Tankar inför Internationella Kvinnodagen 

Kvinnors löner är idag 10,7 procent lägre än mäns vilket omräknat till tid betyder att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16:09 varje dag. Män får betalt för hela arbetsdagen. Även då kvinnor har högre utbildning än män tjänar de fortfarande mindre. Kvinnor tjänar i genomsnitt 3 900 kronor mindre i månaden och 46 800 kronor mindre per år. 

Arbetsgivare ska enligt diskrimineringslagen göra årliga lönekartläggningar för att upptäcka och rätta till osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män men det räcker inte för att komma till rätta med löneskillnaderna.

Alla arbetsgivare följer inte lagen, påföljder utdöms så gott som aldrig och tillsynen över lagen är otillräcklig.

Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska se över om tillsynen och påföljderna bör skärpas för den arbetsgivare som inte följer lagen. Vi bevakar denna och är hoppfulla för att den kommer ge positivt resultat.

Livsinkomsten i ett ojämställt arbetsliv

Kvinnor och män arbetar i genomsnitt åtta timmar om dagen sett över alla veckans dagar. I detta ingår både förvärvsarbete och obetalt hemarbete. Under ett genomsnittligt vardagsdygn ägnar kvinnor en timme mer åt obetalt arbete än män. Män ägnar 90 minuter mer åt betalt arbete. Det skiljer cirka 3,6 miljoner i livsinkomst mellan kvinnor och män och huvudorsaken är att kvinnor jobbar mer deltid. Livsinkomsten ligger till grund för den framtida pensionen. I ett ojämställt arbetsliv påverkas pensionerna av att kvinnor jobbar mer deltid, tar ut mer VAB och 75 procent av föräldrapenningdagarna och, inte nog med det, de tjänar dessutom mindre än män. Detta är tyvärr ett faktum än idag och resultatet blir att kvinnor i genomsnitt har 5 600 kronor lägre pension än män.

Vad sedan gäller sjukfrånvaro har kvinnor i kommuner och landsting/regioner dubbelt så hög sjukfrånvaro som män. Samtidigt lever kvinnor längre än män och har en medellivslängd på 84 år medan män har 80 år. 

Funktionsnedsättning och etnicitet

Funktionsnedsättning förstärker ytterligare ojämställda samhällsstrukturer på arbetsmarknaden och familjelivet. Kvinnor med funktionsnedsättning utestängs helt eller delvis från arbetsmarknaden i högre omfattning än män med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen ska stötta personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning att få ett arbete. Ett sätt är att ge arbetsgivaren ekonomiskt bidrag genom så kallad lönebidragsanställning. På detta vis skapas förutsättningar att anställa personer som behöver mer handledning eller som inte kan utföra ett arbete lika snabbt som andra. Av någon oklar anledning får fler män än kvinnor sådana anställningar. Om det beror på negativa attityder till att anställa dessa personer eller brister i arbetsgivares aktiva arbete för att förebygga och motverka diskriminering eller annat är osäkert men förmodligen är det en kombination. Även utrikes födda kvinnor löper särskilt stor risk att hamna i otrygga arbetsförhållanden. Oavsett vad så behövs här ett intersektionellt perspektiv så att både kön, funktionsnedsättning och etnicitet vägs in när nödvändiga insatser görs.

Positiva konsekvenser av jämställdhet

Om det ska bli någon riktigt jämställdhet på arbetsmarknaden och vad gäller livslön måste kvinnor och män få samma förutsättningar både vad gäller arbete och i hemmet. Kvinnor måste kunna arbeta heltid i samma utsträckning som män och för att det ska bli möjligt måste män ta ett större ansvar för hem och barn. Kvinnors ökade närvaro på arbetsmarknaden bidrar till positiva konsekvenser såsom bättre löneutveckling och karriärmöjligheter, fler kvinnliga chefer, bättre jämställdhet på hemmaplan och därmed mindre sjukfrånvaro samt högre livsinkomst och pension.

Forskningen visar att jämställdheten ökar i många avseenden och att utvecklingen går åt rätt håll. Det går dock för långsamt och det finns anledning att skynda på utvecklingen genom att påverka villkor och förutsättningar i arbetslivet. Förutom det individuella perspektivet, att ökad jämställdhet bidrar till trivsel och välmående, finns många andra positiva effekter. Det leder även till samhällsnytta, ökad effektivitet och bättre resultat för arbetsgivare.

En smart arbetsgivare är en jämställd arbetsgivare