Är Sverige annorlunda?

Erik Angner befinner sig i studion och Gustaf Arrhenius på distans.

Sverige präglas mycket mer än andra länder av rationalitet och värden kopplade till självförverkligande om man får tro World Values Survey. Hur påverkar det vårt sätt att hantera den här krisen?

- Sverige är extremt i att vi är mycket mer sekulärt och baserar våra beslut mer på rationalitet än andra länder. Men vi ser en generell utveckling där allt fler rör sig upp emot Sveriges hörn. Vår stora grad av icke-traditionella värden hänger ihop med att vi har mer tillit, inte bara till familjen som i andra länder, utan också till myndigheter. Vi har också stor tilltro till vetenskap och experter. Det gör att vi litar mer på experter än andra länders befolkningar, menar Gustaf Arrhenius.

- Vi har haft icke-hierarkiska styrelseformer i Sverige och i övriga Norden sedan lång tid tillbaka. Vi är vana, sedan länge, att delta i beslut. Det kan ligga bakom att politiker låter experter fatta beslut, menar Erik Angner.

Ni använder ett begrepp som ni kallar epistokrati, dvs kunskapsstyrd demokrati. Vad är det och hur slår det igenom just nu?

- Experter i Sverige har väldigt framskjuten position. De som arbetar i myndigheter är utsedda på sin expertis och sin kunskap. Ett tydligt exempel på det är ju att det är Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter som håller presskonferenser varje dag. Inte statsministern. Om man jämför med USA är det en väldigt tydlig skillnad. Där håller presidenten presskonferenser och hans svärson pekar med hela handen i organisationen, förklarar Erik Angner. 

En stor skillnad mellan Sverige och andra länder är vår legala struktur. Svenska politiker kan inte göra saker som många andra länders politiker kan. Förklara!

- Vi har inte ministerstyre här i Sverige. Grundlagen tillåter inte heller undantagstillstånd under fredstid. Det är därför tex svårt i Sverige, att tex sätta stora områden i karantän. Politikerna skulle kunna fatta beslut och skaffa sig större befogenheter, men man gör det inte. Politikerna hade kunnat stänga skolor och säga att bara tio får samlas, men det gjorde de inte. Traditionen med expertstyre gör att man hellre vill ha det så här, förklarar Gustaf Arrhenius.

Andra länder har retat sig på att vi har mycket ”rekommendationer” istället för förbud i Sverige. Tolkar vi rekommendationer olika?

- Svenskar följer rekommendationer i väldigt stor utsträckning. Vi tolkar dem som mer bindande än ett vänskapligt råd, men det bygger på att de uppfattas som legitima och rimliga och att vi har en egen vilja att följa dem för vår egen och andras skull, säger Erik Angner.

- Ett anekdotiskt exempel är våra kollegor i andra länder, tex Spanien säger att rekommendationer inte skulle fungera. Folk skulle inte följa dem. Det skulle bli för många kreativa tolkningar, berättar Gustaf Arrhenius.

- Det är ofta bättre att få folk att göra saker av egen vilja, än av förbud. Det blir oftast effektivare, säger Gustaf Arrhenius.

Det och mycket annat får du höra i veckans avsnitt av Samhällsvetarpodden med Ursula Berge som utfrågare i vanlig ordning.

Vill ni läsa den svenska versionen av debattartikeln som föranledde den här podden hittar ni den hos Kvartal.