Nu har avtalsrörelsen 2020 startat – en första reflektion

Akademikerbloggen

Vi har förberett oss, samlat in avtalsförslag från förbundets avtalsråd och planlagt med våra samförhandlande parter som nu konkretiseras i avtalskrav. Ett nytt löneavtal och villkorsavtal ska förhandlas fram inom kommuner och regioner och stå klart 1 april 2020. Här kommer ombudsman Lars-Erik Ekbäck Erikssons analys av nuläget.

Förberedelserna är klara, nu tar Akademikerförbundet SSR avstamp för ett nytt avtal 2020 för förbundets största avtalsområde med kommuner och regioner. Som brukligt är har det växlats yrkanden med Sveriges kommuner och regioner (SKR) innan vi sätter igång förhandlingarna efter årsskiftet.

Akademikerförbundet SSR:s samlade syn är att välfärdssektorn står inför stora utmaningar, dels att klara personalförsörjning men också förändrade sätt att arbeta med en ökad teknikutveckling och digitalisering. Vi ser att avtalen och villkoren måste utvecklas för att möta nya tidens krav. Särskilt fokus behöver läggas på chefernas förutsättningar.

Arbetsgivarens övergripande utgångspunkter som framgår i Mål och inriktning, Avtal 20 skiljer sig egentligen inte så mycket från vår när det målas upp utmaningar om ”kraftig ökad efterfrågan på välfärdstjänster”, stort rekryteringsbehov i konkurrens med andra sektorer och behovet att vara en attraktiv arbetsgivare. En bra utgångspunkt är att ha samma målbild. Vi är hoppfulla men det återstår att se om våra vägar kan knytas i samma riktning när vi närmar oss april. 

Ett grundläggande krav är för oss är reallöneökningar och en ökad lönespridning där våra medlemmar ska se ett tydligt samband mellan arbetsinsats och lön. Det är avgörande för tilltron till löneprocessen. Särskilt fokus ska läggas på chefers förutsättningar, delaktighet och mandat att sätta lön. 

SKR:s viljeinriktning är en lång avtalsperiod med ett avtal som bygger på lokal lönebildning med individuell och differentierad lönesättning. Det är så vårt löneavtal är utformat idag. Det uttrycks en vilja att utveckla avtalet, dock med en försiktighet som kanske inte signalerar om förväntade stordåd.

Med inriktning mot att utveckla de allmänna villkoren vill vi skapa bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. I det ligger att tydliggöra gränslandet mellan arbetsliv och privatliv, ett ökat inflytande över arbetstidens omfattning och förläggning med möjlighet till arbetstidsförkortning. Vi vill skapa ett attraktivt villkorsavtal genom att öppna upp mer för lokala och individuella valbara lösningar. Villkoren ska spegla behoven av en samtid. Vi ser också en systematisering av tidsbegränsade av tidsbegränsade chefsförordnanden, det behöver begränsas. Hållbarhet och miljöpåverkan blir mer och mer viktiga i vårt samhälle idag. Vi ser fördelar med att parterna tar ett större ansvar för klimatsmarta lösningar, är med och bidrar i arbetet att implementera Agenda 2030, inspirerar och uppmuntrar till hållbara gröna initiativ och avtal.

Från SKR uttrycks att villkorsavtalet ska vara så likalydande som möjligt för alla medarbetare och fack. Vidare signaleras att avtalets arbetstidsbestämmelser behöver ge möjlighet till mer flexibel och effektiv arbetstidsförläggning.

Uppskattningsvis täcker de allmänna anställningsvillkoren en miljon anställda. Verksamheterna och förutsättningarna kan skilja sig en hel del med särintressen från olika yrkesgrupper. Vi vill skapa ett attraktivt villkorsavtal som tar hand om anställdas olika behov och förutsättningar. Inte stänga behov. Exempelvis vill vi att våra medlemmar direkt med sin chef ska kunna avtala om fler semesterdagar utan att avtalet sätter stopp för det. Arbetstidsfrågorna är väldigt viktiga för oss där vi vill att våra medlemmar ska få ett större inflytande över sin arbetstid, omfattning och förläggning. Vår motpart vill öppna upp för mer flexibel och effektiv arbetstidsförläggning, samtidigt med förklaring om att det är största vikt att beakta god arbetsmiljö och hälsosam arbetstidsförläggning. Våra intentioner om en god arbetsmiljö och hälsosam arbetstidsförläggning är vi överens om. Det finns dock en oro för öppningen om en mer flexibel och effektiv arbetstidsförläggning. Det signalerar om en utökad arbetsledningsrätt. Vår förhoppning är att oron är i onödan.