Arbetsmiljö och smitta

Senast uppdaterad: 2022-02-11

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Vi vill vara tydliga med att arbetsgivaren är ytterst ansvarig för medarbetarnas arbetsmiljö och för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). SAM innebär att arbetsgivaren systematiskt ska riskbedöma arbetsmiljön. Just nu är coronaviruset, covid-19, en risk i många arbetsmiljöer och som för alla risker behöver arbetsgivaren undersöka och bedöma hur denna risk ser ut i just er verksamhet. Om risken inte kan tas bort helt handlar det många gånger om att hantera risken, till exempel med särskilda rutiner, som att ändra sina städrutiner, instruktioner eller informationsinsatser. Ett annat exempel på att hantera eller minimera en risk är att använda personlig skyddsutrustning. I de verksamheter där det finns risk för att utsättas för smitta så ska det finnas skyddsutrustning och rutiner för hur dessa används och inte minst att dessa rutiner efterföljs.

Arbetsmiljöverket uppdaterar regelbundet sina webbsidor med informations om kunskapsläget i förhållande till virus, åtgärder, smittorisker och arbetsmiljö. Här finns information om smittspridning och ventilation. När det förekommer hög smittspridning i samhället - och på arbetsplatserna - är det viktigt att påminna om arbetsgivarens ansvar att upprätthålla en säker arbetsmiljö. Här listar Arbetsmiljöverket vad som gäller för att förebygga smittrisker på arbetsplatsen och här om förebyggande åtgärder mot smittrisker.

Rutiner

Det är viktigt att arbetsgivare och skyddsombud ser över vilka rutiner som finns på arbetsplatsen. Dessa rutiner ska också vara väl kända bland medarbetarna, oavsett om det är fastanställd personal, extrapersonal eller inhyrd personal. Coronaviruset var en okänd risk för oss alla för bara några månader sedan. Därför är det viktigt att följa den kunskapsutveckling som nu sker på området för ett effektivt arbetsmiljöarbete. Ny kunskap om coronaviruset och sjukdomen covid-19 kan också innebära att undersökningar, riskbedömningar och åtgärder behöver omprövas oftare än annars. Det sista är viktigt – bara för att arbetsgivaren gjort en undersökning eller riskbedömning så betyder det inte att den inte behöver uppdateras. WHO, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och andra institutioner kommer ständigt med uppdaterad information kring det här.

Skyddsstopp?

Arbetsgivare och skyddsombud rekommenderas att genast gör en riskbedömning av arbetsmiljön. Riskbedömningen och tillhörande handlingsplan, ska sedan ligga till grund för eventuella åtgärder som ska vidtas, till exempel personlig skyddsutrustning, handledning och stöd, information till klienter/brukare om ert uppdrag samt lagstiftningen, larm, förebyggande rutiner, osv. Om detta inte görs kan ett skyddsombud skriva en 6 6a§-anmälan och även sätta skyddsstopp om det krävs. I slutändan är arbetsgivaren ytterst ansvarig för att arbetstagarna inte blir sjuka av jobbet och därför måste man agera när signaler om ohälsa kommer fram.

Arbete med skyddsutrustning

Arbetsmiljöverket har en broschyr som riktar sig till de som leder verksamheter där arbete med människor utförs i boendemiljö. Det kan vara till exempel hemtjänst, personlig assistans, olika typer av behandlingshem och gruppbostäder. I broschyren får du vägledning om hur du kan bedriva ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Du hittar den här. 

Personlig skyddsutrustning

Innan man väljer personlig skyddsutrustning ska arbetsgivaren göra en riskbedömning, analysera och bedöma riskerna vid arbetet och vilka egenskaper utrustningen ska ha för att skydda mot riskerna. Om någon förändring inträffar som har betydelse för bedömningen ska en ny riskbedömning göras.

Vid val av personlig skyddsutrustning tänk på följande:

• Hur länge varar arbetet?

• Vad ska utrustningen skydda mot?

