet att ange papperslösa personer som man genom sitt yrke kommer i kontakt med. Det handlar inte bara om att informera, det handlar inte bara om att anmäla utan det handlar om att ange den som man misstänker inte har laglig rätt att vistas i landet.

Enskilda fackförbund har frågat sina medlemmar och runt 80 procent av medlemmarna är emot angiverilagen. Det visar tex vår egen och DIKs undersökning.  I vår egen undersökning i somras visade sig att åtta av tio socialsekreterare tog avstånd från en angiverilag och ansåg att den strider mot deras yrkesetik. 6 av 10 socialsekreterare skulle inte ange papperslösa oavsett påföljd.

Indikator, som är ett opinionsmätningsföretag har i höstas, frågat ett slumpmässigt urval av 6821 röstberättigade svenskar över 18 år. Den visade att åsikterna i denna fråga är starkt polariserande där kvinnor och väljare till vänster är negativa och män och väljare till höger är positiva. Bland de politiska partierna är det bara i Sd, M och Kd, där en majoritet är för en angiverilag som omfattar vård och skola. Bland fackförbunden är Saco-förbunden mest emot. Ingen har oss veterligen gjort en undersökning som handlar om en angiverilag för sex myndigheter.

Motsvarande lagstiftning i Tyskland, Storbritannien och Nederländerna har inte lett till ett ökat återvändande. Det kan man bland annat läsa om i en ny rapport från Röda Korset. Vad man i stället ser och vet är att många inte söker vård de har rätt till eller sätter sina barn i skolan. Papperslösa som är brottsoffer, eller vittnen till brott vågar inte heller uppsöka myndigheter. Våldsutsatta kvinnor, inte minst prostituerade var i sådana situationer väldigt illa, rapporteras det.

Om detta kan man bara spekulera, men det är ju inte osannolikt att en regering i framtiden, i så fall, kan tycka att det är rimligt att fler än de sex myndigheterna ska föras in på listan, tex kommuner och regioner, för att uppnå syftet.

Vi ser absolut risker för det. Inom tex ekonomiskt bistånd begär ju handläggaren ofta in information från flera av dessa myndigheter också rörande papperslösa och den handläggaren kan ju spåras. Även om socialtjänsten inte behöver ”ange” innebär det att denna sidoinformation blir tillgänglig för de myndigheter som har uppdrag att anmäla.

Förbundet anser att människor ska ha rätt att söka asyl, uppehållstillstånd eller medborgarskap och få sina skäl rättssäkert bedömda.Visar det sig att man inte har rätt att vara här ska man lämna landet.

Papperslösa är personer som:

– vistas i landet utan att ha rätt till det och utan att ha gett sig till känna för de verkställande myndigheterna

– stannar kvar i landet efter att en rätt att vistas i Sverige upphört eller efter att ett uppehållstillstånd löpt ut

– inte har följt ett meddelat avlägsnandebeslut

Skuggsamhälle är den del av samhället som existerar bredvid det offentliga samhället. Med det menas den grupp av utländska medborgare som lever i Sverige utan uppehållstillstånd eller rätt att vistas i landet. Just namnet “skuggsamhälle” kommer från att dessa människor lever i skuggan av det vanliga samhället. Det inte samma sak som att vara kriminell eller ha kriminell livsstil.

Det handlar inte om att vara för eller emot ett skuggsamhälle. Att Polisen och Migrationsverket får i uppdrag att prioritera arbetet med att utvisa dem som inte har rätt att vistas i landet är en sak. Det vi vänder oss emot är att våra offentliganställda professioner ska användas som verktyg i jakten på papperslösa. Våra professioner har helt andra uppdrag och angiveriet går stick i stäv med dem. Vi är övertygade om att angiverilagen kommer att negativt påverka tilliten till våra professioner, myndigheter och samhället i stort.

I debatten lyfts det ofta fram att det redan idag finns en anmälningsplikt för offentliganställda när det kommer till att anmäla oro för barn och att angiverilagen är jämförbar med den skyldigheten. Det tycker inte vi! Anmälningsplikten vid oro för barn är en skyddslagstiftning. Skyldigheten att anmäla barn handlar ytterst om att säkerställa att barnet får sina rättigheter i form av skydd och omsorg tillgodosedda. Om ett barn kan vara i behov av stöd och hjälp från socialnämndens sida, eller om man misstänker eller vet att ett barn far illa, har vissa myndigheter och verksamheter en skyldighet att anmäla det till socialnämnden. Det är en stor skillnad på att anmäla oro till en myndighet och på att ange dem som vistats i landet illegalt.

Innan förslaget kom var många organisationer emot lagen i sin helhet. Det var tex Facken i Välfärden, alla Saco-förbund, LO, TCO och Saco centralt, internationella fackliga federationer som PSI och EPSU och en lång rad civilsamhällesorganisationer som Röda Korset, Rädda Barnen, Svenska Kyrkan, Civil Rights Defenders med flera. Av de politiska partierna har Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet varit emot lagen i sin helhet, samt även många enskilda liberaler, som drivit tydliga undantag från en angiverilag. Av Sveriges kommuner och regioner har 44 kommuner och 14 regioner tagit ställning emot och bara två kommuner har varit för. Många har inte tagit ställning. Sveriges kommuner och regioner – SKR har uttalat sig emot ett införande av en sådan lag. Det finns en bra lista på vilka som har tagit ställning emot. På Facken i Välfärdens manifestation på Sergels torg 23 oktober deltog 31 olika organisationer som tagit ställning emot. Med undantag för Liberalerna uttalade sig alla dessa emot lagen i sin helhet.

Utredningen: SOU 2024:80 Vissa åtgärder för stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll, framför allt sammanfattningen och kapitel 1.5, 4 och 15.5.

Akademikerförbundet SSR, vår hemsida ”Stoppa angiverilagen” och vår aktivistsida för samma fråga, samt pressmeddelandet.

Röda Korset ”Humanitära konsekvenser av informationsplikten – ökat lidande, särskilt för barn och kvinnor, utan avsedd effekt”, 2024

Opinionsundersökningar: Akademikerförbundet SSRs undersökning om vad Sveriges kommuner och regioner tycker (bakom inlogg), Akademikerförbundet SSRs undersökning om vad socialsekreterare tycker, Indikator Opinion och DIK.

Den opinionsbildning som förbundets medlemmar har genomfört hittills har gjort stor skillnad i att kommuner och regioner nu inte föreslås omfatta av en angiverilag. Nu fortsätter påverkan från förbundet centralt men också ute i distrikt och regioner. På vår aktivistsida hittar du massor med förslag på vad man kan göra. Allt spelar roll!

Kontakta oss för frågor, information eller något annat.

Mejla till ursula.berge@akademssr.se eller monica.engstrom@akademssr.se