Barnkonventionen i praktiken

Hur är det, kommer vi få en ny lag från första januari eller sker det tillägg i existerande lagstiftning?

Både och berättar Elizabeth. Artikel 1 till och med 42 i barnkonventionen kommer att inkorporeras i svensk lag och lagen kommer att heta lag 2018:1197 Förenta nationernas konvention om barns rättigheter. Sverige har sedan tidigare transformerat in vissa artiklar från konventioner i befintlig lagstiftning. I det här fallet är det särskilt artikel 3:1 om barnets bästa och artikel 12 som handlar om barnets rätt till delaktighet och inflytande över frågor som rör barnets liv. Dessa artiklar finns ju till exempel redan idag i socialtjänstlagen.

Vad blir då skillnaden när det gäller arbetet med barn i socialtjänsten?

Då borde inte bli så stor skillnad säger Elizabeth eftersom vi ska ha arbetat i enlighet med barnkonventionen i 30 år. Vi ska ha gjort prövningar av barnets bästa och fundera över vad som är barnets bästa innan vi klickar i att vi beaktat det i en checklista eller liknande. Det går inte att använda sig om allmänna skrivningar om barnets bästa utan det handlar om vad som är bäst för det enskilda barnet. Det är jätteviktigt att vi prövar för varje barn vad som är just det barnets bästa i varje fråga. Barnets bästa ska först bedömas genom att en rad omständigheter och aspekter utreds. Det går inte att säga att man prövat barnets bästa om barnet inte varit delaktigt. Allt detta vägs samman till en bedömning som sedan ska beaktas av den som har mandat att fatta beslut. Elizabeth säger att hon ibland ser skrivningar om att barnets bästa har beaktats men hon menar att bedömningen måste göras först innan den kan beaktas. Det görs väldigt mycket bra idag redan men det kanske inte alltid beskrivs så tydligt i utredningar och liknande.

Vad finns det för stöd att få för kommunerna?

Det har gjorts en juridisk vägledning om hur man ska hantera konflikter mellan olika berörda lagar. Den vägledningen är inlämnad till arbetsmarknadsdepartementet men inte publicerad. Enligt Elizabeth behövs den som hjälp till alla som ska tillämpa barnkonventionen så det är angeläget att den publiceras så snart som möjligt. Samtidigt som regeringen tillsatte en utredare för den juridiska vägledningen så tillsattes också en utredare som skulle göra en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med alla de 42 artiklar som ska inkorporeras. Kartläggningen skulle ha lämnats in den 15 november i år men utredaren har fått förlängt ett år. Den kartläggningen förväntar Elizabeth sig blir som en ny nationalencyklopedi för alla som ska tillämpa barnkonventionen i sin yrkesutövning. Där borde det bli tydligt vilka normkonflikter som finns. I väntan på de här dokumenten är det viktigt att frågor om hur man ska hantera barnkonventionen diskuteras i arbetsgrupper med ansvariga chefer. I övrigt finns det stöd att få från Barnombudsmannen som snart ska lansera sitt kunskapslyft och från SKL. På SKL:s hemsida finns det väldigt mycket material som man kan använda: en webbutbildning som är interaktiv och som tar upp de olika perspektiven som man behöver känna till: barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv. Att arbeta med vilka perspektiv är relevanta att jobba med på den enskilda arbetsplatsen menar Elizabeth är en viktig del i att stärka arbetet med barns rättigheter inom de olika delarna av socialtjänsten. SKL har också spelat in nio filmer med tillhörande frågor och powerpointpresentation som man kan se och diskutera i arbetsgruppen. Det finns också powerpointpresentation utifrån olika teman, poddar och särskilt framtagna skrifter om bland annat Prövning av barnets bästa, Barnets rättigheter i budgetprocessen och Barnkonventionen blir lag 2020.

Detta och mycket mer kan du höra om i podden.