• Hur länge ska utrustningen kunna skydda vid ett och samma tillfälle?

• Ska utrustningen skydda mot flera risker?

• Ska utrustningen användas tillsammans med annan personlig skyddsutrustning?

• Om mer än en personlig skyddsutrustning används, går de då att kombinera utan att skyddet försämras?

• Är utrustningen anpassad till den som ska använda utrustningen?

Personlig skyddsutrustning ska följa regelverket enligt AFS 1996:7. Det finns inga direkta regler som säger exakt vilken personlig skyddsutrustning man ska använda. Det handlar om att arbetsgivaren ska riskbedöma (tillsammans med skyddsombud) vilken personlig skyddsutrustning som arbetstagarna behöver.

Socialtjänstpodden som släpptes den 28 april 2020 har fokus på arbetsmiljö och coronaviruset. Du hittar det avsnittet här. Akademikerförbundet SSR har även listat ett antal arbetsmiljökrav med anledning av pandemin, Covid-19. Den informationen finns här.

Luftburen smitta och affektiva möten?

Olika möten kräver olika typer av skyddsutrustning, riskbedömning och åtgärder. AFA Försäkring arrangerade i mitten av juni ett kunskapsseminarium på temat Smittspridning, riskbedömning och åtgärder på arbetsplatsen, där också smittspridning i luften på kontor diskuterades. Det finns en kunskapsöversikt om smittskydd vid Covid 19 som Centrum för arbetsmiljö- och miljömedicin, CAMM, vid Region Stockholm tagit fram. Hitintills (mitten av juni 2020) vet vi inte ännu om covid-19 smittar via luft. Men av allt att döma verkar viruset uppfylla kraven för att göra det, säger forskarna. Hittills har tre studier som gjorts hittat viruset i luft och tre har inte gjort det. Carl-Johan Fraenkel och Jakob Löndahl vid Lunds universitet presenterade också vad forskare vet om smittspridning idag (avser droppsmitta och luftsmitta). Det framkommer via olika källor i media och smittspårning att arrangemang med körsång och läktarsport varit påfallande stora hubar för smitta. Fraenkel och Löndahl bekräftar i sin dragning vid seminariet att arrangemang där personers lungkapacitet används till max är mer riskabla än arrangemang där vi pratar eller bara småpratar.

Affektiva möten - möten där lungkapaciteten används till max förefaller vara mer farliga utifrån den forskning om smittspridning som finns. Möten som riskerar att kunna bli affektiva, eller möten som handläggaren redan på förhand vet kommer att bli det, måste hanteras enligt särskild ordning med riskbedömning och följas upp med skyddande åtgärder. Utrustning, personlig skyddsutrustning, placering i rummet/vid bordet etc. måste utredas. 

Ett vanligt möte - rådet är att inte sitta/stå rakt mittemot varandra. Och att hålla avståndet. Många luftburna partiklar kan inte färdas särskilt långt och överlever heller inte särskilt länge. Det förefaller vara bättre att sitta rakt vänd framåt och att föra dialogen diagonalt, eller att sitta sida vid sida. Eller att ta ett gåmöte sida vid sida för att minska riskerna för smitta. Detta förutsätter då möten utan skyddsutrustning.

Kontakt - ibland kan det plötsligt och oavsiktligt ändå vara nödvändigt att ha en person-person-kontakt, trots restriktioner och avrådan. Välj då att hjälpa/stötta personen bakifrån, och undvik att andas på varandra. Arbetsmoment som kräver person-person-kontakter ska dock riskbedömas enligt gängse rutiner.

Särskilt stöd till skyddsombud och förtroendevalda

En del i Akademikerförbundet SSRs uppdrag som facklig organisation är bland annat av att rusta våra förtroendevalda och skyddsombud så att de är framgångsrika och trygga i sina uppdrag. De är medlemmarnas lokala ombud på arbetsplatsen och de får stöd och hjälp av våra ombudsmän i det arbetet.