Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Debattartikel

Arbetsvärlden 200325

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Förbundets samhällspolitiska chef Ursula Berge, skriver tillsammans med företrädare för LO och TCO.

Artikeln är publicerad i Arbetsvärlden

I skuggan av Coronakrisen inleds i dagarna Arbetsförmedlingens pilotprojekt Kundval Rusta och Matcha (KROM) på 32 orter. Detta efter att myndigheten, med anledning av Januariavtalet, fått i uppdrag att dra lärdomar inför en reformering där fler tjänster ska utföras av fristående aktörer i ett system baserat på Lagen om valfrihetssystem, LOV. Ersättningen till aktörerna ska i huvudsak utgå från hur väl de lyckas få individer i “varaktig sysselsättning”.

Vi är nu i ett extraordinärt läge där många sägs upp och vänder sig till Arbetsförmedlingen. Det är, inte minst nu, viktigt att arbetsmarknadspolitiska insatser effektivt styr mot rätt resultat. Att nu lägga resurser på KROM framstår som helt fel i tid. I detta arbetsmarknadsläge bör man istället fokusera på insatser som fungerar väl.

Vi har tittat närmare på den ersättningsmodell som KROM är baserad på. Vår bedömning är att den varken levererar kundval, rustning eller en rimlig definition av matchning.

Kundval bygger på att den arbetssökande ska kunna göra ett informerat val mellan många olika leverantörer som håller hög kvalitet. Allt vi sett hittills tyder dock på att den ”marknad” som skapas är designad för leverantörerna – inte de arbetssökande. Åtgärder som görs för att de arbetssökande – som ofta är i en utsatt situation och kanske inte ens kan svenska – ska kunna göra ett välinformerat val lyser med sin frånvaro.

Rustning innebär att de arbetssökande med olika insatser ska öka sina förutsättningar att komma i varaktig sysselsättning. Förutsättningarna för det är dock mycket små i KROM eftersom modellen bäst gynnar den leverantör som får ut en arbetssökande snabbast. Hur många rustande insatser kommer att hinnas med, och prioriteras, under sådana premisser?

Matchning syftar på att en arbetssökande förs samman med en ledig tjänst. Ett stort problem på arbetsmarknaden är att de arbetssökandes kompetenser inte motsvarar kraven som ställs i platsannonserna. KROM löser inte det problemet. Den resultatbaserade ersättningen riskerar dessutom att leda till att arbetssökande trycks ut i jobb som inte är i paritet med deras utbildnings- och kompetensnivå. Att resultatersättningen utgår redan efter fyra månaders sysselsättning visar att KROM inte heller är konstruerat för att bejaka en fast anknytning på arbetsmarknaden. Vi riskerar att få en insats som aktivt premierar att kortvariga anställningar och arbetslöshet varvas och öppnar upp för oegentligheter, till exempel i form av skenanställningar.

Istället för att lägga resurser på ett oprövat pilotprojekt är det dags att fokusera på de stora grupper som sagts upp med anledning av Coronakrisen och som behöver stöd just nu. Därför är det är rimligt att skjuta upp KROM.

När reformarbetet senare fortsätter är det centralt att Arbetsförmedlingen styrs mot att utveckla en effektiv arbetsmarknadspolitik. Då måste bland annat KROM justeras enligt följande:

• Om ersättningen ska vara prestationsbaserad är det viktigt att den blir högre ju fastare förankring på arbetsmarknaden den arbetssökande får. Tillsvidareanställning och att deltagaren har haft ett och samma jobb under tidsperioden måste värderas högre än visstidsanställning och en rad olika påhugg. Definitionen på varaktig sysselsättning för resultatersättning bör vara mer än sex månader, dvs längre än maximal provanställning.

• Avgörande är också hur väl jobbet passar den arbetssökandes kvalifikationer. Det är inte rimligt att det betraktas som ett acceptabelt resultat att pressa ut arbetssökande i vilket jobb som helst. Detta kan minimeras genom en “rätt-jobb-premie” i ersättningsmodellen.

• Ett sätt att minska förekomsten av resultatmanipulation är att använda de månatliga redovisningarna av lön och avdragen skatt som arbetsgivare lämnar till Skatteverket som grund för ersättning.

• Metoder som mäter hur arbetssökande utvecklas i sin insats måste tas fram. Om ersättningsmodellen inte väger in progression är risken stor att leverantörer väljer att fokusera på resursstarka arbetssökande medan de med svagare förutsättningar ”parkeras” i långtidsarbetslöshet.

Det blir för oss allt mer uppenbart att KROM inte tillför den kunskap vi behöver för att reformera Arbetsförmedlingen. Den riskerar istället att slå undan benen för vår inkluderande arbetsmarknad och lönebildning, och leda till att en allt större andel av jobben är otrygga, lågkvalificerade och lågbetalda, där människors kunskaper inte tas till vara.

KROM, eller för den delen hela idén om LOV-baserade arbetsmarknadstjänster, kommer inte att svara upp mot, eller lösa, de strukturella problemen på svensk arbetsmarknad. Andra lösningar kommer att krävas. Vi förväntar oss att regeringen och samarbetspartierna beaktar det i det fortsatta reformarbetet i allmänhet och i relation till KROM i synnerhet.

Ursula Berge, samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR och Saco 

Kristina Lovén Seldén, utredare, TCO

Adnan Habibija, utredare, LO 

Anna-Kirsti Löfgren, ekonom, LO

Företrädare för LO, TCO och Saco i Arbetsförmedlingens partsråd, den tidigare Arbetsmarknadsutredningen samt utredningen om kommuners medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken.